Expert: Vaccinmotstånd kan hålla viruset vid liv
En del finländare vill inte ta coronavaccinet när det finns att få
Småningom väntas det bli aktuellt att inleda coronavaccineringar i Finland. Många välkomnar beskedet och litar på att vaccinet är säkert om det rekommenderas av myndigheterna. Men det finns en del osäkra och också direkta vaccinmotståndare.
Redo att ta vaccinet är 70 procent av dem som deltagit i en färsk undersökning vid Åbo Akademi och Åbo universitet. Bland de övriga är hälften negativt inställda till vaccineringen medan den andra hälften förhåller sig neutralt.
– Ju mindre man litar på läkare, forskare, medier och myndigheter, desto mindre är sannolikheten att man vill ta det kommande coronavirusvaccinet, säger Anna Soveri, en av forskarna i gruppen.
– Om tillräckligt många låter bli att ta vaccinet betyder det att viruset fortsätter att cirkulera, säger Hanna Nohynek, överläkare vid Institutet för hälsa och välfärd.
Hon ser det ändå som alltför optimistiskt att tro att det nya coronaviruset skulle försvinna helt från världen eftersom djur också kan bära på viruset. Ett scenario är att det tidvis uppstår små epidemikluster bland dem som inte är vaccinerade.
Ett vaccin mot covid-19 är snart inom räckhåll, men samtidigt säger en del av finländarna att de inte vill ha vaccinet när det väl finns att få.
– Om tillräckligt många låter bli att ta vaccinet betyder det att viruset fortsätter att cirkulera, säger Hanna Nohynek, överläkare vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Eftersom också djur kan bära på coronaviruset är det alltför optimistiskt att anta att det nya coronaviruset skulle försvinna helt från världen, säger hon.
– Ett scenario är att viruset fortsätter finnas och tidvis orsakar små epidemikluster bland personer som inte är vaccinerade, säger Nohynek.
En annan möjlighet är att viruset blir lindrigare och med tiden alltmer likt de fyra andra coronavirus som tidvis orsakar förkylningssymtom, säger hon.
De antikroppar som bildas i kroppen tack vare vaccinet blir med tiden allt färre. Det finns en teori om ett tidsfönster då den som tagit vaccinet och blir smittad av coronaviruset
kan få en svårare sjukdom än en person som inte vaccinerats. Enligt Nohynek finns det ändå ingen forskning som stöder denna teori.
När man forskar i nya vacciner vet man aldrig genast exakt vilka effekter de kommer att ha, säger hon. Hur länge vaccinet skyddar mot sjukdomen är en osäkerhetsfaktor, om det uppkommer allvarliga och sällsynta biverkningar är en annan.
– Största delen av vaccinets biverkningar uppkommer inom sex veckor efter vaccineringen.
Oro om säkerheten påverkar
I en undersökning har 70 procent av deltagarna uppgett att de planerar att ta coronavaccinet när det finns att få. Av den resterande knappa tredjedelen är hälften negativt inställda medan de övriga är neutrala, visar färsk forskning vid Åbo Akademi och Åbo universitet, som tagits fram av en forskargrupp som specialiserat sig på attityder till vaccin.
De flesta litar på att vaccinet är säkert om myndigheterna rekommenderar det, men det finns också en grupp som är osäkra.
– Ju mindre man litar på läkare, forskare, medier och myndigheter, desto mindre är sannolikheten att man vill ta det kommande coronavirusvaccinet, säger Anna Soveri, en av forskarna i gruppen.
Hos de Åbobor, Jakobstadsbor och vuxna Facebookanvändare som blev tillfrågade var det en aspekt som hade klart störst inverkan på viljan att vaccinera sig.
– Hur säkert man tror att vaccinet är, det är den viktigaste enskilda faktorn som påverkar om folk vill vaccinera sig.
Viljan att vaccinera sig påverkas också av en hur allvarlig sjukdom man tror att covid-19 är, men inte alls i lika hög grad som säkerhetsfaktorn.
Personliga historier skrämmer
Berättelser om när det gått riktigt illa för människor figurerar ofta i sociala medier, i en del medier och på diskussionsforum. De här berättelserna har ett starkt inflytande fastän de är mycket ovanliga.
– En skrämmande berättelse kan omkullkasta allt det myndigheterna sagt, säger Anna Soveri.
Personliga historier om negativa vaccinationsupplevelser får större betydelse för ett vaccinationsbeslut eftersom de historierna väcker oro och rädsla, säger hon.
– Vi är mer känsliga för den information som väcker rädsla. När vi tror på den informationen får det oss att tvivla på myndigheterna.
Ett känt exempel som vaknat till liv på nytt är vaccinet Pandemrix, som ökade sannolikheten att insjukna i narkolepsi för en liten del av befolkningen. Vaccinet användes i samband med svininfluensaepidemin.
Enligt forskaren kan negativ information hänga med i åratal medan få minns exakta procentuppgifter om hur säkert ett nytt läkemedel är.
– Det varierar också starkt mellan olika människor, säger hon.
❞ Ju mindre man litar på läkare, forskare, medier och myndigheter, desto mindre är sannolikheten att man vill ta det kommande vaccinet. Anna Soveri Forskare