Ny forskning: Dagis och skola inte så jämlikt som vi tror
En debatt som startat kring ny forskning om småbarnspedagogik har lett till fokus på dagvårdens resurser. Det är på tiden.
En ovanlig debatt kring en doktorsavhandling om småbarnspedagogik och undervisningsmetoder i skolan har blossat upp. I akademiska kretsar har diskussionen pågått rätt länge – redan innan Aino Saarinens disputation i torsdags.
Debatten har nått en vidare krets eftersom bland annat Helsingin Sanomat har tagit upp den både i ledare och på nyhetssidorna.
Doktorsavhandlingen är en artikelavhandling och den väcker uppmärksamhet bland annat för att den ifrågasätter tidigare uppfattningar, även de forskningsbaserade, om småbarnspedagogikens betydelse för skolframgång. Saarinen ifrågasätter metoderna i också grundskolans nya läroplan och dess fokus på självständigt lärande och digitala lärmiljöer. Det är en kritik som även professor emerita i utvecklingspsykologi Liisa KeltikangasJärvinen har fört fram i olika forum.
Under de senaste åren har vi sett att skolframgången igen uppvisar ett större samband med elevernas socioekonomiska bakgrund. Förenklat uttryckt klarar sig barn till högtutbildade och välbärgade föräldrar bättre än barn med lågt utbildade föräldrar med en svagare ekonomisk och social ställning. Det här är oroväckande på många plan. Det handlar om sysselsättningsgraden, som är väldigt mycket lägre för dem som bara har grundskola i bagaget. Men det handlar också om att grundskolan inte längre på samma sätt som tidigare lyckas lyfta de elever som har sämre utgångspunkter av olika slag.
Här har småbarnspedagogiken setts som en lösning. I Finland tar färre barn del av småbarnspedagogiken än i resten av Norden. De senaste åren har det satsats på den här sektorn bland annat genom sänkta avgifter och en ny lag om småbarnspedagogik som är lika bindande som lagen om grundskolan. Det finns också en riksomfattande läroplan för småbarnspedagogiken, som även den är bindande. Gruppstorlekarna har minskats och den subjektiva rätten till dagvård har återinförts.
Inom dagvården kan den utbildade personalen få syn på de barn som behöver mer stöd och också ge det extra stöd som behövs.
Mot den här bakgrunden är Aino Saarinens doktorsavhandling med slutsatsen att småbarnspedagogiken spelar en försumbar roll för skolframgången uppseendeväckande.
Saarinens metoder och slutsatser ifrågasätts av andra forskare. Dessutom ifrågasätts de slutsatser en del medier har presenterat om forskningen.
En positiv aspekt är att diskussionen har lett till ett intresse för småbarnspedagogikens resurser.
Lagstiftningen och målen för småbarnspedagogiken är utmärkta i Finland men det brister i resurser och framför allt när det gäller den utbildade personalen, särskilt barnträdgårdslärare. Det här är ett extra stort problem i huvudstadsregionen. På svenskt håll är personalbristen ännu värre än på den finska sidan.
Hur småbarnspedagogiken förverkligas i praktiken har naturligtvis avgörande betydelse för effekterna och för hur barnen och de vuxna trivs och hur de mår. Oberoende av exakt hur stor betydelse småbarnspedagogiken har för skolframgången är det viktigt hur vardagen ser ut för småbarnen.
Folkhälsan och Helsingfors universitet har i ett samforskningsprojekt som heter Dagis forskat i 3–6-åriga daghemsbarns välmående, levnadsvanor och stress.
Enligt professor Nina Sajaniemi vid Östra Finlands universitet är en tillräcklig och proffsig personal avgörande för småbarnspedagogiken och när det kravet uppfylls mår barnen bra på daghemmen. Men det är problematiskt om och när det råder personalbrist och både barngrupperna och de vuxna växlar och byts.
Förhoppningsvis kan diskussionen kring småbarnspedagogiken nu fortsätta uttryckligen med fokus på resurserna och kvaliteten. Så att vi får tillräckligt med utbildad personal och att grupperna i praktiken inte växer sig för stora.
Det är ingen lätt ekvation för till exempel Helsingfors universitet har inte haft tillräckligt många tillräckligt bra sökande till sin svenska utbildning av barnträdgårdslärare. Då är goda råd dyra. En bättre lönenivå behövs säkert, men det är säkert inte den enda lösningen.