De gröna vill inte problematisera elbilens miljöpåverkan
Med siktet inställt på kommunalvalet visar De gröna upp en enig fasad. Partikongressen riktar ingen kritik mot partiledningen, men diskuterar inte heller kontroverserna kring den boom för elbilar som man driver på.
Inför Samlingspartiets partikongress för ett par veckor sedan sade riksdagsledamoten Matias Marttinen till HBL att De grönas budskap, liksom Sannfinländarnas, målar upp hotbilder och piskar upp rädsla, medan Samlingspartiet sprider framtidshopp.
På samma partikongress slog partiordförande Petteri Orpo fast att regeringen lånar pengar alltför frikostigt och driver Finland mot fördärvet med en svag sysselsättningspolitik.
På De grönas kongress i helgen sade partiordförande Maria Ohisalo att Orpos uttalande piskar upp rädsla för framtiden. Hon hävdade att regeringens klimatpolitik, där De gröna har satt ett visst avtryck, skapar hopp om en rättvis omställning för framtiden.
Den retoriska kampen om vem som skräms med hotbilder och vem som erbjuder hopp kommer säkert att fortsätta fram till kommunalvalet. Men samtidigt som partierna börjar sikta just dit gäller det ändå för De gröna att navigera på längre sikt och göra det mesta av sin sits i regeringen.
Maria Ohisalo konstaterar att regeringens klimatambitioner börjar realiseras med budgetuppgörelsen, men inför de egna säger hon också att det behövs mycket mer för att Finland ska hållas på kurs mot klimatneutralitet 2035. De gröna ministrarnas nästa utmaning är att driva på klimatfärdplanen för trafiken med målet att halvera trafikutsläppen på bara tio år.
Det är tufft för hela regeringen, inte minst för De gröna som tror hårt på elbilen. Den måste bli ett lukrativt alternativ för medelinkomsttagare om bilismens klimatutsläpp ska minska. Utöver elbilens prisklass, laddningsinfrastruktur och batteriets livslängd kommer utmaningen med batteriproduktionens miljöhållbarhet. Om efterfrågan på batterimineraler ökar riskerar det att öppna för en gruvboom.
Gruvlagsreformen på fel spår
Därför, säger Gröna riksdagsgruppens ordförande Jenni Pitko, är det viktigt att reformen av gruvlagen utgår från naturens och markägarnas villkor. Men enligt Pitko och partiets vice ordförande Riikka Karppinen som slåss mot gruvindustrins miljöskador i Lappland håller det på att gå precis tvärtom.
De grönas partiledning sade i helgen att den pågående beredningen av reformen av gruvlagen måste backa några steg, annars kan den aldrig bli en regeringsproposition. De gröna vägrar godkänna en lag som tillåter prospektering och gruvdrift på naturskyddsområden.
De gröna vill inte heller ha gruvor i lapska armen av hänsyn till renoch turistnäringarna, men frågan är om man kategoriskt kan exkludera vissa områden från gruvdrift, såvitt man samtidigt menar allvar med att Finland snart ska ha flera hundratusen elbilar i trafik. Om de bilarna ska drivas med miljöhållbara batterier brådskar det för att lösa flera svåra frågor.
Jenni Pitko säger att vi måste utveckla den cirkulära ekonomin inom metaller för att inte behöva tillåta hur många gruvor som helst, men det låter sig inte göras i en handvändning. Ska Finland hålla kurs mot klimatneutralitet 2035 måste trafikekvationen lösas, men De grönas väljare är knappast imponerade av en klimatpolitik som trampar på miljöskyddet.
Det här är en debatt den gröna partikongressen kunde ha tagit. Enstaka röster hävdade något överslätande att elbilism är hållbart och miljöhoten är överdrivna. Trots att det är allmänt bekant att hela fältet inte tänker lika tog man inte den debatten.
Öppnar för cannabis
Nästan all kritik mot partiledningen och regeringssamarbetet lyste med sin frånvaro på kongressen. Ett undantag var en delegat som läxade upp hela regeringen för att sysselsättningsmålet är på tok för anspråkslöst och skjutet för långt på framtiden.
Mest diskuterade man motioner och formuleringar i det nya principprogrammet – hur grundtryggheten ska tryggas i välfärdssamhället, hur samhället kan bli mer jämlikt och jämställt. En motion som diskuterades flitigt handlade om att avkriminalisera bruk och innehav av små mängder cannabis.
De gröna förordar en drogpolitik som primärt siktar på att minimera skadorna, likt alkoholpolitiken, Man anser att förbud och straffbarhet biter dåligt på cannabismissbruk. Partiet vill tillsätta en utredning som granskar erfarenheter av legalisering av cannabis i andra länder. Det lär inte bli av med Centern i samma regering.
De gröna godkände ett nytt principprogram som ersätter det förra från 2012. Programmet innehåller de viktigaste riktlinjerna för partiets fortsatta politik. Det är som ett uppdaterat id-kort, som visar vilka man är.
Jämfört med den förra versionen är partiet om möjligt ännu tydligare med att en miljö- och klimatpolitik som tryggar livsmiljöernas bärkraft och biosfärens livskraft är kärnan i partiets identitet. Det förutsätter inte bara att Finland siktar på klimatneutralitet inom 15 år utan att samhället ska bli utsläppsnegativt strax efter det. Det kräver klimatåtgärder inom alla sektorer.
Programmet betonar människorättsfrågor precis som förut, men vill underlätta för kvinnor som vill göra abort. Den positiva inställningen till eutanasi kvarstår. Utbildningen är fortsatt en grundpelare, men nu ges även bildning större tyngd. Bildningen ses som en drivkraft för ett bättre samhälle.
Speglat mot samhällsutvecklingen de senaste åren betonar De gröna nu än mer insatser för antirasism och det demokratiska samhället. Man vill förbjuda alla rasistiska och fascistiska rörelser och säger att de inte hör hemma i rättsstaten. Yttrandefriheten behöver inte inrymma hatretorik, anser man.
Den retoriska kampen om vem som skräms med hotbilder och vem som erbjuder hopp kommer säkert att fortsätta fram till kommunalvalet.