Otillräcklig lagstiftning möjliggör ökad antisemitism
Det krävs ett ständigt säkerhetsarbete för att församlingsmedlemmarna ska vara trygga och aktivt arbete med att polisanmäla. Judiska församlingarna i Finland jobbar hårt med att bemöta antisemitismen.
Bakom byggplasten gömmer sig en nyrenoverad fasad – innan slutet av augusti ska den vara nymålad och klar. En rekonstruktion av Helsingfors synagogas ursprungliga färger, berättar Yaron Nadbornik, ordförande för den judiska församlingen i Helsingfors – och ordförande för centralrådet för de judiska församlingarna i Finland.
– Man kan jämföra rollen som ordförande i Helsingfors med en borgmästare i en liten by, det är lite mera dynamiskt. I centralrådet jobbar vi mer med mänskliga rättigheter och politiskt arbete mot antisemitism.
Relativt sett är den judiska befolkningen i Finland liten: i den största församlingen i Helsingfors finns det ungefär 1 000 medlemmar. Trots det är mängden hat som riktas mot den stor.
I november 2019, på årsdagen för kristallnatten och novemberpogromerna, fäste någon klistermärken föreställande nazisternas judestjärnor utanför synagogan i Helsingfors. I januari 2020, på den internationella minnesdagen för Förintelsens offer, hade någon kastat röd färg på synagogan i Åbo – så att det såg ut som någon skjutits mot väggen.
Stannar ofta vid polisanmälan
Det är inte bara rent fysiskt som hatet syns: internet har blivit en allt vanligare kanal för att sprida antisemitism.
– Vi håller just nu på att göra en polisanmälan mot en Youtubevideo.
I videon dansar och sjunger två finska män och drar bland annat runt på någon som ska föreställa en jude i snara.
– Med jämna mellanrum polisanmäler vi incidenter och sedan kan vi bara vänta på att något händer.
Att något faktiskt händer är dock väldigt ovanligt. Den enda gången polisanmälan lett till åtal var när Juha Kärkkäinen och Magneettimedia dömdes för hets mot folkgrupp 2015. Då handlade det om flertalet publiceringar med antisemitisk grund.
– Men den processen tog nästan fyra år och är ett undantag, det är verkligen ett undantag att någon blir dömd, säger Nadbornik.
I dag hittar man dock med enkelhet tusentals finska antisemitiska artiklar online – trots den fällande domen 2015.
Hitlerhälsningar på gatan och hot
Nadbornik visar en samling incidentrapporter från de gångna åren, där majoriteten inte slutat i något mer än just en upprättad anmälan. Det är män som står och gör nazisthälsningar på gatan utanför synagogan och människor som visar att de ska skjuta förbipasserande samtidigt som de heilar. De finska judarna anklagas för allt från att kidnappa barn till att styra världen.
– Du kan inte vinna över en antisemit. Du kommer att bevisa hans poäng oavsett vad du gör, säger Nadbornik.
Han exemplifierar det med en polisanmälan: ifall ingen döms för ett hatbrott får den som gjort något antisemitiskt rätt – men blir någon dömd för till exempel hets mot folkgrupp menar antisemiten att detta är ett bevis på ”det judiska herraväldet” och att de kontrollerat rättsprocessen.
Nadbornik menar att antisemitismen skiljer sig på många sätt från rasism.
– Det är mycket mer troligt att Finland därför kommer få bukt med rasismen än antisemitismen.
Nadbornik berättar att han upplever en förskjutning i den finska antisemitismen: tidigare härstammade mycket av hatet från personer med invandrarbakgrund eller från vänsterextrema finländare som motsatte sig staten Israels politik – nu är det framför allt från högerextremt håll.
– Den gemene finländaren är inte antisemit, men det finns flera grupperingar som är inne på det spåret.
Hur ser du på framtiden?
– Man ska alltid se positivt på saker! Det borde bli bättre inom en medellång framtid.
Vad behöver man göra för att få bukt med detta? – Man behöver se igenom lagstiftningen om hatbrott. Man behöver utbilda åklagare och poliser på området.