Sommaren 2026 ska svenska elflyget klara de korta rutterna

Sommaren 2026 ska det första svenska elflygplanet flyga i reguljärtrafik. Det tror Anders Forslund som är vd och en av grundarna av företaget Heart Aerospace. Ännu återstår mängder av testande innan flyget med 19 platser kan ta passagerare med.

Vindstruten på Säve flygplats orkar knappt fylla sig i den labra sydliga septemberbrisen.

För 80 år sedan var det ett annat liv, då anlades flygplatsen som en militär flygflottilj. När flottiljen lades ner ungefär 30 år senare blev Säve en civil flygplats. Under årens lopp har bland annat lågprisbolag flugit från flygplatsen som mest till 25 destinationer i 14 olika länder.

Då passerade närmare 800 000 passagerare per år genom den. Den har hunnit heta Göteborg city airport men för fem år sedan blev all tung jettrafik omdirigerad och nu är det ganska tyst och stilla på landningsbanorna.

I dag pågår ändå febril verksamhet i en av hangarerna på Fredsflottiljens väg, inte bara för att prins Daniel är på besök. Här ska flygskammen övervinnas och sommaren 2026 ska regional flygtrafik skötas delvis med små elflygplan med plats för 19 passagerare.

Planet heter ES-19 och när prins Daniel besöker företaget denna onsdag är det för att den nya drivlinan presenteras av företagets ena grundare och vd Anders Forslund. Han grundade företaget tillsammans med Klara Andreasson.

Prins Daniel får bekanta sig med en motor med propeller i naturlig storlek och får testsitta den lilla kabinen som är uppbyggd i hangaren.

– Det är väldigt kul med de här unga entreprenörerna som har stora visioner och drömmer om ett miljövänligt flyg, säger prinsen när han ställer upp för korta intervjuer.

Han flyger en hel del i jobbet och hoppas kunna flyga eldrivet så att han inte påverkar miljön negativt.

Men det är inte bara kungahuset som får bekanta sig med de fungerande delarna som ska bli ES-19.

Integrationsminister Tomas Eneroth (Socialdemokraterna) är stolt som en tupp när han påpekar att den svenska staten i nästa års budget har ett anslag på 10 miljoner euro som ska användas för att påskynda flygets elektrifiering.

Regeringen har dessutom gett i uppdrag åt Trafikanalys, som är en statlig enhet för att analysera och utvärdera trafikpolitiska mål, att reda ut vilken infrastruktur som skulle krävas på flygplatser. I framtiden kommer det inte bara att behövas landningsbanor utan också laddningsplatser.

– Det är svårt att säga hur mycket resurser flygplatsernas omstrukturering kommer att kräva, påpekar ministern.

Korta rutter

Anders Forslund säger att planet med dagens teknik kan flyga en timme, eller egentligen 45 minuter, för att man ska ha tillräckliga säkerhetsmarginaler. Då har planet lika många batterier i sig som åtta Teslabilar. Det ger en sträcka på ungefär 400 kilometer.

Som referens är sträckan mellan Göteborg och Stockholm drygt 500 kilometer. Forslund säger att den sträckan ändå inte är så intressant eftersom det går tåg mellan Göteborg och Stockholm.

– Intressantare för oss är till exempel Visby–Stockholm eller trafik mellan mindre regionala flygplatser i norra Sverige som mellan Pajala och Piteå.

Ett annat exempel är rutten över Kvarken mellan Umeå och Vasa. Till Vasa är det ungefär 120 kilometer från Umeå. Tanken är att det ska vara många korta sträckor. Fokus ligger på mellan 200 och 250 kilometer. Då är säkerhetsmarginalen är god.

Nordiskt samarbete

Elflygplan har blivit något av en tävling mellan Norge och Sverige. Norrmännen vill att alla inrikesflyg ska vara elektriska senast 2040, femton år efter att Heart Aerospace ska ha sitt första lilla plan klart. Lilla därför att följande projekt som finns på ritbordet är för 48 passagerare, förklarar Anders Forslund.

Integrationsministern säger att det finns ett genuint nordiskt samarbete när det gäller elflygplan. Kontakt med kollegan i Finland, kommunikationsminister Timo Harakka (SDP) har han flera gånger i månaden. Just nu på grund av pandemin men också med sikte på att försöka få transportbranschen, i Finland och Sveriges fall flyg och fartyg, på en hållbar nivå.

– Vi försöker få en grön återstart av flyget, säger Tomas Eneroth och konstaterar att situationen för alla de större nordiska flygbolagen är krisartad på grund av corona.

– Alla nordiska länder har förbundit sig till hållbar utveckling också när det gäller transporter. Det betyder att vårt samarbete måste bli ännu mer intensivt.

Eneroth har sagt att han vill flyga på det första reguljära eldrivna flyget.

När kommer det att ske tror du? – Säkert inom tio år, jag hoppas att

det blir tidigare, säger han och skyndar vidare eftersom prins Daniel och han ska testa den fullskaliga modellen av kabinen som finns uppbyggd i hangaren. Det ser lite trångt ut och när prinsen sträcker på sig slår han nästan huvudet i kabintaket.

Anders Forslund säger att alla bitar i praktiken är klara. Uppsättningen består av batteripack, motorkontroller, motor samt propeller som nu ska testköras på marken. Successivt ska effekten ökas tills den uppnår 400 kW.

– Det kommer att blåsa på bra, säger Forslund och ler brett.

Uppsättningen ska i luften med en kolfibermodell, en så kallad subskalemodell.

– Det roliga med elmotorer är att det är samma teknik oberoende av om det är en liten drönare eller ett stort elflygplan.

Kroppen inte intressant

Själva flygplanskroppen är enligt Anders Forslund inte speciellt intressant.

Planet är lego, säger han. Stora flygplanstillverkare använder sig också av mängder av underleverantörer, sedan pusslas delarna ihop till en fungerande helhet. En del finns också i Sverige. Han konstaterar att Heart Aerospace är mer intresserat av att fortsätta utveckla drivlinan än att ”böja aluminium”.

Nu ska allt testas, också det ”okända av det okända”, allt som kan gå fel, för att ES-19 ska kunna certifieras och då skriver vi 2026.

Heart Aerospace är givetvis inte ensamt när det gäller den här utvecklingen och till exempel Airbus jobbar med större flyg som är vätgasdrivna.