Riksdagen tar upp kritiserat förslag till utvidgad läroplikt
På tisdag debatterar riksdagen lagförslaget om utvidgad läroplikt, som hör ihop med kostnadsfria gymnasie- eller yrkesstudier. Inför debatten släpper Finlands Näringsliv EK en beställd rapport som frågar varför alternativ eller kommunexperiment inte utret
1. Pengarna
Kostnaderna för att utvidga läroplikten till 18 år – som också innebär avgiftsfria skolresor och läromedel åtminstone för dem som omfattas av läroplikten – steg fram som tvistefråga på nytt under coronakrisen. Oppositionen har krävt att projektet ska skjutas upp.
Regeringen har hållit fast vid tidtabellen, inte minst för att den är ett led i sysselsättningsåtgärderna på längre sikt.
Men också Kommunförbundet kritiserar finansieringen och anser att regeringen i sin kalkyl har underfinansierat reformen med ett par tiotal miljoner.
– Det låter kanske inte som mycket jämfört med tidigare nedskärningar i yrkesutbildningen på närmare 200 miljoner, säger Terhi Päivärinta, direktör för enheten undervisning och kultur, men hon tillägger att problemet är allting sammantaget.
– Det är en del till i raden av uppgifter som tilldelats kommunerna, och av en tidigare underliggande underfinansiering av yrkesskolor och gymnasier.
Kommunförbundet har till exempel beräknat att finansieringssystemet för gymnasieutbildning inte längre täcker kostnaderna, utan att kommunerna i fjol stod för 146 miljoner som fattades. Kommunförbundet har föreslagit att den avgiftsfria delen av studierna skulle kunna vara kortare än fram till 20 års ålder för att få ner kostnaderna.
I regeringens kalkyl är de årliga kostnaderna 130 miljoner år 2024, varav drygt 80 miljoner är för läromedel och 27 miljoner stöd för skolresor.
2. Effekten
Regeringens mål med reformen är att en större andel av de unga ska utexamineras från andra stadiet. I nuläget får omkring 15 procent inte en examen efter grundskolan.
Undervisningsminister Li Andersson (VF) har påpekat att sysselsättningsgraden i den gruppen är låg, 45 procent.
– I dagsläget har vi en situation där utbildningsnivån stannat av, samtidigt som antalet elever i grundskolan kommer att minska med en femtedel fram till år 2030, sade Andersson då hon presenterade lagpropositionen för några veckor sedan.
Lägesbilden delas brett av beslutsfattare och experter, men åsikterna går isär om vilka beslut som skulle ha mest effekt. Näringslivets forskningsinstitut Etla har till exempel flaggat för förlängd läroplikt för att höja utbildningsnivån i landet, medan en rapport EK beställt är kritisk.
I den färska rapport som Finlands näringsliv EK beställt av undervisningsrådet Peter Johnson och ungdomsforskaren Tomi Kiilakoski riktas också kritik mot att finansieringen går till skolmaterial och skolresor, och anser att man kunde rikta mer till undervisning och handledning. Utredarna frågar sig också varför det varit så bråttom att man inte utrett alternativ
eller gjort kommunexperiment.
Handledningen ska i regeringens förslag effektiveras, men Finlands svenska lärarförbund har påtalat att det råder brist på svenskspråkiga studiehandledare.
Johnson och Kiilakoski hänvisar till att andelen unga som inte fortsätter några studier efter nian redan minskat, medan problemet med avbrutna studier inte nödvändigtvis blir löst med en ett år längre läroplikt. Enligt Ungdomsbarometern 2017 var den vanligaste orsaken till avbrutna studier att man valt fel studier (37 procent), att studierna inte intresserar (26 procent), inlärningssvårigheter (20 procent) och social vantrivsel (19 procent). 12 procent angav ekonomiska orsaker.
I EK-rapporten föreslås i stället att man satsar mer resurser i grundskolan för att förebygga svårigheter som uppstår senare.
För dem som har ekonomiska hinder föreslår Johnson och Kiilakoski att man bygger vidare på det läromedelsstöd för låginkomsttagare som infördes 2019. Enligt Undervisningsministeriet finns det dock ännu inte någon forskning kring vilken effekt på skolgången det nuvarande läromedelsstödet haft – till exempel hur många elever som annars hade hoppat av – eftersom stödet på 47 euro i månaden funnits i bara ett drygt år.
3. Tidtabellen
Från Kommunförbundets håll, och också de enskilda kommunernas, är tidtabellen ett föremål för kritik. Den utvidgade läroplikten planeras gälla dem som går ut nian nästa år, medan Kommunförbundet anser att planen kan förverkligas tidigast 2022.
Terhi Päivärinta säger att det blir tajt om lagen godkänns närmare jul.
– Hur ska man verkställa det så att alla elever, föräldrar och utbildningsanordnare i tid vet allt vad lagen innebär och vilka skyldigheter alla har?