Vi behöver inget förvaltningsmonster

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN En förnyelse av social- och hälsovårdsreformen behövs. Befolkningen blir allt äldre och behovet av service ökar. Samtidigt är den ekonomiska situationen inom den offentliga sektorn krävande. Ökande kostnader måste tyglas.

Det viktigaste målet för vårdreformen är bättre tillgång till vård och läkare. När människan är i behov av vård måste hen också få det. Man måste satsa mer på förebyggande tjänster i ett tidigare skede än nu och inom primärhälsovården. Hela vårdkedjan, alltifrån primärhälsovård till specialiserad sjukvård måste fås i ordning. Även vad det gäller hälso- och socialservicen.

Regeringens planerade vårdreform uppfyller inte ett enda av dessa mål.

Reformens kärnproblem är det förvaltningsorienterade tankesättet. Kundens bästa har lämnats i bakgrunden. Finansieringen av regeringens förslag ligger på en ohållbar grund. Nyland kommer till exempel att förlora 300 miljoner euro, utan att få något i gengäld. Regeringen framför inga trovärdiga åtgärder som skulle tygla skenande kostnader. I reformen förbiser man en stor del av sektorn. Många företags, föreningars och organisationers kunnande och kompetens lämnas outnyttjade. Samtidigt skrotar man kommuners självständighet och demokratin flyttas allt längre bort. Allt detta försvagar dessutom städernas livskraft och dess investeringsförmåga.

Lönar det sig att genomföra stora reformer som skrotar många bra saker, utan att tillföra något nytt och bättre? Nu måste vi koncentrera oss på att förbättra servicen för oss alla, i stället för att satsa stora summor på administrativa reformer. Ute på arbetsfältet upplever man reformtrötthet som bara belastar personalen. Efter coronakrisen behövs alla pengar till tjänster för folket.

Samlingspartiet är inte ensamt om kritiken, tvärtom är oron omfattande på många håll. Stora städer, undervisningsbranschen, föreningar och olika organisationer, företag och många andra har uttryckt sin oro över vad reformen för med sig.

Tidtabellen är inte heller realistisk. Om dessa så kallade välfärdsområden vill inleda sin verksamhet 2023 borde man ha valet till välfärdsområdena redan i början av 2022. I praktiken betyder detta att lagen borde klubbas igenom redan nästa sommar. Därför har regeringen bråttom att lämna lagförslaget till riksdagen för behandling redan innan jul.

Ministeriet fick in nästan 800 utlåtanden från remissrundan om lagförslaget, som var på 1 200 sidor. Man borde grundligt gå igenom alla dessa utlåtanden, men det är helt orealistiskt att göra detta med en så snäv tidtabell. Städer och kommuner har också kritiserat processen för att deras åsikter inte har tagits i beaktande.

Nu är det inte en bra tid för att bygga ett förvaltningsmonster, utan vi måste koncentrera oss på att reparera problemen i det nuvarande systemet. Låt oss börja med att människorna smidigt ska få vård och omsorg när hen så behöver