Vi kan inte längre springa undan sysselsättningsbesluten

Att få vara med om att lansera en ny tidning på svenska i vårt land är ungefär lika sällsynt som att hinna observera Halleys komet två gånger under sin livstid. Det här är en historisk dag!

Sysselsättning Den politiska hösten kör strax i gång på allvar. Mycket i politiken kommer i höst att kretsa kring hanterandet av coronakrisen och hur vår coronavardag ska se ut framöver.

En annan fråga som säkert väcker debatt handlar om sysselsättningspolitiken. Sysselsättningen är också temat i Susanna Ginmans ledare (HBL 25.8).

Vårt välfärdssamhälle bygger på att samhället erbjuder stöd och hjälp för dem som behöver. Det är ändå ett faktum att välfärden först måste skapas – och det måste ske via att tillräckligt många har arbete.

Coronakrisen har drabbat olika samhällsgrupper hårt. Det betyder att det finns ett tryck på att stärka servicen för att undvika att ingen faller utanför. Det i sin tur innebär extra kostnader för samhället. För att täcka dessa måste vi öka sysselsättningen.

Finlands ekonomi grundar sig i dag på export. Det är alltså viktigt för Finland att EU:s ekonomi inte rasar i och med krisen. Vi måste också aktivt i samverkan med näringslivet se till att Finland blir ett attraktivare land att investera i. Det här har regeringen gjort bland annat genom att gå in för att sänka energiskatten vilket till exempel möjliggör datacentraletableringar i högre grad i Finland.

Svenska riksdagsgruppen publicerade förra veckan 15 punkter där man visar hur sysselsättningen kan ökas. I SFP hoppas vi bland annat att man i högre grad kunde möjliggöra lokala avtal, stärka företagarnas sociala trygghet och skapa en struktur där det alltid lönar sig att ta emot jobb.

Det är även viktigt att vi arbetar för att det ska bli lättare att kombinera familj och jobb. Det är viktigt att familjeledighetsreformen går vidare. Som en del av reformen vill vi också ha mera flexibilitet i familjeledigheterna så att deltidsarbete och deltidsvård blir så flexibelt som möjligt för båda föräldrarna.

Vi måste också se till att unga lätt kommer in i arbetslivet och att arbetslösa snabbt återgår till jobb. Därför är det motiverat att gradera den inkomstrelaterade dagpenningen och göra den mera sporrande genom att höja stödet i början. Vi vill också utreda om alla kunde omfattas av inkomstrelaterad dagpenning.

Ett av de viktigaste målen för oss är att skapa strukturer som stödjer arbetsplatsvälmående. Utbrändhet och illamående på arbetet drabbar många. Det är viktigt att vi snabbt kommer vidare med ett nationellt program för välmående i arbetet. Samtidigt behöver vi hitta element som sporrar arbetsgivare att göra mera omfattande hälsogranskningar via företagshälsovården, att satsa på ett gott ledarskap och exempelvis införa kultur- och idrottssedlar i högre grad. I långa loppet kommer satsningar som dessa att betala sig.

För SFP är det en självklarhet att vi måste höja sysselsättningsgraden i Finland.

Coronakrisen har ytterligare konkretiserat behovet av långsiktiga lösningar för en ökad sysselsättning och en starkare ekonomi.

Sysselsättningspolitiken är grunden för vår välfärd. De senaste dagarnas nyheter om fler uppsägningar har varit tråkiga att se. Det är just därför vi måste bära ansvar för att vårt välfärdssamhälle har den ekonomiska bas på lång sikt som tryggar servicen. Det är bra att man i regeringen tydligt signalerat att saken måste tas upp. Vi kan inte längre springa undan beslut när det gäller sysselsättningen.

senast Hbl startade en ny tidning var för fjorton år sedan, ett veckomagasin som hette Volt.

Att få drömjobbet som journalist på Volt bland hundratals hugade, ta klivet in på redaktionen vid Mannerheimvägen 18 och få vara med om att utforma tidningen från grunden kändes overkligt, pirrigt.

Vi var ett litet gäng med stor rörelsefrihet och ännu större ambitioner. Pionjäranda och utvecklingsiver rann i våra ådror. Vi skrattade och diskuterade och trevade oss fram. Ibland grälade vi, ibland var det väldigt tyst i rummet. Det var vansinnigt roligt och vansinnigt jobbigt.

Efter några år lades Volt ned, ekonomin gick inte runt, svångremmen måste dras åt. C’est la vie.

Annat kom i stället: satsningar på digitalisering, utvecklande av appar och sajter och väldigt många enskilda projekt.

Det mesta som har gjorts i mediehusen – också inom KSF Media – under de senaste åren har varit med sikte på att nyheter och annat journalistiskt innehåll i allt högre grad kommer att intas via mobilen. Digitalt först och mobilen först, ni vet, eftersom omvärlden har förändrats och eftersom människors behov och mediekonsumtion har förändrats.

Journalistiken har fortsättningsvis varit den röda tråden för oss informationsspridare/nyhetsletare/tidningsmakare, medan produkterna, kanalerna och paketeringen har skiftat. Men att vi 2020 skulle satsa på att ge ut en ny tidning, en konkret prasseltidning, som riktar sig till barn och unga var det nog få som kunde föreställa sig.

”Nu går drömmen i uppfyllelse, och det är kanske inte förmätet att just i dag ta till stora ord och säga att vi bokstavligen skriver historia.”

SUSANNA LANDOR

Chefredaktör och ansvarig utgivare

nu går drömmen i uppfyllelse, och det är kanske inte förmätet att just i dag ta till stora ord och säga att vi bokstavligen skriver historia.

Det händer inte så ofta att man får vara med om att lansera en helt ny tidning. Ingen har heller före detta lanserat en skräddarsydd nyhetstidning för en yngre målgrupp på svenska i Finland.

Händelsen kan speglas mot att över 30 tidningar lagts ned eller fusionerats under de senaste tio åren och att det totala antalet journalister har minskat med en tredjedel under samma tid. Årligen slutar 200 journalister på dagstidningarna i Finland.

Ändå vågar jag påstå att behovet av god journalistik på inga villkor minskat.

Vi som jobbar inom mediebranschen har länge varit medvetna om att barn och unga är vetgiriga och intresserade av samhällsfrågor. Självklart har vi velat serva även den här viktiga publiken, servera dem nyheter och relevanta fakta i förståelig form, och plocka upp ämnen som angår och engagerar dem. Nu är tiden inne, vilket också andra mediehus har insett. Helsingin Sanomat har precis börjat ge ut sin barntidning och Apu Juniori har ett och ett halvt år på nacken. I Norden var bland annat Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Aftenposten ännu snabbare än så.

det första numret av HBL Junior utkommer den 3 september – dagen som också är Amos Andersons födelsedag.

Anderson var ju legendarisk huvudägare, vd, ansvarig utgivare och chefredaktör på Hufvudstadsbladet för ungefär hundra år sedan. Han grundade Föreningen Konstsamfundet och testamenterade hela sin förmögenhet åt föreningen som än i dag äger och upprätthåller bland annat HBL.

En del av Amos Andersons välförvaltade arv har möjliggjort att vi i dag kan inleda ett nytt kapitel. Konstsamfundet bidrar tillsammans med tre andra fonder ekonomiskt till satsningen på barn och unga, en satsning som samtidigt syftar till att stärka det svenska språket.

Amos Anderson hade visserligen inga barn, men jag kan inte tro annat än att han skulle skriva under ambitionen att framtiden ska byggas varenda dag, och att det krävs långsiktiga satsningar om vi ska ha en givande framtid.

Och ibland måste det glimra till lite extra. På redaktionen kommer vi att fira HBL Junior – och Anderson – med ett tårtkalas.