Herrgårdsutställning med prakt och gammal pränt
Herrgårdskulturen i Kymmendalen och trakten kring Kouvola har långa och stolta anor. En värdefull källa när det gäller livet på herrgårdarna, och samtidigt ett av utställningsföremålen på en pågående utställning, är den över 200 år gamla dagboken skriven av 13-åriga herrgårdsfröken Jacobina Charlotta Munsterhjelm.
Allt som allt räknar man till omkring tjugo herrgårdar i Kouvola som sedan kommunfusionen 2009 även omfattar Anjalankoski, Kuusankoski,Elimäki,Valkeala och Jaala.
Herrgårdarnas historia sträcker sig tillbaka till den svenska stormaktstiden och till 1600-talet då förläningar gjordes till tre olika släkter.
Stamfader för släkten Wrede av Elimä var ryttmästare HenrikWrede som år 1605 räddade livet på kung Karl IX genom att vid slaget vid Kirkholm, nära Riga, ge kungen sin häst.Tack vare hästen kunde Karl IX fly medan Henrik dödades på slagfältet. Som tack för insatsen förlänades Elimä fjärding åt änkan Gertrud von Ungern och parets två söner.HuvudgårdenAnjala hör till de fåtal av herrgårdarna som i dagens läge är öppna för allmänheten, numera genom sin funktion som ungdomscenter.
Till förläningar från samma tidsperiod som Elimä hör förläningen av Sippola gård till släkten Creutz och Valkeala till släkten Gyllenstierna.
Dyrgrip i bokformat
Utställningen Kartanoiden Kouvola, som bygger på fotografier och föremål, berättar om vardag och fest på traktens herrgårdar under olika tidsperioder - till exempel 1700-talet då gränsen mellan Ryssland och Sverige drogs vid Kymmene älv och gårdarna plötsligt befann sig i olika riken.
Av föremålen,som delvis är inlånade, har museet sammanställt fyra interiörer som ger smakprov på herrgårdslivet. Som besökare kan man titta in i ett gustavianskt sovgemak,en salong och matsal i nyrenässans samt ett herrgårdskök.
Till de största skatterna bland utställningsföremålen hör dagboken skriven av Jacobina Charlotta Munsterhjelm, född på Tavastby gård. Dagboken som hon som 13-åring började skriva och som sträcker sig från år 1799 till år 1801 är ett unikt tidsdokument.
– Endast tre dagböcker skrivna av kvinnor finns bevarade från den här tidsperioden i Finland.Det här är den enda skriven av en ung flicka. Dagboken innehåller inga förtroligheter och var främst avsedd att fungera som skrivövning, men ger en väldigt mångsidig bild av livet på herrgården,säger amanuens Hanna Kaivonurmi som ansvarar för utställningen.
Dagboken är inlånad från Svenska litteratursällskapet och har tidigare getts ut i bokform på svenska, alldeles nyligen också i finsk översättning.Veterligen är det här första gången som dagboken ställs ut som föremål.
Något porträtt av Jacobina har inte bevarats för eftervärlden, däremot ett henne tillhörande garnnystan som förvaras hos Museiverket. Bland de utställda kostymerna och dräkterna kan också nämnas en brudmorgonrock som tillhört Jacobinas faster, Beata Munsterhjelm.
Dramatiserad herrgårdshistoria
Utställningen Kartanoiden Kouvola öppnade i fjol och har i höst kompletterats med videoverket Kartanonherran kaksi elämää (”Godsherrens två liv”). Den dramatiserade berättelsen handlar om Per af Forselles som levde på Peippola gård under 1800-talets första hälft och fick sex barn med sin hushållerska samt fyra barn med sin hustru.Båda familjerna bodde på herrgården och diverse arkivuppgifter tyder på att alla barn behandlades på ett jämlikt sätt. I historieskrivningar är Per af Forselles i övrigt mest känd som en temperamentsfull person. Bland annat berättas han en gång ha ridit in i kyrkan för att han var arg på hur kyrktaket hade byggts.Ett tilltag för vilket han dömdes till skamstraff.
– Som adelsman behövde han ändå inte sitta på skambänken utan kunde avtjäna straffet genom att lägga sin hatt på bänken i stället,berättar Hanna Kaivonurmi.
Kartanoiden Kouvola-utställningen pågår på stadsmuseet fram till oktober nästa år.