Låt barnen påta i mullen

Ibland finns det enkla och billiga lösningar på besvärliga problem. Till exempel bättre immunförsvar för barn på bara en månad när de fick jobba med mull på daghemmets gård, vilket färsk forskning visar.

Det är välkänt att ett liv med nära kontakt med naturen ger ett bättre immunförsvar. I takt med urbaniseringen har naturkontakten blivit liten eller obefintlig för många. Vårt liv är för sterilt – och det leder till ett sämre immunförsvar med följder som allergier, astma, kroniska neurologiska sjukdomar, tarmsjukdomar och till och med diabetes.

Det har forskats en hel del kring den här problematiken även tidigare. Under det nationella allergiprogrammet 2008–2018 ändrades inställningen till och behandlingen av allergier och allergener. I stället för att undvika det som förorsakar en allergisk reaktion går man nu inför hyposensibilisering, det vill säga att utsätta sig för allergener och på sikt vänja sig vid dem. Resultaten var bra redan halvvägs i det tioåriga programmet – till exempel matallergidieterna minskade snabbt.

Människan är kopplad till naturen biologiskt, molekylärt och genetiskt. När vi blir utan naturkontakt får det konsekvenser. Det här är en dimension av vad naturens utarmning och mindre biodiversitet leder till. Det nya coronaviruset är ett annat uttryck för samma problem.

Experimentet med daghemsbarn (HBL 15.10) är det första i sitt slag och visar för första gången i världen att immunförsvaret hos 3–5-åriga barn blev bättre när daghemsgårdarna utrustades med jord från skogen och planteringslådor. Den period som undersöktes var så kort som en månad, och då fick barnen påta i myllan och vistas i den mikrobrikare miljön fem dagar i veckan. Redan en så kort tid gav alltså tydliga resultat. De redovisas för i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Mikrobsammansättningen i barnens hy blev mångsidigare, blodvärdena ändrades och visade att risken för att de här barnen skulle drabbas av allergier minskade. Även mikrobsammansättningen i barnens tarmar började likna den hos barn som rör sig mer regelbundet i naturen.

Det är förstås viktigt att tvätta händerna och att stelkrampssprutan är i kraft.

75 barn deltog i studien och de gick på tio olika daghem i Lahtis och

Tammerfors. De jämfördes med andra daghemsbarn som dels inte hade naturinslag på sina gårdar, dels regelbundet vistades i skog och mark.

Daghemsgårdarna i städer är dessvärre ofta asfalterade eller sterila på andra sätt.

Det finns alltså väldigt mycket att vinna på att införa olika naturelement på daghemmens gårdar. Förutom att immunförsvaret blir bättre ger till exempel planteringslådor också bra sysselsättning och är ett sätt att lära sig förstå mer om natur och odling. Om daghemsgårdarna får rikligt med till exempel skogsjord och underlaget blir ojämnare är det även bra för den motoriska utvecklingen.

Dessutom finns en estetisk sida. Det är vackrare med naturinslag på en gård och det ger också en bra möjlighet att följa årstiderna.

De forskare som deltog i projektet rekommenderar att daghemsgårdarna görs grönare. Det är på sikt ett verkligt kostnadseffektivt sätt att främja hälsan och samtidigt skapa en trevligare omgivning. Det ger också barnen en god naturrelation.

Undervisningsministeriet har fått information om den här forskningen och blivit imponerad av resultaten. Men man har åtminstone inte planerat några konkreta åtgärder än.

Det är Utbildningsstyrelsen som ansvarar för att planerna för småbarnspedagogiken omsätts i praktiken. Också där tycker man att forskningsresultaten är intressanta. Att omsätta resultaten i praktiken så att vi får grönare daghemsgårdar skulle också sitta väl i den befintliga planen för småbarnspedagogik där ett element med att utforska och verka i den egna närmiljön ingår. Men tidigare har man inte tänkt på det här ur hälsosynpunkt.

Ministeriet, Utbildningsstyrelsen men också kommunerna borde skrida till verket. Det här enkla och billiga sättet att stärka barns immunförsvar och samtidigt deras naturrelation borde så snabbt som möjligt omsättas i praktiken och inte fastna i byråkratins kvarnar.