Pensionsbolag öppnar för högre börsrisk
Redan i flera år har mer pengar gått ut ur det finländska pensionssystemet än det kommit in, om man exkluderar pensionsbolagens placeringsinkomster.
Frågan om hur pensionerna i framtiden ska räcka till oroar pensionsbolaget Veritas vd Carl Pettersson. Men hellre än sänkta pensioner eller större höjningar i pensionspremierna skulle Pettersson vilja se att pensionsbolagen tog större risker på börsen för att på sikt få högre vinst.
– Om man ska hårdra är det inte så stor vits att pensionsbolagen förvaltar 200 miljarder om de inte ger avkastning.
– Jag talar inte för att man ska ta hur mycket risk som helst med pensionspengar. Men en ökning av aktievikten måste övervägas, annars är risken att vi kommer ner på nivåer som inte räcker för framtida pensioner, säger Pettersson.
För att lappa de växande hålen i pensionssystemet kan fyra åtgärder bli aktuella: höjd pensionsålder, sänkta framtida pensioner, högre pensionspremier eller ett försök att öka pensionsbolagens avkastning på börsen. Pensionsbolaget Veritas vd Carl Pettersson flaggar för det sistnämnda.
Kan finländare i framtiden räkna med att klara sig på sin pension? Frågan oroar pensionsförsäkringsbolaget Veritas vd Carl Pettersson. Förändringar i arbetslivet i kombination med en åldrande befolkning rubbar fundamenten.
– Redan i flera år har mer pengar gått ut ur pensionssystemet än det kommit in, om vi exkluderar pensionsbolagens placeringsinkomster, säger Pettersson.
Coronakrisen har förstärkt trenden då pensionspremierna sjunkit. I år är underskottet i pensionssystemet kring 3,7 miljarder euro.
– De totala pensionsmedlen är drygt 200 miljarder, medan pensionsansvaret närmar sig 700 miljarder. Enorma pengar fattas, och de ska antingen tas från lönerna eller på placeringsmarknaden.
Tryck
Pettersson ser fyra stora spelbrickor i balansakten för framtidens pensioner. Den första och mest omdiskuterade är en höjning av pensionsåldern.
– Trycket på att göra det blir stort. Men då andelen förtidspensioneringar samtidigt ökar syns den avsedda effekten inte nödvändigtvis i verkligheten.
I fjol steg psykisk ohälsa för första gången upp som den största enskilda orsaken till förtida sjukpensioneringar. Det leder Pettersson till slutsatsen att morot – trivsel på jobbet – fungerar bättre än piska om finländarna ska arbeta längre.
– Det gäller att skapa ett arbetsliv där folk är motiverade att hänga med. I Sverige är man bättre på det, bland annat tack vare mer flexibelt deltidsjobbande i slutet av karriären. Hos oss har inställningen varit att man jobbar 110 procent tills man en dag, pang, går i pension.
Pettersson tror att de oortodoxa jobblösningar som coronakrisen tvingat fram rentav kan vara trumfkort.
– I våra egna undersökningar har personalen varit nöjdare under coronatiden. Vi kan ta lärdom av flexibiliteten. Kanske stiger pensionsåldern frivilligt genom mer distansarbete?
Diskussionen i Finland tenderar enligt Pettersson att fokusera mer på matematik än på motivationsfaktorer.
– Pensionsslussens vara eller inte vara är en viktig del, men löser inte allt.
Få har hus och familj vid 25
Alternativ två är att höja pensionspremierna som löntagare och arbetsgivare betalar. Enligt Pettersson blir det en stor fråga senast om 15–25 år.
– Redan nu finns ett tryck på höjningar för att jämna ut senare höjningar. Men hur mycket kan premierna höjas innan de tär på människors köpkraft?
Den tredje rörliga delen är storleken på själva pensionen. Då intjänade pensioner enligt lagen inte kan ändras är det bara framtida pensioner som kan minska.
– Den biten är svår. Vi har lagstadgade pensionspremier som alla måste betala, och då utgår vi från att alla får en pension som på något sätt räcker till. Varför skulle man annars betala?
Carl Pettersson skulle därför ogärna sänka framtida pensioner. Han ser inte heller större möjligheter att göra det i praktiken då både arbetslivet och livsstilen kraftigt förändrats.
– Tidigare tog många bostadslån genast då man började jobba, betalade så mycket man kunde, bildade familj och hade skuldfri bostad vid 35–40 års ålder. Då köpte man
kanske en sommarstuga, som var skuldfri tio år senare. Sedan sparade man lite, och vid pensioneringen var pengabehovet mindre.
I dag är det allt ovanligare att 25-åringar har fast jobb, egen bostad och familj.
– Framför allt är det inget som säger att konsumtionen minskar när du går i pension. Du har kanske ännu minderåriga barn, och så har lånetiderna blivit mycket längre. Pensionärerna är friskare och aktivare. Då går det ofta åt mer pengar.
Riskökning
Då återstår det fjärde alternativet: att pensionsbolagen tar större risker i sina placeringar, alltså satsar mer på aktier för att få högre avkastning. Pensionsbolagen styrs ändå av ett strikt solvensregelverk. Pengarna ska enligt lagen placeras ”lönsamt och tryggt”.
– Reglerna behövs, men om trygghet också på kort sikt betyder allt måste vi i praktiken placera pengarna så att de inte ger avkastning, nu när räntorna är negativa. Om man ska hårdra är det inte så stor vits med 200 fonderade miljarder om de inte ger avkastning, eller i värsta fall kostar mer att förvara.
Pettersson föreslår en måttlig riskökning för att på sikt nå högre avkastning, som skulle kunna gynna pensionärer.
– Jag talar inte för att man ska ta hur mycket risk som helst med pensionspengar. Men en ökning av aktievikten måste övervägas, annars är risken att vi kommer ner på nivåer som inte räcker för framtida pensioner.
Det skulle innebära en högre tolerans för snabba upp- och nedgångar på marknaden. Pettersson lyfter fram coronakraschen som exempel.
– Om inte fjolåret varit ett så bra år skulle solvensregelverket ha krävt att vi sänkt risknivån ännu mer i våras. Då hade vi missat en stor del av den senare uppgången.
Många som i dag är mitt i arbetslivet funderar kanske på om pension alls är någonting de kan räkna med? – Där är jag av annan åsikt. Den pension man tjänat in kommer man alltid att få. Det är en grundbult i systemet. Men det finns en osäkerhet kring det man tjänar i framtiden.
Vad skulle du ge för råd till unga med projekt- och visstidsanställningar? – Hur tråkigt det än låter är det viktigt att fundera på pensionssparande i tid.
– Om du jobbar med korta projekt måste du kanske ha en annan sparkalkyl än om du är i en bransch där fast jobb är sannolikt.
Pettersson tror att synen på arbetskarriären som en 40 år lång linje som helst ska gå uppåt kan komma att revideras.
– Vi tänker oss ofta att vi hela tiden ska ge lite mer och ta lite mer ansvar, och sluta på topp med hög lön. Vi kunde i stället se det som naturligt att man har olika faser i karriären, och till exempel ökar på fritiden mot slutet.
Skribenten och Veritas vd är inte släkt.