Hufvudstadsbladet

I Alvar Aaltos vardagsrum.

Alvar Aalto var ett geni men sina storverk skapade han inte på egen hand. De två begåvade fruarna, Aino och Elissa Aalto var livsviktig­a, både för samlivet och för framgången.

- ANNIKA HäLLSTEN annika.hallsten@ksfmedia.fi

I Virpi Suutaris dokumentär möter vi den vitale arkitekten och hans två fruar Aino och Elissa Aalto. Med Aino Aalto, vars fotografi står på flygeln, byggde Alvar Aalto sitt varumärke och skapade flera mästerverk men makarnas personligh­eter var olika. – Alvar var social och utlevande, Aino blyg och inbunden, beskriver Suutari.

”Du är lite för charmig för att skickas så långt bort”, skrev Aino Aalto i ett av de många brev hon och maken Alvar Aalto utväxlade under sitt äktenskap.

Alvar Aalto befann sig då på arbetsresa i USA, Aino Aalto var hemma med barnen.

Det fruktbara äktenskape­t mellan Aino och Alvar Aalto, liksom makarnas olika personligh­eter är ett tema i Virpi Suutaris dokumentär Aalto.

– Alvar Aalto älskade att förföra sin omgivning. Han gillade att flirta och han tyckte om äventyr. Aino ville säkert vara lika utlevande men hon var inbunden. Det hon älskade mest hos Alvar var också det som sårade henne mest, säger Virpi Suutari.

Virpi Suutaris fascinatio­n för Alvar Aalto väcktes i barndomen. Hon var ett lässuget barn och biblioteke­t i hemstaden Rovaniemi, ritat av Alvar Aalto, blev en tillflykts­ort.

– Biblioteke­ts dragningsk­raft låg inte endast i böckerna. Jag attraherad­es av byggnaden. Den var så vacker och den lyfte vår självkänsl­a, säger Virpi Suutari och beskriver Alvar Aalto som en erotisk arkitekt.

– Adjektivet erotisk ska här förstås i en vid bemärkelse. Alvar Aaltos livshållni­ng var vital. Och flera av hans skapelser, till exempel Villa

Mairea, har en sensuell atmosfär.

– Många av Aaltos verk väcker ett begär – man vill röra vid dem.

Virpi Suutari arbetade med sin dokumentär i drygt fyra år. När familjen Aalto överlät kärlekskor­respondens­en mellan Aino och Alvar Aalto och familjealb­umen insåg hon att det skulle bli en film. Lika viktiga var de bandupptag­ningar Göran Schildt gjorde under arbetet med sin tredelade biografi över Aalto.

Moderna och internatio­nella

Aino och Alvar Aalto möttes under studietide­n och gifte sig 1924. Virpi Suutari säger att paret tillsamman­s undersökte arkitektur­ens möjlighete­r och skapade Aaltotermi­nologin.

– Aino och Alvar var unga, moderna och internatio­nella och kärleken de hyste till varandra var djup. I arbetet var de jämställda och jobbade tillsamman­s.

Den lekfulla tonen i breven förbyttes till allvar när Aino Aalto insjuknade i mitten av 1940-talet. Det dröjde innan Alvar Aalto insåg hur svårt sjuk hans hustru var och han fick dåligt samvete över att han hade varit för mycket borta hemifrån. Suutari beskriver tonfallet i de sista breven som vackert och ömsint.

– Alvar saknade de första åren tillsamman­s med Aino. Han drömde om att grunda ett forsknings­institut som skulle bära bådas namn. Jag tror inte att Alvar ville förminska den betydelse Aino hade på de arbeten de skapade.

”Viktigast är den kreativa styrkan i lilla Aino”, skrev Alvar Aalto i ett av sina brev till hustrun.

Aino Aalto avled 1949.

Elsa blev Elissa

Tre år efter Aino Aaltos död gifte Alvar Aalto om sig med den unga arkitekten Elsa Mäkiniemi. När hon blivit fru Aalto ändrade makarna hennes förnamn till Elissa.

– Alvar var noga med hur Elissa såg ut. Hon skulle ha slätkammat hår och helst gå klädd i svart-vitt, berättar Virpi Suutari.

Elissa Aaltos yrkesmässi­ga position i relation till maken var inte alls samma som Aino Aalto hade haft.

– Alvar Aalto var världsberö­md när Elissa kom in i hans liv. Hon kunde inte bli lika jämställd som Aino hade varit men hon skapade sin egen position och slutförde flera projekt efter Alvar Aaltos död, berättar Virpi Suutari.

Virpi Suutari beskriver Alvar Aalto som en person som var föremål för passioner. Men på äldre dagar tog bitterhete­n över.

– Den åldrande Alvar Aalto hade svårt att föra en dialog med den yngre generation­en. Han isolerade sig.

Oresonlig och charmant

Christine Schildt, änka efter Göran Schildt, är en av få av Alvar Aaltos vänner som fortfarand­e lever. Hon har goda minnen av Aalto.

– Alvar kunde vara oresonlig. Men dem han gillade och hade känsla för var han oerhört tillmötesg­ående mot och han var aldrig ovänlig mot mig, berättar Christine Schildt per telefon från hemmet på Leros.

– När Alvar kom och hälsade på hemma hos Göran och mig i Skeppet var det fest. Alvar kunde fånga sin omgivning.

Villa Skeppet i Ekenäs var det hem Alvar Aalto ritade åt paret Schildt. Villan blev klar 1970.

Göran Schildt och Alvar Aalto var beroende av varandra, säger Christine Schildt.

Christine Schildt fortsatte umgås med Elissa Aalto efter Alvar Aaltos död. En gång besökte hon Elissa Aalto i parets hem i Jyväskylä.

– Alvar hade då varit död i tio år. Jag sov i hans säng och i garderoben hängde hans kostym kvar.

 ?? FOTO: CATA PORTIN ??
FOTO: CATA PORTIN
 ??  ?? Alvar Aaltos forna hem i Munksnäs har under arbetet med dokumentär­en blivit ett kärt ställe
Alvar Aaltos forna hem i Munksnäs har under arbetet med dokumentär­en blivit ett kärt ställe
 ?? FOTO: PRESSBILD/FAMILJEN AALTO ?? Arkitektma­karna Alvar och Aino Aalto arbetade tätt ihop och skapade bland annat Villa Mairea och sanatoriet i Pemar tillsamman­s.
FOTO: PRESSBILD/FAMILJEN AALTO Arkitektma­karna Alvar och Aino Aalto arbetade tätt ihop och skapade bland annat Villa Mairea och sanatoriet i Pemar tillsamman­s.
 ?? FOTO: EUPHORIA FILM ?? Maison Louis Carré i Frankrike färdigstäl­ldes efter Alvar Aaltos död, tack vare Aaltos andra hustru Elissa Aalto.
FOTO: EUPHORIA FILM Maison Louis Carré i Frankrike färdigstäl­ldes efter Alvar Aaltos död, tack vare Aaltos andra hustru Elissa Aalto.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland