”Läroplikten en historisk insats”
Oppositionen kritiserar den utvidgade läroplikten för att kostnaden omfattar hela årskullar, inte bara unga med högre risk för att trilla av. – Ännu har jag inte hört vilken punktåtgärd som kunde ersätta den utvidgade läroplikten, säger undervisningsminis
Undervisningsminister Li Andersson (VF) svarade på kritik mot utvidgningen av läroplikten i riksdagen, då oppositionen efterlyste punktinsatser i stället.
– Det har gjorts försök i tiotals år, och de har inte räckt till, svarar Andersson, som säger att reformen vore historisk om den träder i kraft 2021 då läroplikten fyller hundra år.
Mera satsningar på grundskolan och punktåtgärder – det efterlyser oppositionen i riksdagsdebatten om regeringens förslag att utvidga läroplikten från 16 till 18 års ålder.
Regeringen framhåller att man redan satsar på hela utbildningsstigen och dragit tillbaka tidigare nedskärningar till exempel i gruppstorlekarna i dagis.
Kulturutskottets ordförande, Paula Risikko (Saml) väckte reaktioner då hon gick så hårt ut mot läropliktsreformen att hon kallade den ”verklighetsfrämmande”. Risikko har själv varit biträdande rektor i Seinäjoki.
– Som tidigare lärare och rektor vid en yrkeshögskola måste jag säga att det här lagförslaget är helt verklighetsfrämmande. Vart åttonde barn avslutar grundskolan utan tillräckliga grundläggande färdigheter. Och vad lägger man pengarna på? Jo, skolböcker och skolresor, säger Risikko.
– Det krävs helt andra trick, säger hon och signalerar att det också finns ”så många grundlagsproblem att ni kommer att se att det inte är avgjort”.
De grundlagsrelaterade frågor som tidigare vädrats under remissrundan handlar bland annat om tillgänglighet och jämlikhet, till exempel då den övre gränsen för avgiftsfri undervisning i andra stadiet går just vid 20 års ålder.
Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo säger att de 129 miljoner som regeringen planerat vika för läroplikten och kostnadsfria skolmaterial och skolresor i andra stadiet skulle räcka till att anställa 1 500 lärare, handledare eller kuratorer. Också Sannfinländarnas gruppordförande Riikka Purra kallar utvidgningen av läroplikten för ett ”plåster”.
Andersson: Satsningar hela vägen
Undervisningsminister Li Andersson (VF) svarar på kritiken som i början av veckan också kom från Finlands näringsliv EK. Hon räknar upp att regeringen redan satsar på kvalitetstillägg i grundskolorna, 150 miljoner på fler lärare i yrkesskolorna fram till 2022, att regeringen backat det tidigare beslutet om större gruppstorlekar i dagis och infört försök med tvåårig förskola.
– Det har redan gjorts experiment med punktinsatser i tiotals år. De har inte räckt till. Vi har inte belägg för att det finns någon sådan punktinsats som skulle kunna ersätta den utvidgade läroplikten, säger Andersson.
De som ropat efter punktinsatser har inte heller kunnat svara på den frågan, menar Andersson.
Veronika Honkasalo (VF) fyller i att läromedelstillägget som infördes i fjol inte hjälper de yrkesskolelever som behöver köpa en stor del av sina yrkesrelaterade redskap i början av studierna.
Barnen kvar inom elevvården
Minister Andersson hänvisar också till rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken då hon ifrågasätter punktinsatser med att det inte i förväg går att med säkerhet identifiera vilka elever som kan vara i riskzonen för att hoppa av.
Att hålla kvar alla minderåriga inom skolsystemet innebär också att de finns kvar inom systemet för elevvård, studiehandledning och skolkuratorer, påpekar hon.
– Det är en signal om att samhället behöver alla, och att en ung person inte behöver möta krav ensam. Vi säger inte till en 16-åring att det är för sent, eller att grunden är för svag. Inte heller för vuxna är det för sent att studera, ännu mindre för en 16-åring.
Regeringspartiernas ledamöter lyfte fram aspekter i förslaget som också ska vara till hjälp för elever som inte trivs i den skolbänk de sitter.
– Det finns ett stort behov av olika inlärningsmiljöer. Studier passar inte alla, därför är det bra att man också kan fullfölja sin läroplikt via läroavtal, säger Mikko Ollikainen (SFP).
Eeva-Johanna Eloranta (SDP) påpekar att en del av de 4 000 elever som hoppar av andra stadiet inte känner sig motiverade eller valt fel bana, och att utvidgningen av läroplikten i fortsättningen skulle hindra att en elev hoppar av utan att ha en plan för vad man ska studera i stället.
Andersson säger att det vore ett historiskt beslut att utvidga läroplikten just nästa år, hundra år efter att den första läroplikten infördes 1921.
– Visst är 129 miljoner en stor summa. Men det motsvarar enbart 2,5 procent av den helhet som läggs på den grundläggande utbildningen. Hur många tror på att vi med 2,5 procent till på något annat vis kunde uppnå att alla unga går ut andra stadiet? argumenterar Andersson.