Det här hände när de två bröderna besköt polisen i Borgå

Polisens förundersökningsprotokoll ger en skrämmande bild av händelseförloppet. Bröderna misstänks ha skjutit så många skott mot polisen att de måste ladda om.

I går inleddes rättegången mot de två bröder – Richard och Raymond Granholm – som står åtalade för att bland annat ha skjutit och skottskadat två poliser i Ölstens i Borgå för ett år sedan.

Det är en söndag, klockan är 00.22. Bröderna ringer till nödcentralen och säger att de behöver en polisbil. Knappt tio minuter efter nödsamtalet är patrull 710 framme vid Verkstadsmekanikervägen i Borgå. Innan de svänger in på rätt väg gör polismännen sin första iakttagelse av de två bröderna. Det är konstaplarna Gustafsson och Karlsson som är i fordonet (fingerade namn), och de ser endast de två bröderna, ingen annan.

Det som följer är utdrag ur förundersökningsprotokollet, och visar således polisens uppfattning om vad som hände när patrullen anlände och blev beskjuten.

Snabbt händelseförlopp

Karlsson, som kör polisbilen, stannar på gården vid industrihallen vid Verkstadsmekanikervägen 1 och frågar de två männen om de har kommit till rätt plats. Karlsson och Gustafsson noterar att männen pratar med varandra, och senare i förhör noterar Karlsson att han sade till Gustafsson att männen ser skrämmande ut.

– Jag skämtade och sade till Gustafsson att de där gubbarna har ett sådant utseende att med dem vill man inte börja brottas, säger Karlsson senare i förhöret.

Nu kör patrullen närmare och stannar på industrihallens gård och ser igen de två männen, bröderna Richard och Raymond Granholm närma sig polisbilen. Karlsson och Gustafsson stiger ut ur bilen för att hälsa.

Därefter utspelar sig händelseförloppet fort.

Gustafsson stiger ut ur bilen och blir genast hotad med vapen och kontrollerad av bröderna. Karlsson, som stiger ut från förarens plats, drar sitt tjänstevapen och befaller – genom att visa med sitt vapen – att de misstänkta släpper sina vapen. I protokollet noteras att Richard Granholm håller en pistol turvis mot Gustafssons tinning, turvis mot hans bakhuvud och att han ibland pekar på Karlsson med vapnet.

Gustafsson står då mellan de misstänkta och Karlsson, vilket betyder att bröderna kan använda honom ”som mänsklig sköld”. Karlsson befaller de misstänkta att lägga ner sitt vapen, men bröderna kräver att Karlsson ger dem sitt vapen och hotar döda Gustafsson.

Karlsson inser nu att avstånden är korta och försöker därför förlänga avståndet till bröderna och söker skydd åt sig. Han tar sig förbi vänstra sidan av bilens bakre del och sedan till den högra sidan medan han fortsätter kommendera bröderna. Han skickar ett nödanrop med sin myndighetsradio.

Skottlossningen börjar

Richard Granholm fortsätter hota Gustafsson, med vapnet mot Gustafssons tinning och bakhuvud, för att ibland rikta vapnet mot Karlsson. Han fortsätter med dödshoten. Karlsson gör ett iakttagande: Mannen som har kontroll över Gustafsson har tatueringar på handryggen. Protokollet noterar senare att endast Richard har sådana tatueringar.

Rekonstruktion visar senare att Karlsson lyckas gå från högra sidan av polisbilens bakre del och sakta backa mot industrihallens gård.

Han tittar mot bröderna medan han rör på sig.

Det är då skottlossningen börjar, skotten riktas mot Karlsson – enligt honom tre skott på kort tid, varav det andra träffar Karlsson som tappar kontrollen över sin vänstra arm. Trots det fortsätter han söka sig längre bort och lyckas kalla på hjälp. Senare visar det sig att han träffades med en pistol av kaliber .45.

Gustafsson förlorar hörseln för ett ögonblick på grund av det höga skottljudet. Polisen noterar att rekonstruktionen visar att skotten avfyrades just invid hans huvud.

Gustafsson blir kvar

Karlsson har nu lyckats lämna platsen, men situationen fortsätter för

Gustafsson vid passagerarsidan av polisbilen. Han har fortfarande vapnet riktat mot sig, och dödshoten fortsätter – men han försöker lugna ner situationen. Bröderna kräver att de får hans tjänstepistol, en Glock. Enigt förundersökningen försöker den yngre brodern, Raymond, ta vapnet från hölstret. Det lyckas. Raymond gör laddningsrörelsen för att granska att pistolen är laddad.

Därefter börjar de hota Gustafsson för att också få stödvapnet från polisbilen – något som Gustafsson säger sig vara oförmögen att göra. Han har inte nyckeln till förvaringsboxen. De ger inte upp, i protokollet noteras att de misstänks ha fortsatt hota Gustafsson med vapen och kräva att han ger stödvapnet från bilen. Raymond öppnar polisbilen för att leta.

Situationen pågår i ”tiotals sekunder”, medan Gustafsson upprepar att han inte har nyckeln.

Det är nu han får sin chans att fly. Bröderna öppnar polisens sidodörr, och Gustafsson visar var stödvapnet finns. De koncentrerar sig på att öppna låset, och Gustafsson ser sin chans när Richard sänker vapnet från hans huvud. Han springer, utan att titta bakåt. Men han blir också beskjuten och blir träffad och faller. Sedan träffas han igen.

Lyckas fly

Samtidigt fortsätter Karlsson leta efter bättre skydd, också han skottskadad. Han har nu hört en serie skott avfyras, och försöker ta sig närmare för att hjälpa Gustafsson. Via radion får han veta att Gustafsson blivit träffad av två skott, men uppenbarligen lyckats fly platsen.

Det visar sig att Gustafsson lyckades resa sig upp. Han fortsätter springa, skottskadad av två träffar. Han springer mot inkvarteringen som finns i närheten. Förundersökningen noterar att flera skott då avfyras från såväl hans egen stulna Glock som Colten, men att inget träffar. Polisen utgår ifrån att bägge bröderna skjuter mot den flyende polien.

Senare visar övervakningskamerors videomaterial att bägge sannolikt hade tömt sina vapen. Materialet visar också att de laddar vapnen igen.

Bröderna Granholm kopplas till platsen också med teknisk bevisning. Polisen beslagtar två tomma burkar Long Gin från ett skräpflak vid industrihallen. Brödernas dna hittas på burkarna, precis som deras fingeravtryck. Den tekniska utredningen hittar också en brun ryggsäck som innehåller bland annat handklovar av buntband, tändare och läppfett. På buntbanden, tändarna och läppfettet konstaterades Richard Granholms dna.