Loppet är inte kört – EU kan bli en digital stormakt
Människor och demokratiska värderingar ska ligga i fokus när EU försöker utmana stormakterna USA och Kina inom artificiell intelligens.
Det är inte längre särskilt våghalsigt att konstatera att vissa länder utanför Europa går åt ett icke-demokratiskt håll vad beträffar utvecklingen och utnyttjandet av artificiell intelligens (AI). Därför behövs europeiska lösningar som bygger på europeiska demokratiuppfattningar, säger Europaparlamentariker Miapetra Kumpula-Natri (SDP/S&D-gruppen).
– Min uppfattning är att vi bara har tagit de första stegen i att utnyttja och utveckla AI. Mängden data ökar ständigt och vi i Europa borde bli världsledande på att utnyttja den, sade Kumpula-Natri på tisdagen vid Finansministeriets seminarium om framtidens AI.
Hon anser att EU trots allt utgör en så betydande marknad att området har inflytande både vad beträffar regelverk och affärsmöjligheter.
En sorts AI med människor i fokus kunde vara en europeisk styrka jämfört med andra delområden som utvecklas i rask takt. Enligt Kumpula-Natri har Finland goda förutsättningar att bli en viktig aktör i en sådan utveckling, eftersom man redan har en hög teknisk kunskapsnivå och erfarenhet av att kombinera den med humanistiska vetenskapsområden.
Det är svårt att uppfatta hur det globala läget egentligen ser ut inom AI eftersom utvecklingen inte är linjär, menar biträdande professorn Minna Ruckenstein vid Helsingfors universitet.
– Det blir lätt så att vi tänker att konsumentmarknaden domineras av Kina och USA, men de facto finns det ett stort missnöje bland användarna och det innebär att racet absolut inte är kört, säger Ruckenstein.
Vad beträffar sociala medier anser Ruckenstein att ett centralt problem är att tjänsterna är gratis.
Då har affärsmodellerna utvecklats kring annonser och kommersiellt utnyttjande av användardata. Fenomen som falska nyheter och manipulering av val var knappast något som Facebooks utvecklare var ute efter. De är bara bieffekter som ingen kunde förutse eller kom att tänka på, säger Ruckenstein.
En annan faktor som gör det svårt att greppa situationen är att området domineras av företag som har väldigt få skyldigheter att avslöja hur exempelvis deras algoritmer fungerar. AI har blåst nytt liv i diskussionen om spelregler som pågått sedan avancerade sökmotorer började dyka upp, säger professor Petri Myllymäki vid Helsingfors universitet.
– Det är takten som har tagit oss på sängen. Exempelvis bildigenkänningsmjukvara sprider sig väldigt snabbt och det är ganska enkelt att sätta upp ett system som kan känna igen och skilja åt hundar och katter, eller varför inte kineser och uigurer, säger Myllymäki.
Han vill också påpeka att det är problematiskt att AI beskrivs som en aktör då det i själva verket alltid ligger människor och mänskligt beteende i bakgrunden.
– Vi talar om AI som löser problem och utvecklar mediciner men AI gör ingenting självmant. Den är bara ett verktyg som människor kan utnyttja, säger Myllymäki.
Exempelvis bildigenkänningsmjukvara sprider sig väldigt snabbt och det är ganska enkelt att sätta upp ett system som kan känna igen och skilja åt hundar och katter, eller varför inte kineser och uigurer.
Petri Myllymäki
professor vid Helsingfors universitet.