Äldreboenden i Sverige ska få förbjuda besök
Målen måste uppdateras och Försörjningsberedskapscentralens roll bör göras tydligare. Dessutom borde den offentliga och den privata sektorns samarbete utvecklas. Det anser försörjningsberedskapsrådet som analyserat coronakrisen.
Under coronavåren sattes försörjningsberedskapen i Finland på prov i praktiken för första gången sedan krigstiden. Nu har försörjningsberedskapsrådet gjort en analys av hur det gick – och vad som behöver förbättras.
Det finns flera områden i försörjningsberedskapsarbetet som behöver utvecklas, visar rådets analys som blev offentlig på torsdagen. Rådet består av samhälleliga aktörer och företrädare för näringslivet.
– Redan mitt i krisen började vi utvärdera hur man skulle gå till väga om samma sak skulle hända på nytt, hur man skulle klara det bättre än den här gången, säger Jukka Ruusunen som är ordförande för försörjningsberedskapsrådet och verkställande direktör för Fingrid.
Enligt rådet ligger styrkan hos det finska försörjningsberedskapstänkandet i samarbetet mellan den offentliga förvaltningen och näringslivet, men coronakrisen har visat att utveckling behövs också här.
Rådet överlämnade sin rapport om coronakrisens effekter på försörjningsberedskapen till arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) på torsdagen och föreslog att målen med försörjningsberedskapen uppdateras.
– Försörjningsberedskapens mål måste uppdateras så att de motsvarar den föränderliga omgivningen, säger Tuula Haatainen.
Privat och offentligt samarbete
I sin rapport utvärderar försörjningsberedskapsrådet både myndigheternas och hela försörjningsberedskapsorganisationens verksamhet. Rådet efterlyser snabbare beslut och tydligare anvisningar av myndigheterna.
Rådet anser att Försörjningsberedskapscentralens
roll vid allvarliga störningar och under undantagsförhållanden ska göras tydligare. Dessutom måste man fatta beslut om centralens roll – är den operativ eller inte? Samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn bör också förstärkas.
Rådet tycker också att lägesbilden måste upprätthållas och delas mer effektivt, särskilt inom hälsooch sjukvården, och att upplagringen måste utvecklas.
Verkställande direktör Janne Känkänen vid Försörjningsberedskapscentralen säger att det hör till en god försörjningsberedskap att den också utvecklas med jämna mellanrum. Finland har setts som försörjningsberedskapens mönsterelev, säger han.
– Efter vårens misstag byggde vi upp ett fungerande system, säger han.
Munskyddskrisen får inte ske igen
Mycket har gjorts rätt men det finns också utrymme att utvecklas. Tuula Haatainen (SDP) Arbetsminister
Ingen kunde förutspå vad som skulle hända och man satte i gång en inhemsk produktion av munskydd nästan från noll. Det får inte hända igen, säger Tuula Haatainen.
– Man får inte glömma bort den inhemska produktionen av skyddsutrustning när krisen är slut. Det
måste finnas tillräcklig produktion redan i början av en kris, eller så måste man få i gång den snabbt.
Hon efterlyser långsiktiga lösningar. Det gäller att känna igen också svaga signaler för att kunna reagera snabbt om vi i framtiden står inför en ny kris. Samarbetet mellan det offentliga och det privata ser hon som en hörnsten i den finländska försörjningsberedskapen.
– Mycket har gjorts rätt men det finns också utrymme att utvecklas, säger hon.