Vi saknar fungerande mekanismer och spelregler för bestående förändringar

CORONAKRISEN Kan man jämföra de ekonomiska följderna av covid-19-pandemin med finanskrisen 2008– 2009? Finanskrisen förorsakades av en övervärdering av tillgångar. Läget kunde jämföras med en ballong som blåstes upp för mycket. Den sprack och många förlorade tillgångar och sina arbetstillfällen. Däremot har covid19-pandemin lett till snabba förändringar i vardagen, som förorsakar förändringar i efterfrågan. Vi människor är marknadskrafterna. Är vi tillräckligt många som gör en förändring uppstår störningar i balansen mellan utbud och efterfrågan.

Många av våra dagliga behov är sekundära och kan lätt bytas. En södernresa kan lätt ersättas med en ny säng, men flygbolagen kan inte byta sitt utbud till sängar. (Försäljningen av sängar har gått upp så att man har haft svårigheter att producera tillräckligt med sängar i Österbotten.)

I samhällsdebatten återkommer regelbundet kravet på snabbare övergång bland annat till miljövänligare verksamhet. Men, samma personer kan i ett annat sammanhang förfasa sig över att man stänger ett oljeraffineri eller en pappersmaskin. I stället för att prisa företagsledningen för att de gör något talar man om behovet av regelverk som skall hindra sådana här åtgärder. Allt som motarbetar anpassning gör samhället styvare.

Utöver regelverk kan också ekonomiska realiteter bromsa förändringar. Till exempel Helsingfors stads energiverk Helen är en av de större kolbrännarna i Finland. Ångpannorna går att köra ner på några dagar, men vad skall man säga åt de helsingforsare som måste bo i kalla bostäder och duscha i kallt vatten. Dessutom måste energibolaget nerskriva utrustningen vilket ökar förlusten och den feta dividendutbetalningen till staden uteblir vilket resulterar i högre skatter.

Vårt samhälle har blivit väldigt känsligt för snabba förändringar utöver direkta störningar. Därför behövs en klar strategi för snabba förändringar. Förändringarna i utbudet kan aldrig nå den hastighet med vilken efterfrågan förändras. För att kunna ens i teorin välja rätt medicin krävs förmågan att kunna skilja på konjunktursvängningar och bestående förändringar. I en konjunktursvacka gäller överlevnaden, men i en bestående förändring slösas bara resurser att hålla utbudet när efterfrågan sinar.

Företagen vet oftast vad som bör göras. Men den allmänna opinionen kan ställa sig mot. Sett ur den helt oskyldiga och lojala anställdes perspektiv kan man förstå politikernas inkonsekventa handlande. För temporära konjunktursvängar har vi ett väl fungerande permitteringsförfarande. Men vi saknar fungerande mekanismer och spelregler för bestående förändringar. Här måste större smidighet kunna skapas för både nerkörning av gammalt och uppkörning av nytt. På slantens andra sida har vi den enskilda människan som kan bli arbetslös trots goda insatser och lojalitet till bolaget. Det här kräver nytt tänkande i arbetslöshetsersättningsfrågorna och omskolningen.

Ersättning för arbetslöshet borde vara lika för alla och oberoende av arbetsgivare, gälla en rimlig tid och måste tillåta studier och visstidsjobb. Exempelvis måste ett fyra veckors säsonguppdrag vara möjligt med en enkel anmälan, varvid det återstående ersättningspaketet förskjuts med motsvarande tid. Bättre med kort uppsägningstid och hyfsad arbetslöshetsersättning än lång uppsägningstid och svag arbetslöshetsersättning.

Ett avancerat arbetslöshetsersättningsförfarande kunde betraktas som ett embryo till en så kallad folklön. Hur mycket pengar som finns att användas för arbetslöshetsersättningar eller folklön beror på den allmänna ekonomiska utvecklingen. Sjukvård och äldreomsorg tävlar om samma ekonomiska resurser.

Vi får inte negligera det moderna globala teknologisamhället som inte känner till ekonomiska gränser i den traditionella meningen för att hålla det skapade mervärdet på plats. Ett dataspels utvecklare behöver inte jobba i huvudstadsregionen och spelavgifterna strömmar dit det är förmånligast.

Förändringar ger nya möjligheter. Frågan lyder var och vem som kommer först med att exploatera möjligheterna, och vad driver dessa till nyskapande? På det runda jordklotet finns inga fysiska avkrokar, bara mentala.