Forskare får Nobelpris för gensaxen Crispr

Emmanuelle Charpentier, som tidigare varit verksam vid Umeå universitet, och Jennifer A Doudna tilldelas årets Nobelpris i kemi. De får priset för den så kallade gensaxen, Crispr, som har revolutionerat möjligheten att klippa och klistra i arvsmassan med stor precision.

Tekniken har betytt mycket för att skräddarsy allt från bakterier till större organismer, så att de exempelvis kan fungera som modeller inom läkemedelsforskning.

Pristagarna har upptäckt ett av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen CRISPR/Cas9, skriver Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.

Enligt Göran K Hansson, Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare, handlar årets Nobelpris i kemi om att skriva om livets kod.

"Många har väntat"

– Årets pris är ett fantastiskt pris, många har väntat på det, säger professor Pernilla Wittung Stafshede från Nobelkommittén.

När Emmanuelle Charpentier studerade Streptococcus pyogenes, en av de bakterier som gör mänskligheten störst skada, upptäckte hon en tidigare okänd molekyl som kallas tracrRNA. Hennes kartläggningar visade att molekylen är en del av bakteriers uråldriga immunförsvar, CRISPR/Cas, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras dna.

"Hjälpt mänskligheten"

Charpentier publicerade upptäckten 2011 och inledde samma år samarbete med Jennifer Doudna, årets andra pristagare. Tillsammans lyckades de få gensaxen från bakteriens immunförsvar att fungera i ett provrör, och de förenklade saxens molekylära komponenter så att den blev lättare att använda.

De programmerade sedan om gensaxen i ett experiment, och kunde visa att det går att styra gensaxen så att den klipper av vilken dna-molekyl som helst på ett förutbestämt ställe. Där klippet ligger är det sedan lätt att skriva om livets kod.

– Upptäckten gjordes för bara åtta år sedan, men har redan hjälpt mänskligheten stort, säger Pernilla Wittung Stafshede.

Sedan forskarna upptäckte gensaxen har användningen av den exploderat inom forskarvärlden. Den har bland annat bidragit till en mängd viktiga grundvetenskapliga upptäckter och forskare har kunnat framställa grödor som kan motstå torka, skadedjur och mögel.

Inom medicinen pågår även kliniska prövningar av nya behandlingar mot cancer, och drömmen om att kunna bota svåra genetiska sjukdomar håller på att bli sann, skriver Kungliga Vetenskapsakademien:

"Gensaxen har tagit livsvetenskaperna in i en ny era och den gör på många vis mänskligheten den största nytta".