Kluster visar var riskerna finns
Massexponeringar på fester, nattklubbar och inom idrotten har satt fart på smittspridningen
De flesta nya fall av covid-19 härstammar nu från nära kontakter inom familj, arbetsplatser och bland vänner. Men de större massexponeringarna sätter fart på smittspridningen, som sprider sig som ringar runt smittkällan.
Droppsmitta i nära kontakter är fortfarande den huvudsakliga smittvägen, men nu forskas intensivt också i vilken betydelse aerosoler, små luftburna partiklar, har för smittspridningen.
– Hur länge man träffas, var man träffas och hur nära man träffas är alla sådana faktorer som påverkar riskerna. Att hålla avstånd är helt centralt, säger biträdande professor Ville Vuorinen vid Aalto-universitetet.
Han leder ett projekt som nu utvecklar snabb datormodellering av hur aerosoler sprids i olika lokaler, för att bättre kunna motverka luftburen smittspridning.
Smittspridningen ökar nu snabbt i hela landet. I Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HUS, är incidensen redan över 50 – i Helsingfors över 80. Det betyder tre gånger så många nya fall per 100 000 invånare under de två senaste veckorna som under föregående tvåveckorsperiod. Vasa sjukvårdsdistrikt toppar statistiken efter helgens rekordsiffror.
– Vi är fortfarande i accelerationsfasen, men vissa kriterier för att vi nått spridningsfasen uppfylls redan. Ser man på hur antalet smittfall växer går kurvan ganska skarpt uppåt nu, säger Asko Järvinen, överläkare i infektionssjukdomar vid HUS.
Under hösten har rapporter droppat in om massexponeringar: besökare på nattklubbar, barer och studentfester har blivit exponerade och i S:t Michel insjuknade ett helt hockeylag i covid-19. Det som fallen har gemensamt är att många människor har varit nära varandra under en längre tid. Då ökar risken för smittspridning.
– I idrottslagen har man kontakt en längre stund, man blir andfådd, svettas och torkar kanske svetten i händerna. Sedan vistas man tillsammans i omklädningsrummet. Det här är faktorer som ökar risken för att smittan sprids, säger Järvinen.
I det aktuella fallet hade Jukurits juniorlag dessutom åkt tillsammans på två bortamatcher under ett par dagars tid. I kölvattnet av smittspridningen följde åtminstone ytterligare 300 exponeringar, rapporterar Yle.
Enligt Järvinen är allt som behövs för en massexponering en person som utsöndrar virus
– kanske en så kallad superspridare som avger extra mycket virus – och ett tillfälle för viruset att spridas.
– Om man tänker på afterskibarerna i vintras i epidemins begynnelse har det varit många människor tillsammans, musik som gör att folk pratar högt, folk har rört på sig, dansat och blivit andfådda. Vad jag vet är det antagligen liknande beteenden och ställen som haft betydelse för att viruset nu spritts här hemma under höstens lopp.
Sprids i närkontakt
Samtidigt väcker smittkedjorna frågor om hur smittan sprids. Kan ett helt hockeylag eller tjugo personer på en bar bli smittade om det krävs droppar och närkontakt för att bli smittad?
Ja, säger Järvinen – skulle smittan spridas via luften genom aerosoler skulle viruset spridas mer explosionsartat än vad det gjort. Aerosoler bildas då droppar torkar och är små osynliga partiklar som kan sväva kvar i luften en betydligt längre tid än dropparna. De kan också röra sig längre bort med luftströmmarna.
– Aerosoler kan inte ha en så stor betydelse för spridningen, annars skulle nästan alla som vistas i samma rum bli smittade. Det gäller också sjukvårdspersonalen. Men jag säger inte att det aldrig kan ske, det finns exempel som tyder på luftburen smitta också.
Närkontakt är ändå huvudsaken, och på en meters avstånd minskar smittrisken betydligt, visar bland annat en studie som publicerats i The Lancet. Jämför man det så kallade R0-talet, som beskriver hur många var och en i snitt smittar, är det betydligt lägre för coronaviruset än för exempelvis mässling, som smittar genom
luftburna aerosoler – ungefär 2,5 för corona mot över 15 för mässling.
– Upp till två meter minskar smittrisken fortfarande kraftigt, men också på längre avstånd än så, särskilt om man sjunger eller skriker då dropparna flyger längre då. De flesta kända smittfallen härstammar nu från familjen, vänner och arbetsplatser, och andra ställen där man har närkontakt, säger Järvinen.
Tusentals exponeringar men få fall i skolor
Också Institutet för hälsa och välfärd betonar droppsmittan, men utesluter ingenting. Enligt institutet minskar tillräcklig luftväxling, tillräckliga avstånd mellan människor och ett begränsat antal personer i samma rum risken för att en eventuell luftburen smitta, alltså aerosoler, sprids. Detsamma gäller förstås droppsmittan.
– Bedömningen är fortfarande att droppsmittan är den viktigaste spridningsvägen, och då måste man vara tillräckligt nära för att sekret ska kunna utbytas genom andningsvägarna. Men det forskas mycket ingående i aerosolspridning nu, säger sakkunnigläkaren Emmi Sarvikivi vid Institutet för hälsa och välfärd.
Enligt Sarvikivi är den viktigaste skyddsåtgärden att undvika nära kontakter.
– Men var och en måste själv avgöra hur man agerar för egen del och vad som är viktigt, det finns inga rätta svar. Epidemin ser ju ut att bli utdragen, och om smittorisken ligger i den ena vågskålen ligger livskvaliteten i den andra. Här är sociala kontakter en viktig del.
Sarvikivi tar skolorna som exempel på att det går att påverka hur viruset sprids genom de försiktighetsåtgärder man vidtar. Enligt Sarvikivi har Institutet för hälsa och välfärd kännedom om ungefär 4 500 exponeringar som skett i skolor, men bara i ett tjugotal fall har de lett till att andra smittats.
– Det handlar om väldigt få smittfall trots tusentals exponeringar. Dessutom har de som smittats också haft andra kontakter, utanför skolan, så man kan inte med säkerhet säga att smittan kom från skolan.
Även om små barn verkar smittas i lägre grad finns här också andra lärdomar att dra.
– Hur smittan överförs är inte så entydigt, och skolorna visar att beteendet spelar en roll och de arrangemang man har för att förhindra att smittan sprids, säger Sarvikivi.
Ventilationen viktig
Enligt biträdande professor Ville Vuorinen vid Aalto-universitetet är det ändå viktigt att också beakta aerosolspridning, alltså luftburen smitta, för att få bukt med epidemin. Ur den synvinkeln blir ventilation och luftväxling minst lika centralt som ytor, menar han. En annan viktig fråga är hur och var luftfiltreringsapparatur placeras.
Vuorinen leder ett forskningsprojekt inom strömningsfysik som finansieras av Finlands Akademi.
Syftet är att kartlägga hur aerosoler rör sig i luften och hur coronaviruset kan spridas med luftströmmarna.
I en uppdatering av riktlinjerna för hur covid-19 sprids som publicerades den här veckan ger det amerikanska smittskyddscentret Centers for Disease Control an Prevention, CDC, Vuorinen delvis rätt. Enligt CDC finns exempel på att personer under sällsynta omständigheter blivit smittade på längre avstånd eller efter att en smittbärare lämnat rummet – alltså genom luftburen smitta. Det har då varit frågan om dåligt ventilerade och slutna rum där man ofta sjungit eller sysslat med aktiviteter som gör en andfådd.
CDC vidhåller ändå att närkontakt är mer betydelsefullt för smittspridningen och har inte ändrat sina rekommendationer.
Tyskland för sin del lade den här veckan till vädring som ett sätt att bekämpa viruset i regeringens uppdaterade virusriktlinjer.
– Också WHO har understrukit betydelsen av ventilation, påpekar Vuorinen.
Hans forskningsprojekt utvecklar för tillfället ett program som på bara någon timme kan skapa modeller för hur aerosolerna rör sig med luftströmmarna i ett rum, ett arbete som tidigare varit en tidskrävande process.
– Om man tar en kontorslokal, en offentlig plats eller hemma i köket så har rummet olika egenskaper. Här finns ytor, möbler, människor ... Dessutom finns ventiler för luftväxling. Om man matar in variablerna i programmet kan det visa hur aerosolerna rör sig i rummet, säger Vuorinen.
Då en första version av programmet är klar om några månader kan det underlätta för den som behöver veta hur en lokal borde inrättas för minsta möjliga smittorisk.
– Det kan vara till nytta då det gäller till exempel kontorslokaler, men varför inte också en biografsalong eller en annan offentlig plats.
Till exempel kollektivtrafiken är enligt Vuorinen ett bekymmer, då luften ofta inte byts ut utan samma luft cirkulerar via ett uppvärmnings
❞ Hur länge man träffas, var man träffas och hur nära man träffas är alla sådana faktorer som påverkar riskerna. Att hålla avstånd är helt centralt. Ville Vuorinen Biträdande professor Aalto-universitetet ❞ Det är kanske det som är det svåraste, att hålla avstånd och ändå ha ett socialt liv. Asko Järvinen Överläkare i infektionssjukdomar HUS
system. Det är energieffektivt, men det riskerar också sprida viruset i transportmedlet.
Här kan projektets datormodellering av luftströmmarna vara till hjälp.
– Tar man ett tåg som exempel går luftströmmen in genom ena ändan av vagnen och ut genom den andra, så att den går från bänkrad till bänkrad. Då är frågan om det är bra att placera folk efter varandra, eller om det bästa vore om man satt i sicksack så att ingen sitter precis bakom eller framför någon annan.
Också hemma spelar ventilationen en roll.
– I en normal bostad är det inte sagt att luften byts över huvud taget, eller byts långsamt. Har jag middagsgäster och öppnar fönstret så att luften byts dubbelt så ofta kan jag halvera mängden partiklar i luften.
Tryggast är det ändå att träffas utomhus.
– Hur länge man träffas, var man träffas och hur nära man träffas är alla sådana faktorer som påverkar riskerna. Att hålla avstånd är helt centralt, säger Vuorinen.
Torr och kall luft kan påverka
Då luften nu blir torrare och kallare kan det för sin del eventuellt påverka hur smittan sprids, men exakt hur vet man ännu inte. I torrare luft bildas mer aerosoler, enligt Vuorinen, men Asko Järvinen tror att smittan i så fall snarare påverkas av i hurdant skick våra slemhinnor är.
– Torrare slemhinnor kan göra oss mer mottagliga, men det är svårt att säga hur stor betydelse det har för coronaviruset. Det kan man bara spekulera om.
Det vi däremot vet är att andra coronavirus följer årstiderna, och gör det nya coronaviruset som de andra kan vi vänta oss ökande smitta.
– Då kan vi alla bli tvungna att förändra våra beteendemönster ännu mer än nu, säger Järvinen.
I Vasa har social- och hälsovårdsnämnden rekommenderat att all lagidrott nu tar paus i ett par veckor, men Järvinen vill inte peka ut några särskilda hobbyer eller begivenheter som större smitthärdar än andra.
– Vi måste fundera på hur vi kan ordna våra fester, möten och hobbyer så att det är mindre riskfyllt och så att man kan hålla avstånd. Det är kanske det som är det svåraste, att hålla avstånd och ändå ha ett socialt liv.