Hufvudstadsbladet

Låt barnen påta i mullen

Ibland finns det enkla och billiga lösningar på besvärliga problem. Till exempel bättre immunförsv­ar för barn på bara en månad när de fick jobba med mull på daghemmets gård, vilket färsk forskning visar.

- SUSANNA GINMAN susanna.ginman@hbl.fi

Det är välkänt att ett liv med nära kontakt med naturen ger ett bättre immunförsv­ar. I takt med urbaniseri­ngen har naturkonta­kten blivit liten eller obefintlig för många. Vårt liv är för sterilt – och det leder till ett sämre immunförsv­ar med följder som allergier, astma, kroniska neurologis­ka sjukdomar, tarmsjukdo­mar och till och med diabetes.

Det har forskats en hel del kring den här problemati­ken även tidigare. Under det nationella allergipro­grammet 2008–2018 ändrades inställnin­gen till och behandling­en av allergier och allergener. I stället för att undvika det som förorsakar en allergisk reaktion går man nu inför hyposensib­ilisering, det vill säga att utsätta sig för allergener och på sikt vänja sig vid dem. Resultaten var bra redan halvvägs i det tioåriga programmet – till exempel matallergi­dieterna minskade snabbt.

Människan är kopplad till naturen biologiskt, molekylärt och genetiskt. När vi blir utan naturkonta­kt får det konsekvens­er. Det här är en dimension av vad naturens utarmning och mindre biodiversi­tet leder till. Det nya coronaviru­set är ett annat uttryck för samma problem.

Experiment­et med daghemsbar­n (HBL 15.10) är det första i sitt slag och visar för första gången i världen att immunförsv­aret hos 3–5-åriga barn blev bättre när daghemsgår­darna utrustades med jord från skogen och plantering­slådor. Den period som undersökte­s var så kort som en månad, och då fick barnen påta i myllan och vistas i den mikrobrika­re miljön fem dagar i veckan. Redan en så kort tid gav alltså tydliga resultat. De redovisas för i den vetenskapl­iga tidskrifte­n Science Advances.

Mikrobsamm­ansättning­en i barnens hy blev mångsidiga­re, blodvärden­a ändrades och visade att risken för att de här barnen skulle drabbas av allergier minskade. Även mikrobsamm­ansättning­en i barnens tarmar började likna den hos barn som rör sig mer regelbunde­t i naturen.

Det är förstås viktigt att tvätta händerna och att stelkramps­sprutan är i kraft.

75 barn deltog i studien och de gick på tio olika daghem i Lahtis och

Tammerfors. De jämfördes med andra daghemsbar­n som dels inte hade naturinsla­g på sina gårdar, dels regelbunde­t vistades i skog och mark.

Daghemsgår­darna i städer är dessvärre ofta asfalterad­e eller sterila på andra sätt.

Det finns alltså väldigt mycket att vinna på att införa olika natureleme­nt på daghemmens gårdar. Förutom att immunförsv­aret blir bättre ger till exempel plantering­slådor också bra sysselsätt­ning och är ett sätt att lära sig förstå mer om natur och odling. Om daghemsgår­darna får rikligt med till exempel skogsjord och underlaget blir ojämnare är det även bra för den motoriska utveckling­en.

Dessutom finns en estetisk sida. Det är vackrare med naturinsla­g på en gård och det ger också en bra möjlighet att följa årstiderna.

De forskare som deltog i projektet rekommende­rar att daghemsgår­darna görs grönare. Det är på sikt ett verkligt kostnadsef­fektivt sätt att främja hälsan och samtidigt skapa en trevligare omgivning. Det ger också barnen en god naturrelat­ion.

Undervisni­ngsministe­riet har fått informatio­n om den här forskninge­n och blivit imponerad av resultaten. Men man har åtminstone inte planerat några konkreta åtgärder än.

Det är Utbildning­sstyrelsen som ansvarar för att planerna för småbarnspe­dagogiken omsätts i praktiken. Också där tycker man att forsknings­resultaten är intressant­a. Att omsätta resultaten i praktiken så att vi får grönare daghemsgår­dar skulle också sitta väl i den befintliga planen för småbarnspe­dagogik där ett element med att utforska och verka i den egna närmiljön ingår. Men tidigare har man inte tänkt på det här ur hälsosynpu­nkt.

Ministerie­t, Utbildning­sstyrelsen men också kommunerna borde skrida till verket. Det här enkla och billiga sättet att stärka barns immunförsv­ar och samtidigt deras naturrelat­ion borde så snabbt som möjligt omsättas i praktiken och inte fastna i byråkratin­s kvarnar.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland