Skolgårdar kan öppna upp mot gatan enligt dansk modell
Varför står det så många bilar parkerade utanför Cygnaeusskolan? – Kanske man kunde ta lite plats från bilarna och göra en större gård? säger lokalpolitikern Petra Malin.
Helsingfors skolor kan få öppna gårdar, det vill säga använda delar av en närliggande gata.
I Köpenhamn har alla skolor redan öppna skolgårdar, vilket HBL skrev om tidigare i år. Resultatet är bättre trafiksäkerhet vid skolorna.
– Den danska modellen kombinerar två saker som är bra, säger Petra Malin, fullmäktigeledamot för Vänsterförbundet i Helsingfors.
Helsingfors har en längre tid haft ont om lokaler för skolor och daghem i innerstaden. Dessutom är det svårt att hitta byggnader som har bra skolgårdar. Flera av de existerande skolgårdarna är dessutom små.
På onsdagskvällen röstar stadsfullmäktige om Malins motion, vars mål är att Helsingfors öppnar upp skolgårdarna i innerstaden.
– Jag har försökt hitta ett svar på en fråga som varit ett problem för alla i fullmäktige, inte bara för vänstern.
Det berör alla barnfamiljer.
Flytta hundparken?
Godkänns motionen gör tjänstemännen först en utredning. Därefter, tycker Petra Malin, kunde man testa modellen på en skola, till exempel Grundskolan Norsen. Men hon understryker att säkerheten är viktig.
Norsens Cygnaeusenhet på Bangatan har en mycket liten skolgård. Även enheten på Unionsgatan är en möjlighet för modellen.
Petra Malin har lagt märke till att många bilar står parkerade på Bangatan.
– De tar upp nästan hela gatan. Är det nödvändigt att ha så många p-platser utanför skolan? Kanske man kunde ta lite plats från dem och göra en större gård?
Rektor Ann-BrittBonns på Norsen blir genast intresserad när hon hör om den danska modellen. Hon är mycket medveten om att Cygnaeus har alldeles för liten skolgård. Dessutom är det mycket trafik framför skolan då barnen förs till skolan och avhämtas.
Skolhuset, som är granne med en hundpark, används av årskurserna 1-4 och av en förskola.
– När man planerade renoveringen av skolan utreddes det om gården kunde utökas. I samband med det hade det varit ypperligt att flytta på hundparken. Men vi fick höra att det inte var möjligt.
Nu hoppas Bonns att staden kan ändra sig om hundparken.
Hon tycker att det är bra att man börjar fundera på hur stadskärnan kan öppnas för alla. Hon gillar i synnerhet kreativa lösningar som får eleverna att röra på sig mera.
”Kan inte ha vem som helst på gården”
För Vera Schulman, arkitekt och chef för lokalprojektsenheten vid Helsingfors fostrans- och bildningssektor, är det viktigt att närmiljön kan tryggas och att underhållsrollerna är klara.
Om en skolgård utvidgas och använder en del av en gata måste det bli klart vem som har hand om skötseln av den. Vanligtvis är det stadsmiljösektorn som ansvarar för gatorna.
– Alla bitar behöver kontrolleras noggrant. Och underhållet behöver vara tillräckligt bra.
Nästa orosmoment är säkerheten. En del barn omfattas av beslut där en släkting eller familjemedlem inte får närma sig dem.
– Vi kan inte ha vem som helst på gården.
Därför behövs klart överenskomna förfaringssätt och vid behov staket.
Även trafikarrangemangen kräver noggrann planering.
– I Köpenhamn har de valt sådana vägstumpar där det inte är stor genomströmning av människor eller bilar. Vi behöver utreda vilka gatsnuttar säkerheten kan garanteras på och var trafiken kan ledas mot en annan väg.
❞ I tät stadsmiljö vill vi främja barnens rörelsemöjligheter. För många barn utgör rasterna en stor del av tiden de rör på sig. Vera Schulman Arkitekt
Schulman säger också att staden behöver märka ut vad som är skolgård och var lekområdet börjar.
”Tjänar stadsborna”
Ann-Britt Bonns är öppen för tanken om att utvidga skolgården på alla Norsens enheter. Till exempel gränsar skolhuset på Unionsgatan 2 mot Fabiansgatan som där mynnar ut i en återvändsgränd. – Men tryggheten är A och O. Så sent som i våras renoverades skolgården. Innan renoveringen fick man använda en del av Observatoriebergets park. Men när allt var klart återtog staden den del av skolgården som fanns i parken.
– Det skulle vara bra om det fanns en öppning som leder direkt till par
ken. Eller om man kunde öppna upp mot parken och använda lite mer av den, säger Bonns.
Det är Norsens årskurser 5–9 som håller till på Unionsgatan.
Även den tredje enheten på Gengatan 7 i Kronohagen har en förhållandevis liten skolgård. Den delas av förskolebarn, elever i årskurserna 1-4 och av finska dagisbarn.
– Också där finns en återvändsgränd. Jag ser möjligheter, säger Bonns om det lilla torg som ligger invid skolbyggnaden.
Skolan kunde använda torget på något sätt, funderar hon.
Renoveringen av Unionsgatans skolgård resulterade i en allaktivitetsplan.
– Det tjänar också stadsborna när vi förnyar skolgården. Då får de nya ställen att gympa på, göra armhävningar och spela basket på. Det är roligt att de kommer till användning.
Anrikt kvarter
På Unionsgatan 2 där Norsens skolbyggnad ligger är stadsbebyggelsen tät. Byggnaden är gammal, ända från 1880. Att skolgården är i mindre laget beror enligt Vera Schulman på att det en gång inte var lika viktigt att barn rör på sig och leker under rasterna som det är i dag.
Hon utesluter inte att skolan kunde gå in för den danska modellen. Men hon har frågor.
– Hur leder man trafiken på ett sådant ställe så att till exempel sophämtning fungerar? Och var svänger bilarna utan att de kommer in på det område barnen leker på?
Dessutom spelar stadsplaneringen in.
– Frågan är mångfacetterad. Det handlar om hur stadsplanen, byggandet och trafikarrangemangen inom ett område utvecklas.
På Unionsgatan behöver man beakta att kvarteret Gardeskasernen, som har Försvarsministeriet som hyresgäst, bara ligger ett stenkast bort.
– I statens kvarter finns vissa säkerhetskrav, säger teamchefen HannaPikkarainen som jobbar med detaljplaneringen för Gardesstaden.
Trots att ett nytt kontor kommer att byggas i Gardeskasernen framöver hittar hon inget i detaljplanen som skulle stoppa en expanderad skolgård. Detsamma gäller för byggarbetet på statsägda Gardesmanegen, som ligger granne med skolan.
Viktig del av dagen
Det är inte bara Norsen som har små gårdar, också de finskspråkiga skolorna Ressun peruskoulu och Ressun lukio har det knepigt. Deras IB-undervisning sker i en lokal på Gräsviksvägen 23 som saknar skolgård.
– I tät stadsmiljö vill vi främja barnens rörelsemöjligheter. För många barn utgör rasterna en stor del av tiden de rör på sig. För oss är den viktigaste biten att utöka barnens trygga sfär som långsamt växer ut i staden med mognad och ålder, säger Vera Schulman.