SKÄRGÅRDEN DRAR.
Amanda Chabanon tog i maj det stora klivet tillsammans med sin man Christophe och barnen Eino, Väinö, Elina och Suvi. Då gick flyttlasset från Frankrike till Korpo i Åbolands skärgård. Nu håller barnen på att lära sig finska och föräldrarna tänker satsa på att odla biodynamiskt. De, liksom många andra upplever att Korpoborna uppskattar människor som flyttar in och vill pröva på nya saker.
Robin Reuter och Tuuli Toivola flyttade till ett gammalt hus utan dricksvatten och väg ända fram när de väntade sitt andra barn. Här förvandlar de gården till en skogsträdgård enligt principerna för permakultur, med målet att förse både sig själva och lokalsamhället med mat.
Drömmen om att vara självförsörjande förenade Robin Reuter och Tuuli Toivola när de träffades för nio år sedan. För knappt ett och ett halvt år sedan gjorde de slag i saken och flyttade in i ett hundra år gammalt skärgårdshemman på ön Wattkast i Korpo.
Efter att ha åkt med två färjor kommer man till Korpo, cirka två timmars bilfärd från Åbo. Under de senaste åren har flera yngre personer och familjer valt att slå sig ner här för att förverkliga drömmen om att skapa något eget och leva mera självständigt.
Robin Reuter och Tuuli Toivola bodde i Helsingfors innan flytten till Korpo. Det var när de började prata om ett barn till som de insåg att de inte ville bo med två barn i Helsingfors och jobba heltid.
– Vi ville inte vara splittrade tio timmar per dag och ha jobbstress på det, säger Robin.
De flyttade in i huset utan vägförbindelse eller rinnande vatten vid midsommar förra året. För att komma till gården måste man först köra en bit längs en gropig traktorväg och sista biten kör man på en grusväg som paret låtit bygga. Vägen blev klar i januari och de har nyligen borrat en ny brunn som ger dem dricksvatten. Tidigare fanns det bara en brunn för tvättvatten. Innan de byggde vägen bar de allt – vattendunkar och baby – genom skogen till huset.
– Nog var det kanske lite tokigt. Jag var höggravid när vi flyttade till det här stället utan väg eller rinnande vatten, säger Tuuli.
Ta ansvar för sitt liv
Men de är nöjda över att de äntligen kunnat ta första steget för att förverkliga sin dröm om att leva av den egna jorden. För dem handlar det om att vara oberoende och få ta ansvar för sitt liv.
I sitt projekt att bli så självförsörjande som möjligt har paret inspirerats av principerna för permakultur, som är en kombination av permanent kultur och agrikultur och kan översättas till hållbart jordbruk. Permakultur innebär att man tar modell av naturens eget kretslopp och odlar på ett sätt som ökar biodiversiteten.
Robin och Tuuli planerar att hela gården ska bli en skogsträdgård. Det är en modell för att bygga upp en trädgård med skogen och dess olika skikt som förebild. Då man planterar fruktträd, vinbärsbuskar och örter tillsammans stöder de varandra och marken kan också utnyttjas maximalt.
– Målet är att skogsträdgården ska bli ett relativt självgående system som kräver underhåll främst i etableringsskedet, säger Robin.
Det här året har de fått skörda de första frukterna av sitt arbete. De har varit helt självförsörjande – förutom på mjölkprodukter – i juli, augusti och en bit in i september. Men de har skördat från maj till november.
Robin uppskattar att arbetsinsatsen var ungefär två hela arbetsdagar i veckan under cirka två månaders tid på våren.
– Vi jobbade några timmar per dag medan babyn sov. Det var befriande att se att man faktiskt kan göra det här utan att det ens krävdes så mycket arbete.
Gör något konkret i klimatkrisen
Det är ändå mycket att göra med att få huset i skick och bekvämligheter som vatten och bilväg ända fram.
– Det finns mycket att göra, men det är inte samma sorts stress som tidigare. Man blir inte utbränd av det här livet, säger Robin.
Tuuli uppskattar att de genom den egna gården kan göra något konkret mitt i klimatkrisen.
– Det lättar lite på ångesten, säger Tuuli.
– Det vi gör är en konkret motreaktion mot det som sker i världen, fyller Robin i.
– Samtidigt är vi extremt privilegierade som bor i det här landet och kan köpa ett hus i skärgården och bo i det här paradiset, tillägger Robin.
Planterar träd som trivs när klimatet blir varmare
Parets målsättning är att i framtiden inte bara kunna förse sig själva, utan också lokalsamhället, med mat. De har också siktet inställt långt in i framtiden. De har redan planterat aprikos- och persikoträd som i och med ett varmare klimat kommer att kunna ge frukt också på våra breddgrader.
– Såklart är klimatuppvärmningen ett hot, men i stället för att fastna vid ett negativt tänkande, att man inte kan göra någonting, kan man också ta vara på de möjligheter uppvärmningen medför på våra breddgrader, säger Robin.
De har också planterat ett pekanträd. Men det ger nötter först efter cirka fyrtio år så det är för barnen att ha glädje av.
Närvarande i naturen
Förra hösten började Robin en utbildning i permakultur och regenerativt jordbruk på Yrkeshögskolan Novia. Han har tidigare studerat filosofi vid Åbo Akademi och är från Pargas. Tuuli är född i mellersta Finland och uppvuxen i Österbotten. Hon har studerat till bildkonstnär i Nykarleby. De har bott tillsammans både i Pargas och i Helsingfors.
– Under mina tio år i Helsingfors längtade jag alltid till naturen. Jag mår mycket bättre när jag kan följa med naturens gång. Jag känner mig närvarande på ett annat sätt då. Jag blir också väldigt stressad av att ha en massa främmande människor runt mig hela tiden, säger Tuuli.
Paret upplever att Korpoborna, både gamla och unga, stöder och uppskattar folk som vill prova på nya saker.
– Folk ställer upp och hjälper, säger Robin.
Konstnärsanda
Robin och Tuuli är inte de enda som lockats flytta till Korpo. Under de senaste åren har yngre människor – konstnärer, företagare och andra som vill skapa något eget – flyttat till Korpo.
– Jag tycker att här finns en acceptans för människor som tänker och vill leva annorlunda, säger konstnären Sandra Nyberg som själv flyttade till Korpo för några år sedan för att hon visste att det fanns många konstnärer och andra likasinnade här.
Under åren har flera konstnärer hittat till Korpo och det har bildats en stark konstnärsgemenskap, som konstnärsresidenset som grundades i Korpo 2014 har bidragit till.
William Hellgren som efter sina kockstudier flyttade tillbaka till Korpo och tog över föräldrarnas hotell och startade en egen restaurang i anslutning till hotellet, säger att det är fantastiskt att så många kreativa människor flyttar till Korpo.
– Hit flyttar ambitiösa människor som vill skapa något eget, säger Hellgren.
Han talar om ett generationsskifte som inte handlar om att yngre tar över gamla företag utan att inflyttare startar helt nya näringar.
Fransk familj
Luisa Blumenthal, som är utbildad yoga- och meditationslärare, flyttade för ett par år sedan med sin partner till en liten stuga i Korpo.
– Ett intresse för självhushållning förenar många som flyttat till Korpo, säger Luisa.
De hade själva stora planer på självförsörjning, men de kom delvis av sig när paret insåg hur mycket arbete det är. Som yogalärare upptas Luisas tid av mycket annat.
Christophe och Amanda Chabanon som flyttade med sina fyra barn från Frankrike till Korpo i maj har däremot ambitiösa odlingsplaner. De valde att bryta upp från Frankrike, där barnen i åldern 3–7 år hade levt hela sitt liv, för att kunna leva närmare naturen och kunna starta ett eget jordbruk.
Christophe är uppvuxen på ett jordbruk i Frankrike, men att se alla gifter som användes där och vilken skada de gjorde fick honom att tänka att han aldrig vill hålla på med jordbruk själv. Men i Korpo ska de odla biodynamiskt och utan några gifter. De har också inspirerats av permakultur.
Amanda är född i Finland men har bott elva år i Frankrike. Barnen kunde bara franska när de flyttade till Korpo men lär sig snabbt finska på daghemmet och i skolan. Christophe är rörmokare och erbjuder nu sina tjänster som företagare på ön.
– Vi hade hört att det är brist på rörmokare i Korpo så vi tänkte att Christophe har en chans att få jobb fast han varken kan svenska eller finska.
De driver också ett litet bed and breakfast på gården.
Ökad inflyttning i år
Fyrabarnsfamiljen ger ett uppsving för den lilla finska skolan i Korpo som har cirka 20 elever. I den svenska skolan har elevantalet hållit sig stadigt på 45–50 elever under de senaste åren, och prognosen för de kommande åren är på samma nivå.
Korpoborna upplever att det är en ny inflyttningsboom på gång. Statistiken visar att det fram till september i år har flyttat fler personer till Korpo än under hela förra året. Mellan januari och september har 29 personer flyttat till Korpo, medan det under hela förra året flyttade 24 personer till kommundelen. Under åren 2017–2019 har in- och utflyttningen legat på ungefär samma nivå, sammanlagt 86 personer har flyttat till Korpo och 90 personer har flyttat ut.
Pargas stad, som Korpo tillhör, upprätthåller inte statistik över invånarantalet i de olika kommundelarna och det finns inte siffror på antalet födda och döda på lokal nivå. Men i hela Pargas dör det fler personer än det föds. Skärgårdsdelegationen för statistik över bosättningen i skärgården och enligt deras siffror har befolkningen i Korpo sjunkit från 873 personer 2009 till 817 personer 2017.
Men nu råder en positiv anda och framtidstro i Korpo.
❞ Vi ville inte vara splittrade tio timmar per dag och ha jobbstress på det. Robin Reuter
❞ Jag tycker att här finns en acceptans för människor som tänker och vill leva annorlunda. Sandra Nyberg