”Tyvärr har inte män menstruation”
Menstruationscykeln kan vara ett viktigt instrument för tränare. – Det är viktigt att se kroppen som en helhet, säger Katja Mjøsund, specialist i idrottsmedicin.
En femtedel av alla kvinnliga idrottsutövare har haft oregelbunden menstruation – och fyra procent har inte alls mens – enligt en färsk undersökning vid Jyväskylä universitet. Ett tydligt tecken på att allt inte står rätt till i kroppen.
– Det går inte bara att till exempel följa pulsen för att se hur idrottsutövaren återhämtar sig. Det är viktigt att se kroppen som en helhet. Återhämtningen är en syntes av alla kroppsfunktioner, säger Katja Mjøsund, som var med i arbetsgruppen som utförde undersökningen.
Många problem
Oregelbunden menstruation är inte i sig ett problem, men det vittnar om hormonella funktionsstörningar som kan bero på för hög stress, dålig återhämtning eller ett för lågt energiintag. Det kan i sin tur leda till många problem, trötthet, sömnlöshet, infektioner och benskörhet. Utebliven mens är ofta det första symtomet hos kvinnor.
Samtidigt rapporterar 70 procent av de kvinnliga idrottsutövarna att de aldrig pratat om sin mens med sin tränare. Det har länge varit ett svårt samtalsämne.
– Det är under förändring. Den nya generationen av tränare, också manliga tränare, förstår att mensen är ett bra verktyg för att följa återhämtningen – i synnerhet hos uthållighetsidrottare.
Gäller också män
Förut talades det om den kvinnliga idrottstriaden, med lågt energiintag, oregelbunden mens och benskörhet. Nuförtiden talar man om relativ energibrist, vilket kan drabba både män och kvinnor, och som potentiellt kan ha mer övergripande symtom än de ovannämnda tre faktorerna.
– Kvinnor har kanske ett lite mer skört hormonsystem, men det betyder absolut inte att inte män också kan få hormonella problem. Tyvärr har inte män menstruation, i det här avseendet, för problemen kan vara lättare att upptäcka hos kvinnor. säger Mjøsund.
– Män kan ha mer vaga symtom, viktnedgång, återhämtningsproblem, minskad sexlust eller erektionsstörningar.
Svår balansgång
Lågt energiintag är inte ovanligt inom uthållighetsgrenar, där en hög energiförbrukning kombineras med krav på en låg kroppsvikt. Det är en svår balansgång för många. Det är inte alltid som det ligger ätstörningar bakom.
– Det går ofta bra till en början, för mindre kroppsvikt hjälper prestationsförmågan, speciellt i löpning, men efter ett eller två år avstannar utvecklingen, och då kanske idrottsutövaren inte ens förstår vad problemen beror på, säger Mjøsund, som bland annat är landslagsläkare för skidskyttelandslaget.
Hälsotester i Norge
Mjøsund har studerat och jobbat i Sverige och Norge och samarbetat med nordiska kolleger. Hon konstaterar att lågt energiintag är något som man länge talat om i Norge och Sverige, men i Finland är det relativt nytt. I Norge har man till exempel obligatoriska hälsotester för skidskytte, friidrott, orientering och längdåkning, där man också måste uppfylla vissa hälsokrav för att kunna representera landet i landslaget.
– Det hjälper inte bara att idrottsutövaren talar med en läkare, utan det kan behövas en psykolog och en näringsterapeut. Det skulle gälla att få idrottaren att förstå att hormonbalansen måste fungera för att man ska utvecklas. I Finland finns det inte riktigt någonstans att skicka en idrottare, men vi jobbar på att skapa bra system.