HBL-krönika samlade "filosofieingenjörer" till lunch
– Vi filosofieingenjörer finns redan och har funnits länge. Dagens generation står på jättars skuldror, säger Gunnulf Mårtenson som satte en boll i rullning efter en HBL-krönika om teknik och humaniora i våras.
"En direktör, ingenjör eller jurist som även är filosof borde inte vara en omöjlighet", skrev undertecknad i en HBL-krönika den 16 mars, med rubriken Filosofer blir hårdvaluta.
Krönikan skulle väcka tankar om vilken typ av humana färdigheter som behövs i en digital framtid.
Samma dag kommer det ett mejl från den pensionerade ingenjören och hedersmedlemmen i Tekniska föreningen Gunnulf Mårtenson.
– Jag kontrade med en mild protest mot att bli efterlyst. Vi filosofieingenjörer finns redan och har funnits länge. Dagens generation står på jättars skuldror, säger Mårtenson.
Han hade samlat ihop en e-postlista med filosofiskt lagda ingenjörer och andra som "misstänkts för humanism". Snöbollen växte med aktiva i Etik- och miljöutskottet vid Tekniska föreningen och Driftsingenjörsföreningen. Ett brev till HBL från en av dem, Göran Nyman, innehöll ett par exemplar av tidskriften Tekniken som kulturfaktor.
Sista veckan i oktober, efter månader av diger filosoferande korrespondens, samlades en del av den informella debattgruppen till lunch på restaurang Tekniska.
På grund av coronarestriktionerna har debattgruppens inlägg handlat om corona och vådan av intellektuella avstånd, men också om vem som kan kallas filosof. På lunchen tangerades bland annat språk, det tvärvetenskapliga och Nagu – och betydelsen av att Tekniska föreningen diskuterat både etik och miljövård i årtionden:
– Jag har hävdat att det bidragit till att vi inte är så teknikfientliga i Finland som på många andra håll, säger Mårtenson.