Ny anklagelseakt från Frostenson
Uppmärksamheten kring Katarina Frostensons förra bok var enorm. Nu kommer uppföljaren, F, en anklagelseakt mot medierna, "megärorna", Svenska Akademien och "den trånga stöveln" som hon kallar Sverige.
Författaren och den före detta akademiledamoten Katarina Frostenson beskriver i boken F livet efter våldtäktsdomen mot maken, JeanClaude Arnault. Sommarvistet i Provence är i texten utbytt mot kriminalvårdens besöksavdelning på anstalten Skogome utanför Göteborg. Där presenterar hon sig för centralvakten och säger sitt namn – "en gång en del av en kulturvärld" som hon tycker satt i gång ett krig mot henne själv och maken som aldrig tycks upphöra.
Hon har tackat nej till att bli intervjuad men i en kort videofilm från förlaget Polaris förklarar hon bokens titel:
– Frihet, vilket ovanligt ord. Det ter sig som en utdöd fågel. Eller som något som är förbjudet att begära. "F" står i min bok för färd, för frihet. För frihetsberövande; för fängelse. Och för fjärilar. I F far jag med orden till ett hav och mellan två väsensskilda städer. Och jag reser till en anstalt som ser ut som ett läger.
"Kulturen angrips av kulturen, av kulturjournalister" skriver Katarina Frostenson i sin bok där hon framhåller att tiden så småningom kommer att ge henne och maken rätt.
Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, som publicerade artikeln med vittnesmål från 18 kvinnor
mot den så kallade kulturprofilen, har ännu inte läst F.
– Men om jag utgår från vad Katarina Frostenson skrev i sin förra bok är det en litterär skildring av hennes egen erfarenhet, alla sådana ska välkomnas som en del av skönlitteraturen, säger han till TT.
Han framhåller dock att själva skeendet som slutade med att JeanClaude Arnault dömdes för våldtäkt i två fall är "väl dokumenterat" i journalisten Matilda Gustavssons bok Klubben som belönades med Stora Journalistpriset.
– Sanningen så som den definieras inom verifierbara verksamheter som journalistik och rättsväsende – den är fastslagen. Man kan också lägga detta bredvid den version som kommit fram i Klas Östergrens roman Renegater där ju händelseförloppet i Svenska Akademien stämmer överens med det som vi redovisat i stort sett i Dagens Nyheter, säger Björn Wiman.
När Katarina Frostenson 2018 får ta del av Svenska Akademiens resolution om uteslutning av henne som akademiledamot befinner hon sig i Paris där hon i upprört tillstånd sedan faller från stegen till en våningssäng och bryter armen. Som "en barbarisk text" beskriver hon Akademiens formuleringar.
Hennes undrande franska vänner har svårt att förstå att Sverige numera "beter sig som den moraliska stormakten, ett snäpp efter USA i sin samtidiga puritanism och besatthet av sexualiteten", skriver Frostenson. "En j-la hopkokad röra. En svensk samtidssaga", sammanfattar hon.
Bilden av ett maktförbund mellan Svenska Akademien och kulturkällaren Forum avfärdar hon som "fånig" och som "en berättelse ihopsatt av några småsluga författare, förgrymmade över uteblivna framgångar".
JC eller JCA kallar hon sin man, "den oskyldigt dömde". I F säger de till varandra: "De kommer inte att knäcka oss", fast på franska.
Den ofta hatiska tonen riktas mot medierna och "samhällsstormen" som följde efter Dagens Nyheters inledande artikel. Frostenson beskriver det som hon och hennes man utsatts för som "en häxjakt" och "en rå kommers på människoliv med 'skandaler' och 'säljbara narrativ'". Svenska Akademiens ständiga sekreterare "hoppade på metoorörelsen" och "underblåste stormen", enligt Frostenson, som också menar att SD (Sara Danius) ville kontrollera ledamöter med "för stort egensinne".
Redan dömd
Hon anser att hennes make var dömd redan innan han klev in i rättssalen, att rätten förbisåg "bevisen" som talade emot.
"Du må ha varit svag, ibland svekfull och jag stundom sorgsen och sårad, men inget står i någon som helst proportion till domen och straffet som du har fått dig tilldelat. Den orätten", skriver Frostenson.
Liksom tidigare använder hon sig av världslitteraturen som spegel. Frostenson citerar bland andra Oscar Wilde, Jean-Jacques Rousseau och Dantes "Inferno" för att beskriva den utsatthet som hon upplever. En central referens är också Roman Polanskis film om Dreyfus-affären. Även den ser hon som en parallell till sitt eget och makens liv.
Anders Olsson, ständig sekreterare i Svenska Akademien då Katarina Frostenson uteslöts, skriver i ett sms till TT att han inte vill kommentera hennes bok.