Valet rubbar inte handelskriget
De amerikanska presidentkandidaterna skiljer sig åt på många sätt – men då det gäller handelspolitiken finns likheter.
Utfallet i tisdagsnattens presidentval har en betydelse för världsekonomin som inte kan underskattas.
Men även om skillnaderna mellan Biden och Trump i allmänhet är stora finns det flera likheter då det gäller handelspolitiken.
– Båda sätter Amerika först, säger Hanna Laurén, direktör för handelspolitik på Finlands näringsliv EK.
Under Trumps tid vid makten har världsekonomin präglats av handelsspänningar särskilt mellan USA och Kina.
Konflikten är för djup för att kunna lösas av en president, tror Laurén och får medhåll av Timo Vuori, direktör för internationell handel på Centralhandelskammaren.
– Också med Biden som president delas världen allt mer in i två handelsblock: öst och väst. Spänningarna kvarstår, säger Vuori.
Den ene har byggt sin politiska karriär på ryktet som kallhamrad affärsman, den andra har rötter i arbetarklassen och talar hellre klimatförändring än handelspolitik. Skillnaderna mellan presidentkandidaterna är stora, men då det gäller utrikeshandeln finns det också likheter.
Även om Kina flåsar i nacken är USA fortfarande världens största ekonomi med god marginal. Utfallet i tisdagsnattens presidentval har därför en betydelse som inte kan underskattas – både vad gäller världsekonomin i stort och gemene finländares vardag.
Ett litet, exportberoende land som Finland gungar med i alla världsekonomiska svängningar, säger Timo Vuori, direktör för internationell handel på Centralhandelskammaren.
– Även om 50–60 procent av Finlands export går till EU-länder är slutdestinationen ofta USA eller Kina. Dessa länder är de allra viktigaste länderna för vår export, viktigare än något enskilt EU-land.
Han får medhåll av Hanna Laurén, direktör för handelspolitik på Finlands Näringsliv EK.
– USA är världsekonomins draglok och landets handelsstrider med Kina har enorm betydel
se inte minst för de finska teknologibolagen. Vilken marknad ska man satsa på, och kan man verka på båda utan rädsla för sanktioner?
Båda har samma utgångspunkt
Efter fyra år vid makten är Trumps position i utrikeshandeln klar. Den gamla tv-personligheten och affärsmannen har sedan starten kampanjat på löftet om att ta tillbaka jobben till USA från utlandet.
Till viss del har det lyckats. Arbetslöshetsgraden var innan pandemin nere under fyra procent, efter en utveckling som visserligen började redan under Obamas tid.
– Trump söker ekonomisk tillväxt som avspeglar sig i börskurserna. Det lyckades han ganska bra med fram tills i år. På kort sikt kan man anta att han satsar på företagsstöd och kanske skattelättnader för att få företagen på fötter, säger Vuori.
Däremot har det inte varit lika klart var Biden står i frågan om utrikeshandel, säger Laurén.
– Biden är inte en handelspolitiker, utrikeshandeln är inte en fråga som han tidigare har ägnat tid åt. Men eftersom Trump lever på handeln och sitt rykte som dealmaker har han tvingats att ta ställning, säger Laurén.
Man ska inte tro att Biden är Trumps motsats vad gäller handeln. Biden har sina rötter i arbetsklassen och åtnjuter starkt stöd bland fackföreningsrörelsen, vilket sätter prägel på hans åsikter.
– En av Bidens valdeviser är ”Made in all of America”. Oavsett vem som väljs så kommer USA:s president att sätta Amerika först, säger Laurén.
På Bidens agenda finns en socialt hållbar tillväxt som stärker den vanliga medborgarens ekonomi, enligt Vuori. Ur ett världsekonomiskt perspektiv är ändå utgångspunkten densamma: att utmana Kina och få omvärlden att köpa amerikanska produkter.
– Men om Biden väljs sker det troligtvis på ett mer förutsägbart, traditionellt sätt med hjälp av internationellt samarbete.
Trump har gjort sig känd för sin aversion mot så kallade multilaterala handelssamarbeten, såsom världshandelsorganisationen WTO. I stället fokuserar han på handelsbalansen, exporten minus importen, och bryter arm om spelreglerna med de länder som exporterar mer till än de importerar från USA.
Det kan påpekas att Trump inte har siffrorna med sig. USA:s handelsunderskott mot andra länder är större än det varit på 14 år.
På den här punkten skiljer sig kandidaterna åt.
– Biden har en helt annan tilltro till internationella institutioner. Han skulle satsa på partnerskap och allianser med andra länder på den amerikanska kontinenten och i Europa, vilket inte har varit Trumps prioritet, säger Laurén.
Handelskriget stoppas inte
Backa bandet till förra årsskiftet. Då var börsens stora rädsla ett eskalerande handelskrig mellan USA och Kina. Det är ett problem som Trump har velat lösa genom ett stort avtalspaket med Kina.
I januari fick parterna ett sådant till stånd, men utvecklingen har sedan dess flyttat tillbaka positionerna. Tonläget har hårdnat bland annat genom amerikanska sanktioner mot teknikbolaget Huawei och förbudet mot appen Tiktok.
Men skulle de frostiga relationerna tina med Biden som president? Knappast, tror Vuori och Laurén.
– Dynamiken mellan de två stormakterna försvinner inte. Frågorna om högteknologin och nationens säkerhet är så principiellt stora att det är svårt att se att de löses under en presidentperiod, säger Laurén.
– Också med Biden som president delas världen allt mer in i två handelsblock: öst och väst. Spänningarna kvarstår, säger Vuori.
Biden kan mäkla mellanfred med EU
Om man däremot fokuserar på relationen till andra länder än Kina kan Biden ha en mildrande effekt på spänningarna. Trump har inte varit rädd för att ta strid med europeiska länder och sedan två år tillbaka kräver USA en tullavgift på 25 procent för europeiskt stål som exporteras till landet.
Sedan i fjol gäller samma regler för amerikanskt stål som importeras till EU.
Ett annat exempel är konkurrensen mellan europeiska Airbus och amerikanska Boeing. Bägge parter har i flera år anklagat varandra för att subventionera den egna flygplanstillverkaren. Kampen har intensifierats det senaste året, samtidigt som Boeing kämpat med att få ordning på katastrofplanet 737-max.
Det finns ett flertal liknande frågor, såsom EU:s planer på att beskatta de amerikanska tech-jättarna och Trumps hot om biltullar mot EU.
– Biden kan kanske förhandla fram en mellanfred som bromsar tariffkrigets upptrappning. Det gör Trump knappast. Men det är en utopistisk tanke att tro att Biden genast skulle häva tarifferna. Han har starkt fackligt stöd, och traditionellt sett brukar det inte vara Demokraterna som liberaliserar handeln, säger Laurén.
Enligt de finska storföretagen är förbättrade handelsrelationer en av de viktigaste positiva effekterna som ett val av Biden till president kunde medföra. Det enligt en undersökning som OP publicerade i veckan.
44 procent av företagen ansåg att en Bidenseger skapar affärsmöjligheter, medan motsvarande siffra för Trump bara är sju procent. En betydande del ansåg ändå att valresultatet varken ger positiva eller negativa följder.
Klimatet är en ödesfråga
Synen på klimatförändringen är en viktig skiljelinje mellan kandidaterna. Under Trumps tid vid makten har USA beslutat att lämna Parisavtalet. Utträdet sker dagen efter presidentvalet.
Biden å sin sida går till val på en ny klimatplan för att matcha EU:s Green deal och Kinas målsättning att vara klimatneutralt om 40 år. Satsningen på grön infrastruktur ska göra landet till en supermakt inom ren energi.
Energifrågan är en vattendelare. Trump stöder så kallad fracking, en oljeutvinningsmetod som på bara ett årtionde har gjort USA självförsörjande i fråga om energi. Biden vill inte subventionera industrin federalt.
– Demokraterna vill vara en föregångare kring hanteringen av den globala uppvärmningen, och om Biden väljs kan USA gå med i Parisavtalet på nytt, säger Vuori.
– Om Biden blir vald och satsar på en grön omställning kan det samtidigt skapa affärsöppningar för finska bolag, påpekar Laurén.
I det här skedet pekar opinionssiffror mot en klar valseger för Joe Biden. Men galluparna har haft fel förr. Vad står att vänta om Trump får ytterligare fyra år i Vita huset? – Det är vanskligt att uttala sig på förhand. Men man kan anta att det fortsätter på samma sätt, med nyckfull politik och hårda tag också mot Europa och till exempel den tyska bilindustrin. En fråga som tål att funderas på är hur en president som inte kan återväljas en tredje gång och därmed inte behöver bry sig om folkligt stöd kommer att agera.