Företag testar sextimmarsdag – professor: ”Kortare arbetstid är ingen utopi”
Vad skulle du göra med en extra timme om dagen? Om arbetsdagen var, säg, sju timmar lång i stället för åtta? Det är ingen utopi på sikt, menar professorn, medan näringslivet slår på varningsljusen: riktningen är fel. På marknadsföringsbyrån Vapa Media planerar man införa sextimmarsdagar på försök.
I Vapa Medias lokaler i hjärtat av Helsingfors är det glest mellan huvudena då många jobbar hemma. ”Servicecentralen” som tidigare var chefernas rum står tom, liksom rummen som lånat namn av stadsdelar i Helsingfors. Som så många andra under coronaepidemin jobbar också många av de anställda på Vapa Media nu på distans, och det är inget problem. Förtroende är helt centralt för verksamhetskulturen både före och under epidemin, understryker verkställande direktören Noora Wuolanne.
Det är också en förutsättning för det försök med förkortade arbetsdagar som byrån planerar, och ett begrepp som Wuolanne ofta återkommer till.
– Jag tror på att vi kan behålla samma produktivitet med kortare arbetsdagar. Men för det behövs en bra verksamhetskultur och bra intern kommunikation, bland annat.
Var det inte för coronaviruset som slog till precis inför start hade försöket inletts redan i april. Nu får det vänta lite till, och inleds enligt planerna något tag efter årsskiftet. Då går personalen ned i arbetstid till sex timmar om dagen, med bibehållen lön.
Hur det går kommer man att dokumentera, och sedan dela med sig av erfarenheterna. Arbetsprocesserna har man sett över redan tidigare.
– Vi har undersökt våra interna processer och förbättrat dem under de senaste åren, tidigare hade vi inte varit redo. Det handlar om allt från intern kommunikation till hur möten är upplagda – sitter det till exempel 5 eller 18 människor med på ett möte och räcker mötet en halv eller en hel timme?
Produkten byrån säljer är marknadskommunikation och kärnan i arbetet är problemlösning, beskriver Wuolanne.
– Det har vi tillämpat på våra egna processer också. De anställda är experter på sitt område och det är viktigt för dem att göra ett gott jobb med kunderna. För arbetsgivaren gäller det att lita på de anställda och att det finns ett ömsesidigt förtroende.
Förhoppningen är att mer tid för familjen, hobbyer, motion eller vad man vill också ska öka orken och kreativiteten i arbetet. Men Vapa Media är inte mindre marknadsföringsproffs än att man inser att försöket också kan väcka positiv uppmärksamhet.
– Säkert kan det vara en rekryteringsfördel också, alla här är nog mycket ivriga. Om försöket är lyckat vinner alla, och de mindre lyckade erfarenheterna kan vi och andra också dra nytta av.
”Farlig vision”
Hade det inte varit för coronaviruset hade Wuolanne och Vapa Media nu kunnat delta med färska erfarenheter i den debatt om arbetstid som blossat upp. Statsminister Sanna Marin ställde som nyvald SDP-ordförande häromveckan en förkortning av arbetstiden som mål, och reaktionerna lät inte vänta på sig. För detta behövs en vision, ansåg Marin, och var därmed inne på samma linje som ett år tidigare, då hon i en debatt kastade fram tanken på sex timmars arbetsdag.
”Skrämmande”, ”ansvarslöst” och ”naivt”, löd några av kommentarerna, och näringslivets och företagarnas organisationer varnade i ett gemensamt pressmeddelande för att förkortad arbetstid skulle innebära ökade kostnader och sänkt konkurrenskraft i ett redan kritiskt läge. ”Redan som vision är signalen från statsministern extremt farlig”, inte minst med tanke på coronakrisens följder, anser organisationerna.
Noora Wuolanne på Vapa Media tycker det är synd att idén om förkortad arbetstid skjuts ned direkt.
– Jag förstår att det inte passar alla arbetsplatser men tror fortfarande att det lönar sig att prova. Någon måste vara föregångare, om ingen vågar testa vet man inte hur det fungerar.
6 + 6 timmars dagar
Men kortare arbetstid med samma lön eller något sänkt har de facto prövats tidigare, i Finland mer omfattande i slutet av 1990-talet. Då var det inte så mycket arbetshälsan eller önskan om mer fritid som var den drivande faktorn, utan den höga arbetslösheten som följde på lågkonjunkturen och en tanke om att dela på jobben.
Under 1990-talet värmde man upp en idé om 6+6 timmars arbetsdagar, som ursprungligen kläckts av professor Paavo Seppänen trettio år tidigare.
– Tanken med 6+6-modellen var att företag och organisationer som normalt arbetar åtta timmar om dagen genom att förlänga dagen med ett extra skift kunde få mer ut av dyra investeringar i exempelvis maskiner, och på det viset höja produktiviteten. Då folk jobbade kortare dagar behövdes inte heller lika långa pauser, säger Timo Anttila, universitetslektor vid institutionen för samhällspolitik vid Jyväskylä universitet.
Anttila har i sin doktorsavhandling forskat i 1990-talets försök med förkortad arbetstid, och studerat exempel från 17 kommunala organisationer och tio industriföretag.
I de privata företagen fick de anställda för det mesta behålla samma lön som tidigare, under förutsättningen att produktionskostnaderna per enhet inte steg.
– Tack vare flera bidragande faktorer
❞ Den yngre generationen kanske inte accepterar ett liv med så mycket stress. Då den här gruppen blir tillräckligt stor och börjar påverka politiken växer stödet småningom. Göran Kecklund Professor och föreståndare för Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
lyckades de privata företagen höja sin produktivitet, och kunde i vissa fall anställa fler med bibehållen full lön. Samma strävan fanns delvis också på den offentliga sidan, där det föll sig logiskt. Genom att hålla till exempel tandläkarmottagningar och daghem öppna längre enligt 6+6-modellen kunde man effektivera användningen av dyr utrustning och erbjuda bättre service.
På den offentliga sidan handlade det ändå mer om att dela på jobben, och kommunerna kunde under försöket 1997–1998 anställa arbetslösa med hjälp av statsstöd. I de kommuner som var med i studien sjönk de anställdas lön med i snitt 7–8 procent och arbetstiden med ungefär 20 procent, och närmare 600 arbetslösa fick jobb.
– Produktivitetshöjningen var inte lika stor inom kommunerna, men här är produktiviteten också mycket svår att mäta. Förbättrad service var ändå en positiv sak, och de anställ
da uppgav att de orkade bättre i jobbet och att det var lättare att kombinera jobb och familj, säger Anttila.
Sammantaget fick man många positiva erfarenheter av försöken med förkortad arbetstid – men ändå fortsatte de inte i någon större skala. Varför inte?
– Det fanns flera orsaker. Sysselsättningen förbättrades och behovet att dela på jobben fanns inte längre. Ekonomin återhämtade sig och det rådde snarast brist på arbetskraft, och inom den nya informationsteknologin gjorde folk snarare överlånga dagar. Diskussionen förändrades och den politiska beställningen försvann, säger Anttila.
Pauser behövs
Överlånga dagar är ändå inte heller någon garanti för ökad produktivitet, men vad vet vi då om människans förmåga att koncentrera sig på en uppgift och vara produktiv? En hel del, enligt forskningsprofessor Mikko Härmä vid Arbetshälsoinstitutet.
– Senast efter en timmes arbete försämras koncentrationen. Mikropauser behövs ganska ofta, och därför rekommenderas att man till exempel tar en sväng till printern eller sträcker på benen då och då. Därför har man också raster i skolorna, säger Härmä.
Att slopa pauserna fungerar alltså inte. Sömnen påverkar för sin del också hur väl man orkar koncentrera sig, och sömnbrist sänker prestationsförmågan.
– Vi vet också att ju längre tid det gått sedan sömnen desto tröttare är man, och därför kan kvällsjobb vara krävande medan morgonjobb går bättre.
Åtta timmars arbetsdagar är bara en överenskommelse, men 24 timmar i dygnet är ett faktum.
– Sömnbehovet är knappt åtta timmar, och ska man hinna sköta plikter i relation till hem och familj och koppla bort från arbetet kan arbetsdagen inte vara så mycket längre än åtta timmar.
Kortare arbetsdagar däremot har vissa positiva effekter på arbetshälsan, som minskad stress och sömnlöshet.
– Men de här effekterna är starkast för personer som är delvis arbetsföra och äldre arbetstagare, och för de här grupperna är det viktigt att det finns möjligheter till förkortad arbetstid, säger Härmä.
Också produktiviteten ökar i någon mån med förkortad arbetstid och engagerade anställda. Men att förkorta arbetstiden generellt kan vara svårt, menar Härmä, med tanke på att arbetstiden i Finland är på kortare sidan i europeisk jämförelse.
– Den optimala balansen är en svår fråga, liksom att ställa välmående mot produktivitet.
”Ingen utopi”
Också i Sverige har frågan om förkortad arbetstid diskuterats, och flera försök har under de senaste åren gjorts särskilt inom vård och omsorg. Det är ändå få av dem som fått en fortsättning.
– Det är nog kostnadsfaktorn som är stötestenen. De som fått förkortad arbetstid har varit väldigt nöjda, men då man varit tvungen att anställa fler har det blivit dyrare och man har inte kunnat påvisa att minskad sjukfrånvaro eller högre produktivitet skulle ha kompenserat för kostnaderna, säger Göran Kecklund, professor och föreståndare för Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
I andra branscher kan det ändå vara annorlunda.
– Jag vet att man i privata företag inom områden som it eller konsultverksamhet upplevt att förkortad arbetstid lett till ökad produktivitet och mer motiverad personal. Men det finns egentligen ingen forskning om det här, det är ett område som är eftersatt i forskningen, säger Kecklund.
Han ser inte förkortad arbetstid som en utopi, även om det knappast är någonting som blir verklighet inom de närmaste åren.
– Den yngre generationen kanske inte accepterar ett liv med så mycket stress. Då den här gruppen blir tillräckligt stor och börjar påverka politiken växer stödet småningom.
Det finns ingenting som säger att produktivitetsökningen slutar precis här.
– Jag tror nog att produktiviteten kan öka ytterligare, till exempel genom artificiell intelligens och digitalisering. Då kan man använda den ökningen till att förkorta arbetstiden. Kanske inte till sex timmar om dagen, men kanske till sju. Fem timmar mer fritid per vecka skulle säkert också vara väldigt uppskattat, säger Kecklund.
Timo Anttila resonerar i lite liknande banor. Produktivitetsökningen som tidigare gjort höjda löner och sänkt arbetstid möjlig har visserligen saktat av, men nya värderingar kan kanske flytta spelbrickorna.
– Det är möjligt att frågan stiger upp på agendan om konsumtionskritiken växer, och om folk värderar ledig tid i högre grad och anser att de inte behöver konsumera lika mycket. Då kan frågan om kortare arbetstid bli aktuell igen, säger Anttila.
Å andra sidan, ser man på den andel av livet vi jobbar har den sjunkit rejält också utan att arbetstiden i sig förkortats.
– Då folk lever längre blir arbetets andel mindre. För femtio år sedan jobbade en person i ett traditionellt arbetaryrke ungefär 70 procent av sin livstid, men nu börjar andelen vara under hälften. Det är förstås relevant med tanke på försörjningskvoten, säger Anttila.
❞ Det handlar om allt från intern kommunikation till hur möten är upplagda – sitter det till exempel 5 eller 18 människor med på ett möte och räcker mötet en halv eller en hel timme?
Noora Wuolanne Vd för Vapa media