Hufvudstadsbladet

Moralitet med rasande energi

Monika Fagerholms roman om en gruppvåldt­äkt, om klass och skuld i en småstad, Vem dödade bambi? belönas med Nordiska rådets litteratur­pris. I prismotive­ringen beskrivs den som ”en med rasande energi skriven stiliserad moralitet”.

- PIA INGSTRÖM pia.ingstrom@hbl.fi

– När jag överlämnad­e manuset åt min förläggare, efter en skrivproce­ss som bland annat präglats av min mans svåra sjukdom, sa jag "det här är sen en mellanbok". Men jag skrev ju den på stort allvar och jag är väldigt glad att jag fick priset för den, fast det var en total överraskni­ng. Det här är ju det stora ouppnåelig­a priset i min föreställn­ingsvärld, enormt prestigefy­llt, säger Monika Fagerholm, omtumlad och glädjechoc­kad efter prisbesked­et.

En gruppvåldt­äkt i den burgna Villastade­n är epicentrum i Vem dödade bambi? och kring den tecknar Fagerholm de unga killarna som begår dådet, deras vänner, deras föräldrar och det lilla samhällets försvarsme­kanismer och oskrivna regler för vad som skall berättas och vad som skall förtigas.

I prismotive­ringen kallas boken en "moralitet". Vad är sensmorale­n? – Du får ingen kort och koncis sensmoral ur mig. Moralitete­n uppstår genom att jag försöker teckna en värld, med många olika instanser, i Det Stora Efteråt. Vilka är konsekvens­erna av en tystnadsku­ltur? Vad händer i ett samhälle, ett litet kretslopp efter en gruppvåldt­äkt? Genom att skriva fram det scenariot kan man kanske se vad man borde ha gjort och vad man underlät att göra. Moralen ligger mycket i en uppfordran, hur borde man ha gjort annorlunda? Ett brott som en våldtäkt är aldrig bara en privatsak, också förövarna har före och efter dådet en roll på sina axlar, en heder att upprätthål­la i ett system där vissa har makt och pengar. En person som är väldigt lätt att hata här är Annelise, mamma till anstiftare­n Nathan. Hon är en given syndabock, men också genom henne går det en konflikt, mellan det prestigemä­ssiga och det personliga, det som föreskrivs av hennes status och det hon känner.

Du har en egen skrivarsko­la sen 2012, och ett råd du ger dina elever är "tänk inte text, tänk värld". Vilken värld är du inne i nu? – Nja, det är så i sin linda ... Men det är något med 70-talet, vi får se vad det blir.

Förutom skrivarsko­lan har du ibland andra skrivarkur­ser, hur hinner du? – De här sakerna när varandra, jag önskar att jag förstått det ännu tidigare. Jag blir inte effektivar­e om jag har tusen timmar egen skrivtid. Att läsa, tala och skriva är olika sätt att hålla på med det som är centralt.

"Sprakande av kraft"

"Språket kränger fram, än sprakande av kraft, än melankolis­kt besvärjand­e. I bokens täta väv av dialoger, refränger och populärkul­turella referenser finns en hård sanning som drabbar personerna hur de än värjer sig", skriver prisnämnde­n bland annat i sin motivering.

Den danska kritikern Peter Nielsen för sin del skrev i sin översikt av NR-kandidater­na om Fagerholms ”kolossala litterära repertoar” och kallar boken ”ett stilistisk­t mästerstyc­ke”.

Henrika Ringbom, den ena av de två ordinarie finländska medlemmarn­a i prisnämnde­n, kommentera­r:

– Jag ser det här som Monika Fagerholms bästa bok. Den har en djupt etisk och psykologis­k skuldprobl­ematik. Jag läser den uttrycklig­en som en moralitet, och den har en viss släktskap med den sydkoreans­ka regissören Bong Joon-Hos film Parasite med sin brutala stiliserin­g och sitt frenetiska raseri. Det finns en väldig vrede i den här romanen och det genererar en stor energi i berättande­t.

Av den svenska poeten och kritikern Eva Ström, före detta medlem i prisnämnde­n, utpekades Vem dödade bambi? som en stark förhandsfa­vorit. Eftersom både möten och omröstning­en på grund av coronapand­emin sköttes genom distansmöt­en var det inte möjligt att bilda sig någon uppfattnin­g om stämningar­na inför prisomröst­ningen, säger Ringbom.

– Men efter att jag läst alla de kandideran­de böckerna tänkte jag att Fagerholm låg bra till.

Något annat som stack ut i årets kandidatsa­mling? – Förra årets danska vinnare Jonas Eika stod för en vildhet och frihet som fanns också hos årets danska kandidater, diktsamlin­gen YAHYA HASSAN 2 av Yahya Hassan och Hanne Højgaard Viemoses roman HHV, FRSHWN – Dödsknalde­t i Amazonas. Oförutseba­r, lössläppt litteratur som tilltalar mig.

Monika Fagerholm belönades 2005 för romanen Den amerikansk­a flickan med det svenska Augustpris­et, och fick Svenska Akademiens Finlandspr­is 2016. Efter Vem dödade bambi? har hon bland annat fått Stina Aronsons pris, Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteratur­pris och De Nios pris i Sverige samt i Finland Tollanders­ka priset på 40 000 euro. Finlands andra kandidat för litteratur­priset var Juha Itkonens roman Allt ett under. Ålands kandidat var diktsamlin­gen När vändkrets läggs mot vändkrets av Mikaela Nyman.

Prissumman är 350 000 danska kronor – cirka 47 000 euro. De föregående finländska litteratur­pristagarn­a är Sofi Oksanens Utrensning (2010) och Kjell Westös Hägring 38 (2014).

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland