Maskinell ventilation ifrågasätts
Skolhuset i södra Helsingfors har klarat sig med självdragsventilation i 110 år. Nu vill staden bygga in omfattande maskinell luftkonditionering i den gamla byggnaden. – Vill staden ha klagomål? frågar Torkel Andersson, som varit med om att rusta upp den
Grundskolan Norsens Cygnaeus-enhet i södra Helsingfors ska totalrenoveras. En stor förändring är att den gamla ventilationen ska ersättas av omfattande maskinell ventilation.
Föräldrar ifrågasätter nu det kloka i ingreppet. Det är en onödig risk i ett gammalt hus, något som kan ge problem med inomhusluften i förlängningen, säger de.
I början av oktober godkände Helsingfors stadsstyrelse projektplanen för renoveringen av Grundskolan Norsens enhet Cygnaeus. Planen innebär en omfattande renovering av det gamla skolhuset vid Bangatan 8 i Rödbergen i Helsingfors. Den behandlas av fullmäktige på onsdag.
Huset är kulturhistoriskt värdefullt och renoveringen ska göras varsamt. Ett av de största ingreppen är att matsalen placeras om och att man öppnar upp mellan klassrum.
En annan stor nyhet är den maskinella luftkonditioneringen. Hittills har huset huvudsakligen klarat sig med den lösning som husets arkitekt Karl Hård af Segerstad planerade för huset för över 110 år sedan: traditionell självdragsventilation.
En grupp föräldrar med barn i Cygnaeus ifrågasätter nu behovet av den maskinella luftkonditioneringen.
En av dem är arkitekten Julia Hertell. Hon ser det som märkligt att man tar till så stora ingrepp när brukarna inte klagat på inomhusluften hittills.
Farhågan är att inomhusluften försämras med den maskinella luftkonditioneringen.
– För att den maskinella ventilationen ska fungera som den ska måste huset göras lufttätt. Det är svårt i gamla hus. Om man trots allt får luft in kan det leda till problem när orenheter sugs in, säger Hertell.
Hon och de övriga föräldrarna förespråkar i stället en upprustning av de existerande ventilationssystemen. Framför allt av hälsoskäl, men också av byggnadshistoriska skäl.
– Det vi förstör nu, det får vi aldrig tillbaka. Vi motsätter oss inte renoveringen, men måste den göras så hårdhänt?
Koldioxid i fokus
Staden har räknat på alternativen och kommit fram till att den maskinella ventilationen är det bästa alternativet, även om den kommer att bidra till betydligt större elkonsumtion.
– Det största problemet är mängden personer som ska vistas i byggnaden, säger projektchefen Jarmo Raveala på Helsingfors stad.
Med det syftar Raveala på kraven på inomhusluften och hur den ska räcka till för alla som vistas i skolhuset vid Bangatan.
Enligt stadens kalkyler klarar inte en upprustad version av det nuvarande ventilationssystemet i Cygnaeusskolan av dagens krav på inomhusluften. Luftomsättningen blir för liten per elev.
Marianna Tuomainen, ledande expert vid stadens stadsmiljösektor, säger att svårigheten för ventilation med självdragssystem till delar beror på det finländska klimatet.
– På vintern fungerar ventilationen. Tryckskillnaden mellan utomhusluften och inomhusluften är då tillräckligt stor och luften byts ut tillräckligt snabbt. Luften som strömmar in från utomhusluften är ändå för kall.
När utetemperaturen sedan stiger mot våren byts luften ut långsammare och halten av koldioxid stiger lätt.
Hur hög den får vara regleras av lagstiftningen. I stadens uträkningar blir den för hög med nuvarande ventilationssystem.
Projektchefen Jarmo Raveala säger att staden inte har något an
nat val än att följa existerande bestämmelser som styr renoveringar.
– Som tjänsteman kan jag inte ta ställning till riktigheten i bestämmelserna. Det är en fråga för politikerna.
"Inte samma villkor för alla byggnader"
En av dem som engagerat sig politiskt i frågan är riksdagsledamoten och arkitekten Anders Adlercreutz (SFP).
Han har länge pekat på hur stränga normer för energieffektivitet och luftkvalitet leder till att maskinell ventilation blir enda alternativet när man renoverar gamla byggnader.
– Problemet uppstår när man tillämpar gängse normer likadant på alla hus, trots att husen är olika. Gamla hus funkar på annat sätt än nya. Det borde finnas mer rum för individuella lösningar, säger Adlercreutz.
Besluten vid renoveringar styrs av det enkelt mätbara, som koldioxidhalten och flödet av ny luft. Att elever har gått i skolan i 110 år spelar i det här fallet ingen roll.
– Inte har man tuppat av i korridorerna hittills. Människan klarar av att anpassa sig till olika omständigheter.
För några år sedan var Anders Adlercreutz med i styrgruppen för en arbetsgrupp som skulle utforma en manual för naturlig ventilation. Naturlig ventilation kräver specialkunnande som det råder brist på. Tanken var att skapa direktiv för hur man kan göra.
Arbetsgruppen som lydde under Miljöministeriet kunde inte enas i frågan och manualen blev inte den hjälp den skulle vara för branschen. Motsättningarna var för stora. – Att öppning av fönstren skulle vara en metod för ventilationen stötte på patrull, säger Adlercreutz.
Samtidigt som sådana manuella metoder inte godkänns som delar av ett ventilationssystem är tilltron till de maskinella ventilationssystemen för stor, anser Adlercreutz.
– Det är högst svårt att säkerställa att allt fungerar som det ska.
21 grader viktigare
De som ifrågasätter det vettiga med att bygga in den omfattande maskinella ventilationen i skolhuset på Bangatan pekar på lyckade exempel i Sverige där man uppgraderat de gamla ventilationssystemen utan problem.
– Det går absolut att rusta upp. Vi har gjort det i tre skolor som är 100 år äldre med utmärkta resultat, säger Torkel Andersson, VVS-ingenjör vid det svenska företaget Bydemand och aktiv i stiftelsen Byggekologi, en stiftelse som vill öka kunskapen om alternativen till maskinella inomhusluftsystem.
Koldioxidhalten är inte dominerande i Anderssons kalkyler.
– Koldioxid är inte farligt för människan. Gränsvärdena för koldioxid är något som ventilationsbranschen tagit fram, säger Andersson som hänvisar till forskning som visar att arbetsförmågan inte påverkas mycket ens av stora variationer i koldioxidhalten.
Däremot är temperaturen viktig. När det blir varmare än 21 grader kommer problemen för brukarna, säger Torkel Andersson.
Han talar för något som kallas för behovsstyrd och årstidsanpassad ventilation.
– Man behåller i huvudsak byggnadens ursprungliga ventilationssystem och kompletterar det med fläktar, spjäll och ventiler som styrs av ett datoriserat styrsystem.
Luftflödet styrs enligt temperaturen i de enskilda rummen, med 21 grader som mål.
– På sommaren leder vi in betydligt mer luft och på vintern drar vi ned luftflödet ordentligt, annars blir det för torr luft. Torr luft gynnar bakterier och virus och ökar risken för luftvägsinfektioner, influensa och kräksjuka.
Centralt i de system som Andersson jobbar med är markvärme och markkyla. På sommaren kyls luften som leds in i byggnaden ned, på vintern värms den upp av markvärmen som ligger på 7–8 grader.
Markvärmen kommer från kulvertar som ligger oisolerade på marken, en lösning som redan ofta finns eller som går att införa i gamla hus. Metoden leder till betydande energibesparing.
Det gäller att ta vara på de gamla husens fördelar när det till exempel gäller värmeregleringen.
– Byggnaden kommer först, och värme och ventilation är kompletterande insatser, förklarar Torkel Andersson sin metod.
Att han och hans kolleger lyckats vinna flera projekt där man rustat upp den gamla ventilationen beror på goda resultat från första början.
– Hade det inte fungerat skulle det förstås inte blivit något. Nu kan vi visa på resultat från skolor med de friskaste lärarna och nöjdaste brukarna. Då kan man tycka att man lyckats!
Att bli en exempelskola likt de svenska skolorna är något som Julia Hertell hoppas på för Cygnaeusskolans del. Vi behöver olika lösningar från olika tidsepoker som vi kan jämföra med varandra, anser hon.
– Bara en mycket liten del av byggnaderna i Finland är lika gamla som eller äldre än Cygnaeusskolan. Om allt gammalt byggs om finns det snart inget att jämföra med, säger Julia Hertell.