Gröna: Det blir dyrt att vänta med klimatpolitiken
Industrins utmaningar i coronakrisen får näringsministern att gå ut med en egen arbetslista, där han vill gå försiktigare fram med skattebeslut på uppvärmningsbränslen och energiskatteåterbäringar. – Ibland känns det som om klimatförändringen glömts bort
Både coronakrisen och UPM:s beslut att stänga pappersfabriken i Jämsä har påverkat betoningarna mellan regeringspartierna.
Centerns ordförande Katri Kulmuni och näringsminister Mika Lintilä (C) varnar för alla slags beslut som kan höja kostnaderna för företagen – De gröna varnar för att skjuta upp klimatbeslut.
Regeringen vill från och med årsskiftet sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå, men det råder olika åsikt om övriga pusselbitar.
Tanken har varit att en sänkning av elskatten gör att man samtidigt kan slopa skattestödet för den energiintensiva industrin – energiskatteåterbäringen – och att övergången skulle ske stegvis.
Nu har regeringen gått in för att sänka elskatten till miniminivå direkt, inte stegvis. Kulmuni och Lintilä kräver att slopandet av återbäringen till industrin ändå måste ske över tid.
Lintilä har dessutom föreslagit att öppna upp beslutet om att skärpa skatten på uppvärmningsbränslen med 100 miljoner, och genomföra även det stegvis. De grönas linje är att skatterna bör skärpas, och inriktas särskilt på torv och uppvärmningsbrännolja.
Ytterligare en pusselbit är kompensationen för utsläppshandeln, som Lintilä anser bör få en fortsättning.
”Traditionell industri i skymundan”
– Det har talats mycket synligt om innovationer och att skapa nytt, vilket förstås är mycket viktigt, men samtidigt har den traditionella industrin hamnat i skymundan. Beslutet om nedläggningen i Jämsä är en påminnelse om det. Konkurrensen är mycket hård, säger Lintilä.
De grönas gruppordförande Jenni Pitko säger att hon får känslan av att ”klimatförändringen glömts bort”.
– Det är även i företagens intresse att det görs nu och kontrollerat. Om vi skjuter upp saker allt närmare 2035, då vi ska vara klimatneutrala, desto hårdare blir ju tidtabellen. Jag ser inte att vi kan skjuta upp beslut, säger Pitko.
Däremot ser hon att det finns en viss tidsrymd under regeringsperioden, till exempel för slopandet av energiskatteåterbäringen.
– Som jag ser det ska det ske under den här regeringsperioden.
Hon ser inte att kompensationen för utsläppshandel är något man kan fortsätta med.
– Den riktas till dem som har de största utsläppen. Samtidigt har vi nu stora möjligheter i samband med EU:s återhämtningsfond och budgetram, och de möjligheter som finns för en rättvis övergång för industrin, säger Pitko som själv hoppas av över hälften av återhämtningsfonden ska vikas för klimatåtgärder.
”Corona har gjort problematiken svårare”
SFP:s gruppordförande Anders Adlercreutz noterar att coronakrisen och stängningsnyheterna gjort att tröskeln höjts för att fatta beslut som skadar konkurrenskraften just nu – samtidigt har regeringen ambitiösa klimatmål, säger han.
Adlercreutz anser att det är motiverat att ställa den sänkta elskatten och slopandet av energiskatteåterbäringen emot varandra, men att ”man sen kan diskutera om det ska vara en stegvis övergång”.
– I dag har vi ett riktat företagsstöd som gagnar vissa men inte andra, säger Adlercreutz om återbäringen, medan den sänkta elskatten jämnar ut spelplanen för alla.
Utsläppshandeln är en mer komplicerad fråga på grund av motsvarande kompensationssystem i andra länder.
– Det är inte helt oproblematiskt att slopa kompensationen, men man måste bedöma klimatpåverkan och klimatnytta. Där de stora utsläppen finns, som i stålindustrin, har stålbolaget SSAB kommit så långt med sina processer att det kan lösas med andra mekanismer än utsläppshandelskompensationen, säger Adlercreutz.
SSAB utlovade tidigare i år att med ny teknik kunna producera kolneutralt stål 2026.