Biden sämre för ekonomin än Trump?

Med skräckblandad förtjusning har jag märkt ut den 3 november i kalendern. Det är då det blir klart om det blir fyra år till med Trump eller om en nygammal era i amerikansk politik börjar. Processen kan förstås också ta mycket längre ifall den sittande presidenten vägrar avgå. Helt galet i sig, men det är nu så det är.

Galluparna ser i detta skede entydiga ut; Joe Biden går mot en seger, men det är inte riktigt någon som vågar lita på galluparna denna gång, även om det ser betydligt säkrare ut än för fyra år sedan. Det amerikanska valsystemet är komplicerat och man vet ännu inte hurdana skelett, riktiga eller halloweenskelett, Trump drar ut ur garderoben.

Viktigt att komma ihåg är också att det inte bara handlar om ett presidentval, utan både senaten och kongressen byts delvis ut. Politiken under de kommande fyra åren kommer att definieras mycket av hur mycket presidenten måste böja sig för det andra partiet.

Men vad skulle Biden, om han blir vald, innebära för ekonomin? Ännu mera offentlig skuld är kanske den allra säkraste förändringen, men litet beroende på vem som får majoritet i senaten och kongressen handlar det också om skatter, en omkalibrering av offentliga utgifter, hälsovård, handelspolitik och miljö.

Joe Bidens kanske mest drastiska planer har att göra med skatter. Han vill återta sänkningen av företagsskatten och rent ut sagt chockhöja skatterna för den allra rikaste delen av befolkningen. På detta sätt avser han delvis finansiera de stimulanser han planerar. Om Trump blir omvald ser det sannolikt ut som att ytterligare skattesänkningar för höginkomsttagare är att vänta sig.

Mera pengar kommer det att behövas. Ett coronastödpaket planeras och det Biden siktar på är ännu generösare än republikanernas. Biden vill öka både den offentliga konsumtionen och investeringarna medan Trump ser att ekonomin främst bör stödjas genom skattelättnader.

Handelskonflikterna ser ut att vara här för att stanna. Tuffa tag mot Kina har brett stöd i USA, men tarifferna som införts under Trump har inte fungerat så bra. Någon form av reträtt ur dessa vore viktigt för Biden, men samtidigt behöver han ett genuint bra handelsavtal med Kina. Med Biden behöver vi i Europa inte vara lika oroade för de närmaste fyra åren som med Trump. Biden föredrar diplomati framför konflikt.

Utöver skattepolitiken ser miljöpolitiken ut att vara den största skillnaden mellan kandidaterna. Biden har en ambitiös hållbarhetsagenda som förstås också påverkar ekonomin. Parisavtalet skall omedelbart skrivas under om han blir vald. Valet av Biden skulle stödja greentechindustrier globalt sett.

Massarbetslösheten, konkurser och skenande skulder kommer dock inte att dominera diskussionerna inför valet. President Trumps insjuknande i covid-19 ökar bara på den kalabalik som redan nu hunnit nå oanade höjder och det finns absolut inga tecken på att sakfrågor kommer att debatteras över huvud taget inför valet. Amerikanerna får än en gång nöja sig med att valet handlar om personer och inte saker.

”Det amerikanska valsystemet är komplicerat och man vet ännu inte hurdana skelett, riktiga eller halloweenskelett, Trump drar ut ur garderoben.”