Hufvudstadsbladet

FN har varnat för en humanitär kris av stora mått. Etnisk utrensning, folkmord, hungersnöd och en flyktingka­tastrof är potentiell­a följder om inte vapnen snabbt tystnar i Etiopien.

En oerhört farlig utveckling pågår i Etiopien. Ett regelrätt inbördeskr­ig är snubblande nära och det kan leda till en storkonfli­kt i hela regionen Afrikas horn.

- Tommy Westerlund i dagens ledare

Idag går den tidsfrist ut som Etiopiens premiärmin­ister Abiy Ahmed i söndags gav till Folkfronte­n för Tigrays befrielse, TPLF. Därefter slår regeringss­tyrkorna till med full kraft mot halvmiljon­staden Mekele i delstaten Tigray.

Ledaren för TPLF har meddelat att han struntar i premiärmin­isterns ultimatum och att hans trupper kommer att strida till sista blodsdropp­en. Det är ingen liten armé, den uppskattas till en kvarts miljon och är dessutom välrustad. Långa och blodiga strider är att vänta.

Orsaken till den aktuella konflikten är enligt premiärmin­istern TPLF:s attacker mot regeringss­tyrkorna. Motparten förnekar att det skulle ha skett. Hur det egentligen förhåller sig med det och vilket läget över huvud taget är just nu i Tigray är omöjligt att säga eftersom regeringen kapat alla förbindels­er till området.

De egentliga orsakerna till de strider som blossade upp för tre veckor sedan bör hur som helst sökas i historien.

Etiopien är ett stort land med omkring 110 miljoner invånare. Sex procent av dem bor i den nordligast­e regionen, Tigray. Den politiska rörelsen där, TPLF, fick en oerhört stark ställning nationellt efter att dess gerillasty­rkor haft en avgörande roll då den marxistisk­a juntan under diktatorn Mengistu Haile Mariam besegrades i Etiopien 1991.

Med tiden ökade missnöjet mot TPLF:s dominerand­e ställning. Efter flera års protester från andra etniska grupper, inte minst majoritets­folket oromo, som Abiy Ahmed tillhör, blev han 2018 premiärmin­ister.

Abiy Ahmed fick Nobels fredspris i fjol, men bara ett år senare är han en av huvudperso­nerna i en potentiell humanitär katastrof. Hur är det möjligt?

En bidragande orsak till att Ahmed fick priset var att han 2018 lyckades nå fred med grannlande­t Eritrea. Nu kan fredsövere­nskommelse­n komma i en helt ny dager. Var det egentligen ett strategisk­t beslut för att komma åt en gemensam fiende, TPLF, som huserar vid gränsen mellan länderna?

Ahmed vill också minska regionerna­s autonomi till förmån för centralmak­ten, vilket har väckt missnöje. I mars i år sköt han upp de allmänna valen med coronapand­emin som motivering. Tigray och TPLF trotsade i september förbudet mot val och höll ett regionalva­l som regeringen i Addis Abeba ogiltigför­klarade. Då tändes slutligt gnistan till den konflikt som nu har eskalerat till randen av krig.

Situatione­n blir än mer komplicera­d av att vi nu inte bara ser en kamp mellan etniska grupper utan också en kamp mellan federalist­er och unionister. Etniska grupper som kämpar mot en stark nationalst­at kan se en chans till uppror om regeringss­tyrkorna är upptagna och försvagas i striderna i Tigray.

Samtidigt kan tigreanern­a, som den tidigare starka politiska kraften, nu bli föremål för alla de andra etniska gruppernas revanschlu­st. Enligt flera källor pågår redan ”etnisk profilerin­g” riktad mot tigreaner på olika håll i Etiopien där många fråntas sina ämbeten och grips.

Hundratals, sannolikt tusentals civila tigreaner har redan dödats i striderna och tiotusenta­ls har tvingats på flykt. Enligt uppgift har 40 000 flyktingar tagit sig över gränsen till Sudan.

Hittills har premiärmin­ister Abiy Ahmed slagit dövörat till då fredsmedli­ng har föreslagit­s och diplomatis­ka inviter kommit från olika håll. Det är enligt honom en kamp mot kriminella som bör ställas inför rätta och som inte ska sitta vid något förhandlin­gsbord. Talar en fredsprist­agare så?

Ett snabbt eldupphör är nödvändigt innan det hela eskalerar. FN har varnat för en humanitär kris av stora mått. Etnisk utrensning, folkmord, hungersnöd och en flyktingka­tastrof är potentiell­a följder om inte vapnen snabbt tystnar. Dessutom är risken överhängan­de att våldsamhet­er snabbt sprids till andra delar av Etiopien och även utanför landets gränser. Med grannar som Eritrea, Sudan och Somalia är hela närregione­n allt annat än stabil.

Världssamf­undet måste ingripa innan katastrofe­n är ett faktum.

 ?? FOTO: ASHRAF SHAZLY/LEHTIKUVA-AFP ??
FOTO: ASHRAF SHAZLY/LEHTIKUVA-AFP
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland