Ekonomin bättre än väntat
Finlands ekonomi drabbas inte fullt så hårt som befarat av coronapandemin, enligt finansministeriet. Överdirektör Mikko Spolander menar att det nu är dags att fokusera på de offentliga finanserna i stället för akut krishantering.
Finansministeriet sänker prognosen för hur hårt Finlands ekonomi har drabbats i år. Tidigare i höst förutspåddes en minskning på 4,5 procent, men nu ligger väntevärdet på att ekonomin krymper med bara 3,3 procent i år.
I och med att coronaläget förbättras kommer situationen att normaliseras under 2021. Fram till dess blir tillväxten ändå långsam, på grund av virusbekämpningen och försiktigheten inom ekonomin.
I rapporten, som presenterades på en presskonferens på torsdagen, förutspås en tillväxt på 2,5 procent 2021.
Ministeriet väntar sig en tillväxt på 2 procent 2022 och 1,4 procent 2023. Orsaken till att tillväxtförväntningarna är högre 2021 är att man just nu har en sämre utgångspunkt.
Kraftiga variationer
Finansministeriet sticker inte under stol med att prognosen omgärdas av osäkerhet. Uträkningarna baserar sig på antagandet att antalet covidfall sjunker vid årsskiftet, som en följd av åtgärderna mot spridningen.
Om antalet börjar stiga på nytt kan det vara nödvändigt att skärpa restriktionerna igen i början av 2021. Just nu har de positiva vaccinnyheterna bland annat lugnat aktiemarknaderna, men återhämtningen bygger på fortsatt framgång för de nya vaccinerna.
Finska företag är också starkt beroende av den globala konjunkturen. Världsekonomin återhämtar sig också under året, men det väntas ta fart först mot andra hälften av året. Ett undantag är Kina, som redan nu har återgått till nästan samma nivå som innan krisen.
Sammantaget försvagar de här osäkerhetsfaktorerna prognosens precision.
– Utvecklingen kan överraska åt vilket håll som helst, sade avdelningschefen och överdirektören Mikko Spolander på Finansministeriet då rapporten presenterades.
Stark obalans i offentliga finanser
Precis som andra länder har Finlands regering tagit till kostsamma och omfattande stödpaket för att hjälpa krisande företag.
Det betyder att de offentliga finanserna går med ett djupt underskott. Skillnaden mellan offentliga inkomster och utgifter beräknas till 5 procent av bnp nästa år.
Det betyder drygt 14 miljoner euro i absoluta tal, vilket är lite bättre än den förra prognosen som låg på 18 miljoner.
Underskottet minskar gradvis under de kommande åren, men blir ändå så stort att den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten fortsätter att öka under hela den första hälften av 2020-talet.
Den offentliga skulden är för tillfället 69 procent i förhållande till bnp. Delvis på grund av att Finland har en åldrande befolkning växer skuldkvoten till 75 procent år 2025.
Enligt Spolander är det nu dags att lämna fasen av akut krishantering för att fundera vad som ska göras härnäst.
– När Finland börjar övergå till tiden efter pandemin är det motiverat att flytta fokus från akut krishantering till att stabilisera den offentliga ekonomin, säger Spolander.
Skuldsituationen lindras av att räntenivån har varit rekordlåg en längre tid. Spolander ser ingen orsak till att räntorna ska stiga den närmaste tiden, men han konstaterar att man måste vara beredd på höjningar på lång sikt.
– Jag tror att räntenivåerna normaliseras i framtiden. Det är inte troligt att det sker just nu, men staten måste vara förberedd också på osannolika scenarier.