Oenigt om tvåspråkig skola
Frågan om den nordiska skolans vara eller icke vara är i dag uppe i nämnden för fostran och utbildning. SFP har föreslagit att den nordiska skolan blir en fråga också för nästa stadsfullmäktige. SFP får uppbackning bland andra partier, men biträdande borgmästare, Pia Pakarinen (Saml), vill ännu göra ett försök att åstadkomma en tvåspråkig skoladministration, vilket SFP inte accepterar.
Flera partier är redo att stöda SFP:s förslag att den nordiska skolan blir en fråga också för nästa stadsfullmäktige. Den politiska armbrytningen handlar om skolan ska ha tvåspråkig administration eller om den ska sortera under antingen den finska eller svenska skolsektorn.
Jag tycker att ministeriet ännu borde tänka om så att vi kunde ha en officiellt tvåspråkig skola. Men om det visar sig helt omöjligt kunde skolan förverkligas så att den antingen lyder under den finska eller svenska skoladministrationen. Pia Pakarinen biträdande borgmästare
Helsingfors ledande utbildningspolitiker tar i kväll ställning till den nordiska skolans vara eller icke vara.
I våras meddelade Undervisningsministeriet att det förslag som först hade tagits fram av stadens tjänstemän var lagstridigt, eftersom lagen inte möjliggör grundskolor med tvåspråkig finsk-svensk administration.
Enligt det reviderade förslaget skulle skolan officiellt sortera antingen under den finska eller svenska skolsektorn. I det här skedet tar tjänstemännen inte ställning till vilkendera.
Eleverna skulle läsa olika ämnen på vartdera språket. Modersmålsundervisningen, respektive undervisningen i finska och svenska skulle gå till så att timmarna i modersmåloch litteratur samt det andra inhemska språket, A1, skulle slås ihop. Eleverna skulle sedan läsa 50– 50 finska och svenska. De övriga ämnena skulle till hälften undervisas på svenska och till hälften på finska.
Skolan skulle ha omkring 500 elever. Varje år skulle mellan 50 och 60 barn börja i skolan. Hälften skulle utgöras av barn som ifall den nordiska skolan inte fanns, skulle gå i finsk skola, medan andra hälften skulle vara barn från svensk och tvåspråkiga familjer.
Förra gången den tvåspråkiga skolan var uppe i nämnden för fostran och utbildning, föreslog SFP:s representant Martina Harms-Aalto, att Helsingfors också efter kommunalvalet i vår fortsätter planera och förverkliga den nya skolan eftersom tiden den här valperioden rinner ut i vår.
Frågan bordlades men på kvällens möte är ett beslut att vänta.
– Det har ägnats mycket tid och resurser på att ta fram en modell till nordisk skola som kan godkännas utan lagändringar. Därför borde skolan finnas med också i strategin för nästa fullmäktigeperiod, säger Harms-Aalto.
Pakarinen hoppas på lagändring
Nämnden för fostran och utbildning leds av biträdande borgmästare Pia Pakarinen (Saml). Pakarinen är liksom SFP redo att fortsätta arbetet med den nordiska skolan, men tycker på en avgörande punkt annorlunda: Trots att ministeriet har meddelat att finsk-svensk tvåspråkiga skolor inte är möjliga, vill Pakarinen ännu göra ett nytt försök och hoppas på en lagändring.
– Jag tycker att ministeriet ännu borde tänka om så att vi kunde ha en officiellt tvåspråkig skola. Men om det visar sig helt omöjligt kunde skolan förverkligas så att den antingen lyder under den finska eller svenska skoladministrationen, säger Pakarinen.
Det ursprungliga konceptet till tvåspråkig skola som tjänstemännen i fjol vintras lade fram, hade förutsatt en ändring av grundskolelagen. SFP protesterade då högt mot modellen eftersom partiet befarade att den nordiska skolan i Helsingfors hade gjort det möjligt att också på andra håll i landet starta tvåspråkiga skolor, inte på pedagogiska grunder, utan för att spara pengar.
SFP:s representant i stadsstyrelsen Marcus Rantala, säger att det reviderade förslag som tjänstemännen har lagt fram, ser bra ut.
– Den modell som nu har tagits fram och som innebär att man inte behöver ändra lagen är nära det vi ursprungligen hade i åtanke, säger Rantala.
Av partierna i nämnden för fostran och utbildning, backar också åtminstone SDP:s Ville Jalovaara upp SFP:s förslag att hålla skolplanerna vid liv över kommunalvalet..