EU dröjer med sitt klimatmål – Torvalds lobbar för kolbudget

EU ska skärpa sitt utsläppsmål till 2030 i år, men tvisten om hur mycket ribban ska höjas är seg. Viktigare än själva utsläppssiffran är att vi får en kolbudget, säger Nils Torvalds i parlamentet.

EU vill vara föregångaren i internationell klimatpolitik och det kräver ett skärpt utsläppsmål till 2030. Det tidigare målet om att utsläppen ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990 års nivå kommer man att överträffa utan ansträngning. Därför handlar den politiska tvisten om var ribban ska läggas.

Kommissionen föreslog i höstas att målet ska läggas vid "minst 55 procent", men parlamentet bjöd nyligen högre sedan dess miljöutskott hade övertalat en majoritet av ledamöterna om att backa upp målet på 60 procent.

För ett beslut krävs att också rådet, det vill säga medlemsländernas regeringschefer, går med på målet. Det är svårast. Finland och flera andra länder har backat upp kommissionens mål, men alla är inte lika pigga på tuffa klimatmål.

Fanns det förhoppningar om att regeringscheferna skulle ta ett beslut på torsdagens toppmöte grusades de i ett tidigt skede. Flera länder vill ha mer betänketid för att räkna ut precis vad "minst 55 procent" skulle betyda i praktiken.

Regeringscheferna bekräftade ändå att de ska ta ett beslut på nästa toppmöte i december.

Parisavtalet förutsätter också att alla parter ska lämna ett nytt klimatlöfte till 2030 före utgången av det här året.

Parlamentet är berett att höja målet till 60 procent, men stora delar av dess högerflank är kritisk. Bland annat menar röster inom det största partiet EPP att 60 procent vore för ambitiöst och att det skulle kosta den europeiska industrin för mycket.

Äpplen och päron

I parlamentets miljöutskott var Nils Torvalds (SFP/RE) med om att driva igenom målet på 60 procent. Han säger att skillnaden till kommissionens siffra i praktiken är större än 5 procentenheter eftersom den ena siffran är en bruttominskning, den andra netto.

– Kommissionen har egentligen gått ner från vad de först lät oss förstå, till vad som motsvarar knappt 53 procent, om man jämför med vår siffra på 60 procent.

Torvalds vore ändå beredd att omfatta en siffra knappt under 60 procent om han i gengäld fick med ett beslut om en europeisk kolbudget. Det har parlamentets progressiva krafter lobbat för gentemot rådet.

– I min värld är kolbudgeten viktigare än den slutliga procentsiffran, säger han.

Syftet med en kolbudget vore att visa precis hur mycket koldioxid Europa kan kosta på sig att släppa ut fram till 2050 då unionen ska vara klimatneutral. Då är den totala mängden avgörande, och viktigare än minskningstakten.

– Vi tror att en kolbudget skulle ge den europeiska industrin och näringslivet en säker investeringsmiljö då man vet vad som gäller på sikt, säger Torvalds.

Han hoppas att EU:s klimatlag ska rita en klar bana för hur utsläppen ska minska på sikt, och då vore en kolbudget ett viktigt verktyg.

Det kunde också göra klimatomställningen mer marknadsdriven.

– Alla de stora företag som är aktiva inom Climate Leadership Coalition vill ha den investeringstryggheten. För de allra flesta bolag är tiden fram till 2050 en enda investeringscykel, för vissa på sin höjd två, säger Torvalds.

Parisavtalets födelsedagsgåva

Miljörörelsen menar att EU gör klokt i att höja klimatambitionen rejält, också för att kostnaderna för att inte göra det riskerar att skena i väg med en ohejdad klimatförändring. Att inte göra någonting och låta den globala medeltemperaturen öka till 3 grader över förindustriell tid skulle enligt en rapport från kommissionen kosta EU 175 miljarder euro om året.

Miljörörelsen hävdar att EU måste skärpa utsläppsmålet till 65 procent för att ligga i linje med vad vetenskapen beräknar krävs för att hejda uppvärmningen till 1,5 grader.

"Medan EU-ledarna tar mer tid på sig för att diskutera nivån för klimatmålet brådskar det mer än någonsin att agera och tackla klimatkrisen. Europa måste föregå med gott exempel och säkerställa att dess åtaganden för att bekämpa en farlig klimatförändring är förankrad i vetenskap och rättvisa. EU måste redovisa sitt nya klimatmål på Parisavtalets femårsdag den 12 december, dagen efter rådets avgörande möte", säger Wendel Trio, direktör vid den europeiska klimatrörelsens paraplyorganisation CAN Europe, i ett uttalande.