Trygga gränser kräver tusentals fler tester

Snabbtest kan ge svar på 20 minuter – men kan missa coronasmitta oftare

Finland vill öka hälsosäkerheten vid gränserna, men också öppna för mer trafik. Därför kom regeringen för en vecka sedan med en hybridmodell för gränstrafik och resor. I den lindras reserestriktionerna samtidigt som coronatestningen behöver öka.

Myndigheternas mål är att Finland ska klara av 20 000 coronatest per dag. Det kräver mer utrustning och mer personal för testning och analys än i dag.

I laboratorieindustrin och bland företagen som utvecklar analysmetoder blir det kamp om utrymmet. Där ställs frågan om vilka test och analysmetoder som är de rätta för att hålla coronaepidemin på mattan.

Både globalt och hos oss utvecklas olika snabbtest för att detektera smitta och en av grundfrågorna är om testen ska vara snabba eller känsliga.

Inom några månader behöver Finland öka antalet coronatester radikalt. Regeringen ger redan grönt ljus för att höja testkapaciteten – särskilt vid landets gränser. Notan får gå på högst 200 miljoner euro, säger man. Men vilka testanalyser vill vi ha: långsammare PCR-svar eller snabbare antigenanalyser?

Tid till provtagning följande dag, en pinne i näsan i tio sekunder och testsvar inom ett dygn – så ska coronatestandet löpa om allt går som de finska hälsomyndigheterna vill.

Just nu kan kring 16 000 coronatest per dag göras i Finland, men i praktiken tas kring 14 000 prov dagligen, oftast inom den offentliga vården. I siffran ingår alla test: de som analyseras inom den offentliga vården, de som den offentliga vården köper av privata laboratorier och de som utförs helt privat.

Mer testning behövs

Nyligen meddelade vårdbolagen Mehiläinen och Terveystalo att deras patienter kan låta ta ett coronatest som ger resultat snabbare än vad den offentliga vårdens laboratorier kan prestera. I medeltal lovas svar inom sex timmar mot i värsta fall en knapp vecka inom den offentliga vården. Det som erbjuds är ett antigentest, alltså ett som kan känna igen ett protein hos det virus som testas.

Samtidigt som de privata vårdbolagen börjat använda snabba test har Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) förberett ett samarbete med den europeiska laboratoriekoncernen Synlab. Genom att hyra in sig hos företaget i Helsingfors räknar HUS med att kunna göra 14 000 nya test per dygn redan i oktober – och samtidigt fördubbla den finska testkapaciteten. Planen är ett svar på Finlands nya hybridstrategi för resor till och från Finland. Signalen är att vi kan börja resa friare, men behöver testa oss mer.

I torsdags gjorde regeringens finanspolitiska ministerutskott tummen upp för mer pengar till testningen vid gränserna. Pristaket är 200 miljoner euro.

Snabbhet mot känslighet

Testsiffror i samma storleksklass bollar det Åbobaserade diagnostikföretaget Arcdias vd, Vesa Kemppainen, med. Det är Arcdias apparater för testanalys som Mehiläinen och Terveystalo arbetar med. Arcdia har sedan länge ett femtiotal analysapparater ute på landets privata och offentliga läkarstationer.

– Varje apparat hinner med 300 test per dygn. Det gör 15 000 test per dygn, räknar Kemppainen.

I diskussionerna med Synlab är det PCR-test man talar om. Men om antigentest ger snabbare svar än vad den offentliga vårdens PCR-test kan prestera – varför använder då inte den offentliga vården dessa?

Satu Kurkela, läkare på Huslab och expert på virussjukdomar, säger att ett antigentest med analysator inte känns som ett särskilt effektivt alternativ när patientkön är lång.

– Det låter inte som om det skulle finnas förutsättningar för masstest där, ifall man inte ställer tio eller tjugo apparater på rad. Maskinen kan vara snabb i sig, men frågan är hur stor kapacitet man har för att ta emot prover, säger hon och hänvisar till att provtagningen trots allt kräver utbildad personal.

Antigentester finns allmänt av två olika slag. Ett påminner om klassiska graviditetstest för hemmabruk, ett bygger på att cellprovet från patientens nässvalg förs in i en analysapparat som avläser provet automatiskt. Grundprincipen

är densamma i båda fallen – man letar efter ett antigen.

De antigentest som olika diagnostikutvecklare erbjuder uppfattas delvis som kvalitativt osäkra inom läkarkåren.

– När man analyserar med antigentest tittar man efter vad som faktiskt finns i provet, men med PCR-analysen kopierar man virusets arvsmassa och gör så att säga signalen starkare, säger Kurkela.

Hon påpekar att den vetenskapliga litteraturen kring antigentester inte kommit med övertygande bevis om att testerna skulle hålla toppkvalitet.

– PCR-testandet har studerats så mycket att man i dag vet att metoden fångar upp mellan 60 och 80 procent av smittorna, men antigentesterna hittar i medeltal lite över hälften av det man hittar med PCR-analys. Då är vi redan nere i ganska låga tal, säger hon.

För antigentesterna hänvisar Kurkela till den översiktsstudie som Cochrane-institutet publicerade i slutet av augusti. I den säger man att antigentest i medeltal hittar drygt hälften av de positiva testresultat som ett PCR-test kan hitta, men 56 procent är ett medeltal. Olika antigentest verkar i själva verket nåla fast allt mellan inga och nästan alla smittfall.

Olika perspektiv

Kemppainen protesterar mot en generaliserande syn på antigentestning.

– Vår metod, där provet analyseras maskinellt hör till dem som ger toppkvalitet. Vår analysapparat är något helt annat än de äldre teststickorna. Apparaten orsakar inte de falska positiva test som beror på att en människa läser av