Stor oro för barnen under coronahösten
”Unga och familjer behöver nu mer hjälp, men det finns allt mindre hjälp att få.” Så sammanfattar en anställd inom skolhälsovården coronapandemins effekter. I en rapport från Institutet för hälsa och välfärd larmar socialarbetare, hälsovårdare och rådgivn
Barn och unga mår sämre än för ett år sedan. Det anser omkring hälften av de anställda inom kommunernas socialtjänster och barnskydd som har svarat på en undersökning. Det är främst ekonomiska problem till följd av pandemin som tynger familjer.
Samtidigt har i synnerhet lågtröskeltjänster skurits ned.
– Jag hoppas att man skulle våga satsa på barn och unga, säger Arja Hastrup vid Institutet för hälsa och välfärd.
”Den värsta hösten någonsin hittills”, heter fritt översatt en rapport från Institutet för hälsa och välfärd som publicerades förra veckan.
Drygt 1 100 anställda inom mödraoch barnrådgivningen, skolhälsovården, studenthälsan, socialtjänster för barnfamiljer och barnskyddet har tillfrågats om hur pandemin har påverkat deras arbete, utbudet av tjänster och behovet av dem. Bilden är dyster. – Oron för barn, unga och familjer är stor då man jämför med läget ett år tillbaka, säger Marke HietanenPeltola, överläkare vid Institutet för hälsa och välfärd.
På våren drogs till exempel hälsogranskningar i skolorna in och fortfarande rapporterar många om en eftersläpning. Även om mycket har återgått till det normala, eller närmar sig det, svarar flera skolhälsovårdare att hösten är den värsta de hittills har upplevt – därav rapportens namn.
För samtidigt har också behovet av hjälp och stöd ökat.
Inom socialtjänsterna bedömer 57 procent av de anställda, som har svarat på enkäten, att barn och unga mår sämre än i fjol höstas. 48 procent av dem som verkar inom barnskyddet uppger detsamma. Av dem som arbetar inom studenthälsovården svarar 40 procent att de upplever stor oro för de ungas situation.
Inte minst lågtröskeltjänster, preventiv service och icke-brådskande tjänster skars ner i synnerhet i våras, enligt Arja Hastrup, ledande sakkunnig vid Institutet för hälsa och välfärd. Det leder till ett uppdämt behov.
– En del lyfter i sina svar fram att barnens och ungdomarnas fall har blivit svårare och är mer krisartade då de når fram till barnskyddet, säger Hastrup.
Fick andra uppgifter
En del av personalen har dessutom flyttats till olika coronarelaterade uppgifter. Det skedde i våras men förekommer också i höst.
I slutet av september, då undersökningen gjordes, skötte 14 procent av de skolhälsovårdare som svarade på enkäten delvis andra uppgifter. 2 procent var helt bortkopplade från skolorna.
Till exempel i Helsingfors har personal satts att sköta smittspårning.
– Det skulle vara viktigt att personalen fick koncentrera sig på sina egentliga uppgifter, säger Hietanen-Peltola.
Det är effektivt och också ekonomiskt att sätta in hjälp så tidigt som möjligt, i stället för att behovet är så stort att det behövs mer omfattande åtgärder.
Marke Hietanen-Peltola vill ändå framför allt betona klienternas
■
Under distansskolan har mycket stödbehov blivit ouppmärksammat. Det märks nu i skolorna och i skolhälsovården. En del av barnen och de unga mår verkligt dåligt och en stor del av tiden går till att ta hand om dem. Kommentar från skolhälsovården
Jag tycker att hösten har varit hemsk och överväger att säga upp mig. Kommentar från studenthälsovården
synvinkel: Det är också mer humant.
– I ett tidigt skede kanske det räcker med bara ett samtal och vi slipper utdraget mänskligt lidande.
Sämre ekonomi
Familjers ekonomiska svårigheter är det som enligt personalen inom socialtjänster, barnskyddet och återspeglar sig mest på illamåendet. Marke Hietanen-Peltola är ändå noga med att betona att alla barn eller unga inte har fått det sämre. Personal för fram att en del familjer i själva verket mår bättre då vardagen har lugnat ner sig. Den tudelning som har funnits sedan tidigare har därmed blivit mer uppenbar, menar hon.
– Under våren och hösten har det blivit tydligt vilken stor betydelse skola och studier har för välbefinnandet, kanske större än vad man har förstått tidigare, säger HietanenPeltola.
Likaså har olika kommuner agerat olika, och det har inte alltid berott på själva epidemiläget. Det har i sin tur lett till en ojämlikhet.
Arja Hastrup säger att det i svaren kommer fram en rädsla för att konsekvenserna av pandemin och vårens nedskärningar ännu inte märks i sin helhet. Oro finns också för vilka effekter en på många håll försvagad kommunekonomi får.
Inom barnskyddet finns dessutom svårigheter med att rekrytera personal.
– Jag hoppas att man skulle våga satsa på barn och unga, säger hon.