Kinesiskt klimatlöfte inger hopp
Kina har för första gången uttryckt målet att bli koldioxidneutralt. Löftet betecknas som det största i global klimatpolitik sedan Parisavtalet. Det är precis vad Europa behöver när USA inte höjer sina klimatambitioner, säger en analytiker.
Det kom lite som en blixt från klar himmel när president Xi Jinping under FN:s generalförsamling i veckan tillkännagav att Kina höjer sina ambitioner i klimatpolitiken. Kina ska bli koldioxidneutralt före 2060, och utsläppskurvan ska kulminera före 2030.
Överraskningen ligger i både ambitionsoch konkretionsnivån. Tidigare har Kina lovat att utsläppskurvan ska kulminera ”omkring 2030”. Aldrig förut har Kina rakt ut sagt att man siktar på koldioxidneutralitet.
Flera bedömare har betecknat det nya löftet som det största i sitt slag sedan Parisavtalet mejslades fram för fem år sedan, inte minst för att Kina ensamt står för en fjärdedel av de mänskliga klimatutsläppen. Håller löftet kan den beräknade stegringen av den globala medeltemperaturen sänkas med 0,2–0,3 grader till slutet av seklet, enligt Climate Action Tracker.
– Det här är precis vad vi behöver, ett besked som höjer ambitionerna när USA inte gör det. EU behöver en partner. Kina tar också en större ledarroll globalt, säger Ruben Henriksson, klimatpolitisk analytiker vid den gröna och liberala tankesmedjan Fores i Stockholm.
Men Kinas målsättning är ändå inte riktigt lika ambitiös som den är historisk? – Nej, 2060 ligger lite längre fram än önskat, och utsläppen skulle gärna få sjunka senast 2025, men om detta är vad de kan erbjuda ska vi göra det bästa av det.
Henriksson säger att löftet måste följas upp med en trovärdig färdplan för hur man ska nå målet.
– Det skulle skapa optimism och en glädje över att klimatutmaningen faktiskt kan ros i hamn.
Där USA lovade högt under Barack Obamas tid, men Donald Trump svek klimatlöftena har Kina en tendens att bjuda lågt för att trumfa över. Till exempel 2020 års klimatlöfte nådde man redan för tre år sedan.
– Kinas ledning behöver inte förhålla sig till en väljarkår som man måste göra i USA, och det ger andra möjligheter. Jag tror att Kina drar den enda slutsatsen att det inte går att bygga välfärd på sikt utan att beakta klimatfrågan, säger Henriksson.
Kontroversiella planer
Utmaningarna finns på andra håll. Kina måste sluta bygga nya kolkraftverk och ta fram en rimlig plan för hela sin energisektor med tydligare alternativ till den fossila produktionen, anser Ruben Henriksson. Han säger att det inte räcker om Kina slutar bygga nya kolkraftverk 2030.
– De måste sluta i dag om de ska nå sitt mål inom tio år. Därför är det en stor fråga att Kina fortsatt investerar mycket i kolkraft som om det inte vore kopplat till klimatmålet.
Hälften av hela världens kolkraftskapacitet finns i Kina, ytterligare 100 gigawatt är under byggnad och ännu mer planeras. Flera analytiker menar att Kina borde tillkännage en tidsplan för att avveckla kolkraften för att klimatlöftet ska vara trovärdigt. En annan stor fråga är hur Kina kunde banta ned sin produktionssektor för att satsa mer på cirkulär ekonomi och tjänstesektorn i stället.
– De måste åtminstone börja prata om sådant, men det känns extra svårt i Kina, säger Henriksson.
Termer förvillar
Oliver Geden på den tyska tankesmedjan SWP har nagelfarit Kinas löfte och påpekar i en tweet att Xi Jinping talar om koldioxidneutralitet, inte klimatneutralitet. Löftet gäller därmed bara koldioxidutsläppen, inte metan eller andra växthusgaser. Till exempel EU siktar på klimatneutralitet till 2050, vilket betyder att skog och mark som kolsänka ska kompensera för alla resterande utsläpp av växthusgaser.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen välkomnar Kinas besked men twittrar att mycket jobb ändå återstår. Det stämmer också för EU. Kommissionen föreslog nyligen att EU ska skärpa sitt utsläppsmål till 2030 från 40 procent till 55 procent, men än är det inte beslutat.
Todd Stern, USA:s chefsförhandlare i klimatkonventionen under Obamas era, twittrar att det kinesiska löftet om koldioxidneutralitet före 2060 är en stor nyhet.
”Ju närmare 2050 desto bättre. Utsläppskulmen före 2030 är inte bra nog, och nya kolkraftverk är inte alls bra. Det här årtiondet är avgörande för [att Kina ska nå] noll i nettoutsläpp 2050–60”, skriver han och tillägger att löftet måste åtföljas av handling.