Studie: Polisen tar sällan till maktmedel
Polisen i Finland använder sällan maktmedel, och då man gör det väljs i regel den lindrigaste formen. Det visar en studie som utgår från över 3 000 rapporterade våldsamma situationer.
Den stora bilden är att det är vanligare att polisen möter våld i sitt arbete.
Hösten har bjudit på uppseendeväckande nyheter om polisens användning av maktmedel, men färsk forskning visar att överslag är ovanliga – och vid gripanden är det oftare polisen som blir skadad. – Polisens användning av maktmedel är mycket moderat. Maktmedlen är snarare underdimensionerade än tvärtom, säger forskaren Henri Rikander.
För några veckor sedan väckte polisen i Helsingfors uppmärksamhet genom att använda gassprej mot klimataktivister, som blockerade trafiken i centrum av Helsingfors. Och några veckor före det dömdes en äldre poliskonstapel för bland annat grov misshandel då han tryckt en gripen och handfängslad man mot en madrass i arresten så att mannen tappade andan och förlorade medvetandet. Fallet resonerade mot den senaste tidens protester mot polisvåld utomlands.
Men i Finland använder polisen sällan maktmedel, och då man gör det väljs i regel den lindrigaste formen, visar en färsk studie av polisens användning av maktmedel som gjorts av juris doktor Henri Rikander och juris doktor Mika Sutela.
Studien är den andra delen i en undersökning av det våld polisen möter och använder, och utgår från över 3 000 rapporterade våldsamma situationer 2014 och 2015.
Den stora bilden är att det våld polisen möter i sitt arbete blivit både vanligare och mer mångfacetterat, och polisens användning av maktmedel speglar den här situationen.
– Sedan millennieskiftet har våldet mot polisen två- till trefaldigats i Finland och hela norra Europa. Det syns också i antalet fall där polisen använder maktmedel – ju hårdare motstånd desto tyngre metoder blir också polisen tvungen att ta till, säger Rikander.
Poliser skadas oftare
Med det sagt är det ändå återhållsamheten som är det centrala fyndet i den färska studien. Enligt studien har polisen använt sig av maktmedel i samband med gripanden i 1,8 procent av fallen – och då maktmedel används är det lite oftare polisen som skadas än den gripne.
Skador är ändå ovanliga, och uppstår i kring fem procent av fallen – i 5,6 procent skadades en polis och i 4,4 procent en gripen.
Polisen väljer i de allra flesta fall den lindrigaste möjliga formen av maktmedel – ibland till och med alltför lindrig, menar Rikander.
– Då motståndet är lindrigare än allvarligt är maktmedlen snarare underdimensionerade än tvärt om. Ofta kunde man ha använt också mer effektiva maktmedel, säger Rikander.
Och förklarar: Om det handlar om ett våldsbrott och det finns våldspotential i situationen kan det vara bättre att använda sig av gassprej eller elchockvapen, hellre än fysisk styrka. Då är risken för skador mindre. Fysisk styrka är inte alltid den lindrigaste effektiva metoden.
– Oftast är det bättre att använda något annat maktmedel än fysisk styrka i situationer med våldspotential, om det finns ett annat medel. Men alla bedömningar utgår från den specifika situationen, säger Rikander.
Kvinnor och unga bemöts mildare
Maktmedlen är inte ordnade enligt någon särskild hierarki i den finländska lagstiftningen, förutom då det gäller skjutvapen som är i en klass för sig. I övrigt ska polisen utifrån den enskilda situationen välja det medel som passar bäst, enligt principen om minsta möjliga skada.
Studien visar enligt Rikander att polisen oftast lyckas bra i den här bedömningen.
– Maktmedlet ska vara det lindrigaste effektiva, det ska inte vara över- eller underdimensionerat och det ska sättas in vid rätt tid. På basis av vårt material har polisen lyckats bra i sina bedömningar, säger Rikander.
Årligen görs ändå ungefär tusen polisanmälningar som gäller polisen, och 14 procent av dem gäller användning av maktmedel. Ungefär 150 anmälningar per år leder till förundersökning, och 50 går så långt som till åtal.
– Men då finns här också andra frågor än användning av maktmedel. Det kan vara frågan om trafikförseelser, brott som gäller egendom eller brott som görs på fritiden. Antalet åtal på grund av polisens användning av maktmedel är inte mer än en dryg handfull per år, säger Rikander.
Rikander och Sutela noterar också att polisen oftare använder något lindrigare maktmedel mot kvinnor och mot yngre personer, trots att kvinnor beräknas ha en något större faropotential och internationell forskning visar att det är sannolikare att en polis skadar sig i konfrontationen med en kvinna.
– Siffrorna tyder på att kvinnligt kön är en faktor som mildrar användningen av maktmedel. Likaså visar de att polisen är bra på att identifiera minderåriga, och därmed att beakta grupper som behöver särskilt skydd, säger Rikander.