Skammen är ett effektivt verktyg
Att få andra att skämmas kan bidra till förändring i deras beteende, men kan också väcka ilska. Det fick forskaren Jan-Erik Lönnqvist erfara, när han hävdade att de som kör bilar av högstatusmärken beter sig aggressivare i trafiken än andra bilister.
Forskarna Jan-Erik Lönnqvist, socialpsykolog på Svenska socialoch kommunalhögskolan och Olli Lagerspetz, docent i filosofi och idéhistoria och akademilektor vid Åbo Akademi, har bägge forskat i ämnen som belyser skam ur olika vinklar. I veckans avsnitt av vetskapspodden diskuterar de skam, skamlöshet och skuld.
Lönnqvist har bland annat undersökt moral, empati och värderingar. I forskningen tittade han på vem det är som kör så kallade högstatusbilar. Det finns tidigare rön om att människor med dyra bilar beter sig dåligt i trafiken och är mindre ödmjuka. Lönnqvist blev nyfiken på ämnet – är det pengarna och privilegierna som korrumperat människan? Är dessa förare skamlösa? Effekten han hittade visade sig vara rätt liten, men det intressantaste tyckte Jan-Erik Lönnqvist var reaktionerna på hans forskning. De var sura och kom från bland annat Audiförare efter publiceringen av hans forskning.
– De var arga på mig för att jag sade att de var arga. De skrek åt mig och frågade vad jag själv kör för bil.
Till och med Kesko, som importerar bilmärket Audi, hörde av sig till Lönnqvist. De hotade med åtal om hatpropaganda mot deras kunder.
– Jag tänkte att det skulle vara fantastiskt med den publiciteten. Att hatpropaganda skulle skydda sexuella minoriteter, etniska minoriteter och ägare av Audibilar. Men de gick tyvärr inte vidare med det.
Handlade då den reaktionen om skam? Att bilförarna kände att Lönnqvist försökte få dem att skämmas? Enligt Lönnqvist är de kanske rädda att tappa sin status. De har investerat i en fin bil och så kommer någon som påstår att det handlat om något annat.
Skamkulturer
Olli Lagerspetz har å sin sida senast forskat bland annat i smuts och renlighet, där skam lätt kommer in i bilden. Lagerspetz pratar om skamkulturer och skuldkulturer.
– Tanken man ofta ser är att skuld är den ”moderna” känslan och skam är den antika känslan.
Enligt Lagerspetz handlar båda om en sorts föreställning om att man blir sedd. När det handlar om skam ses man av en publik, den som skäms vill inte bli sedd och framstå som dålig.
Skuld å andra sidan handlar om att bli sedd av ett offer eller en domare. Skam har alltså koppling till vad andra tycker om en, medan skuld handlar mer om att själv ta ansvar.
Att utsätta någon för skamkultur, eller att skamma någon, kan ses till exempel som en del av barnuppfostran, men det är också ett fenomen som florerar på sociala medier i dag. Lagerspetz tycker att det kan resultera i att det blir väldigt slumpmässigt vad man skambeläggs för.
– Det verkar följa trender. Jag tycker inte att det är ett välfungerande sätt att reglera beteende.
Enligt Lönnqvist har detta beteende alltid funnits och har inte kommit till i och med sociala medier.
– Man har alltid velat få människor att skämmas om de inte beter sig enligt normen.
Han ser också att offentligt skambeläggande kan ha positiva effekter.
– Att man mer systematiskt till exempel skammar kändisar som flyger mycket kan ha en positiv inverkan. Det påverkar normerna och människor kanske börjar tänka på flygande på ett annat sätt. Man kan alltså påverka normer så här.
Samtidigt kan detta förvandlas till något man kallar virtue signaling, det vill säga att den som skammar försöker visa andra hur moraliskt korrekt hen själv är.