Gå Norges väg och avreglera apoteksmarknaden
Det finländska hårt reglerade apotekssystemet är dyrt både för samhället och kunderna, slår Konkurrens- och konsumentverket fast. Finlandssvenska apotekaren Maya Eversley i Bergen upplevde avregleringen av den norska apoteksmarknaden och rekommenderar var
I motsats till jämförbara länder är den finländska apoteksmarknaden sällsynt hårt reglerad. På ett decennium har det knappt grundats några nya apotek i Finland. Samtidigt har läkemedelsutgifterna och kostnaderna för andra medicinska konsumtionsprodukter stigit med 600 miljoner euro.
Ett välkänt faktum som årligen påminner om apoteksregleringen är då skatteuppgifterna blir offentliga och apotekarna i kommun efter kommun toppar listorna. I snitt tjänar en finländsk 60-årig apotekare 275 000 euro per år, vilket är ungefär 200 000 euro mer än andra högutbildade i samma ålder.
Avreglering efterlyses
Nu efterlyser Konkurrens- och konsumentverket en rad åtgärder för att luckra upp den finländska apoteksmarknaden och pressa ner priserna.
Apotekarnas intresseorganisation Apotekarförbundet motsätter sig hårdnackat en uppluckring och vill i stället bara göra justeringar i det nuvarande systemet och rucka på läkemedelstaxan som slår fast hur mycket medicinerna kostar på apoteket.
De finländska konsumenterna betalar mer än andra nordbor för sina mediciner. Såväl det norska som det svenska och det danska systemet är förmånligare för samhället och för konsumenterna. Det framgår av en utredning som gjordes tidigare i år av Institutet för hälsa och välfärd, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea och FPA.
Konkurrens- och konsumentverket vill komma åt apotekarnas överstora vinster genom att skära i minutförsäljningspriset som dikteras av läkemedelstaxan och göra ändringar i apoteksskatten. Myndigheten är också redo att helt slopa det nuvarande systemet som reglerar hur många apotek det får finnas och var de ska vara belägna. Det nuvarande systemet gynnar i synnerhet redan lönsamma apotek med ett stort kundunderlag i städer.
Finlandssvenska Maya Eversley är apotekare i Bergen i Norge där hon driver sitt eget apotek sedan 2011. Hon har bott i Norge i 20 år och upplevt avregleringen av den norska apoteksmarknaden som genomfördes 2001. Innan dess hade Norge ett system som till stora delar påminner om det finska.
– Jag kom till Norge samma år som apoteksreformen genomfördes. Innan reformen var etablering av apotek hårt reglerad, på samma sätt som i Finland. Den norska apoteksbranschen motsatte sig kraftigt förändringarna på den tiden, men i dag är de flesta nöjda med det nya systemet, säger Eversley.
Då hon flyttade till Norge var hon nyutbildad farmaceut från Helsingfors universitet. I Bergen tog hon provisorsexamen och blev dessutom magister i organisk kemi.
2011, då hon hade tio års arbetserfarenhet från olika apotek i Bergen, valde hon att bli apotekare och kom över en lämplig lokal intill en läkarstation. Apotek Olsvik är i dag ett medelstort apotek med 6 anställda.
I Finland är det så gott som omöjligt för yngre provisorer att bli apotekare i städer, eftersom urvalsprocessen gynnar äldre mer erfarna kolleger och apotekstillstånden blir lediga bara då en äldre apotekare går i pension eller flyttar bort.
– I Finland hade jag inte kunnat bli apotekare redan som 33-åring, säger Eveley och tillägger att uppluckringen av den norska apoteksmarknaden innebar att landet fick många fler apotek.
Innan reformen fanns kring 400 apotek i Norge. I dag är siffran 1 000.
Eversley säger att diskussionen om apotekarnas förtjänster gick livlig innan reformen också i Norge. Men i dag då varje provisor som så önskar kan öppna sitt eget apotek och med hjälp av god service och flexibla öppettider kan konkurrera om kunderna, är apotekarnas inkomster inte längre en fråga som upprör.
"Ingen vill ha tillbaka det gamla systemet"
– Också efter reformen är det möjligt för privata apotekare att göra bra business. Vissa yngre provisorer väljer att bli företagare och grunda eget apotek, men många jobbar på någon av de apotekskedjor som etablerade sig i Norge i och med reformen. Även om det först fanns ett förändringsmotstånd, verkar ingen i dag längre vilja ha en återgång till det gamla systemet, säger Eversley.
I Finland brukar försvararna av det nuvarande systemet argumentera att landsbygden skulle bli utan apotek om regelverket med apotekstillstånd luckras upp. För att komma över ett apotekstillstånd i en stad med stort kundunderlag, måste yngre provisorer i Finland ofta först flytta ut på landsbygden och driva ett mindre lönsamt apotek innan de kan komma över ett lukrativt apotekstillstånd i stan.
Eversley säger att den norska landsbygden inte fick någon apoteksdöd i och med av avregleringen.
– Tvärtom innebar reformen att vi fick fler apotek på landsbygden. Lokala krafter mobiliserar sig och ofta grundas apotek på landsbygden i anslutning till köpcenter, berättar hon.
För att öppna ett nytt apotek i Norge måste man ansöka om apotekskoncession av det norska läkemedelsverket, det vill säga rätt att äga ett apotek. För att driva apoteket, alltså jobba som apotekare, krävs ett annat tillstånd, driftskoncession. Eversley har bägge två koncessionerna, men ägaren och apotekaren kan också vara skilda aktörer.
Konkurrens mellan grossister viktigt
I Finland är också grossistverksamheten kraftigt reglerad så att ett apotek eller sjukhus köper in ett visst läkemedelsföretags produkter via endast en grossist. De två största läkemedelsgrossisterna är Oriola och Tamro.
Skillnaden här om man jämför Finland och Norge är att de tre stora norska grossisterna är varandras konkurrenter och säljer samtliga läkemedel, medan det i Finland inte på samma sätt finns konkurrens på grossistnivå.
– Eftersom apotek inte själva sät
ter pris på läkemedel är det viktigt med konkurrens på grossistnivå för att få lägre priser, säger Eversley.
Hon ser också tillgången till tre parallella grossister som ett sätt att trygga läkemedelstillgången.
– Ibland händer det att en grossist har fått dataproblem och inte kunnat sända ut läkemedel på några dagar. Men kunderna har inte drabbats eftersom apoteken kan köpa läkemedel från de två andra grossisterna, säger Eversley.
I Norge går läkemedelsgrossisterna hand i hand med apotekskedjorna som uppstod i och med avregleringen. De tre stora partihandlarna har var sin apotekskedja, Apotek 1, Vitusapotek och Boots.
– Min uppfattning är att apotekskedjorna har varit pådrivande för att modernisera, effektivera och höja kvaliteten och kompetensen på norska apotek, säger Eversley.