Korrekta siffror skapar falsk bild
Sannfinländarnas färska rapport om invandringens kostnader är ett typexempel på partiets argumentation. Alla uppgifter är inte fel, men helhetsbilden blir snedvriden.
Sannfinländarna satsar stort på kommunalvalet i april. För fyra år sedan gick motsvarande val riktigt dåligt för partiet, som då satt med i regeringen Sipilä och inte hade lyckats uppfylla sina löften under de två år som hade gått.
Kandidatnomineringen lyckades inte heller särskilt bra i kommunalvalet 2017. Det är A och O särskilt i kommunalval att det finns så många kandidater som möjligt, i så många kommuner som möjligt.
Nu har förberedelserna varit i gång länge och Sannfinländarna är på god väg (HBL 15.12). Kandidaterna är redan nu – fyra månader före valet – lika många som det totala antalet kandidater för fyra år sedan.
I måndags kom Sannfinländarna med en rapport om kostnaderna för invandring på kommunnivå. Den ”skadliga” invandringen är vid sidan av EU Sannfinländarnas viktigaste tema. Partiet förklarar som känt de flesta samhällsproblem med invandring.
De uppgifter Sannfinländarna har sammanställt är ett bra exempel på hur partiet agerar och driver sin sak. Partiets tankesmedja Suomen Perusta har sammanställt kostnaderna för invandringen i olika kommuner. I topp finns tre svenskspråkiga kommuner i Österbotten: Korsnäs, Vörå och Närpes som betalar mest utkomststöd till invandrare. Det här är kommuner som i ett tidigt skede har tagit emot flyktingar och senare också direkt rekryterat utländsk arbetskraft till grönsaksodlingar och karosseribranschen.
I Korsnäs går 65 procent av utkomststödet till invandrare, i Vörå 61 procent och i Närpes 54 procent.
Partiordförande Jussi Halla-aho menar att de finländska skattebetalarna står för en alltför stor del av priset på inhemska tomater. Han förklarar att den utländska arbetskraften betalas låg lön och därför behöver utkomststöd som skattebetalarna står för.
Logiken kan verka bestickande. Men enligt FPA-forskare och de berörda kommunerna (HBL 16.12) ger beskrivningen en snedvriden bild av verkligheten.
De österbottniska kommunerna har en hög andel invandrare och en ovanligt låg arbetslöshet. Till exempel i Närpes var arbetslösheten i fjol 3,5 procent, i Österbotten totalt 5,9 och i hela landet 9,2 procent. Väldigt få Närpesbor fick utkomststöd i fjol – de utgjorde 0,4 procent av befolkningen och var i absoluta tal ungefär 40 personer.
De procentuella andelarna kan enligt forskaren Signe Jauhiainen vid Folkpensionsanstalten framstå som stora, men eftersom det handlar om så få personer går det inte att dra slutsatser.
I Korsnäs och Närpes slår kommundirektörerna fast att invandringens nettoeffekt har varit positiv för kommunerna. Den har fungerat som en vitamininjektion eftersom företagen har fått arbetskraft och i förlängningen har det tryggat servicen i kommunerna. Både Korsnäs och Närpes har tagit emot flyktingar i ett tidigt skede och med beröm integrerat dem. I dag är invandringen i Närpes främst arbetskraftsinvandring. Korsnäs tog emot en grupp kvotflyktingar hösten 2017 och de har rätt att få integrationsstöd.
Vörå skiljer sig från de två andra kommunerna eftersom där finns en flyktingförläggning.
Den statistik Sannfinländarna presenterar är ett typexempel på hur partiet argumenterar och försöker – och ofta lyckas – övertyga människor. Statistiken kan i sig vara rätt, men ändå ge en felaktig bild av sakernas tillstånd.
Det är destruktivt och skadligt att ställa olika grupper mot varandra. Finland behöver invandring av olika slag eftersom vår befolkningsutveckling är sådan att andelen i arbetsför ålder är alltför liten i förhållande till den äldre befolkningen, som har all rätt att njuta av pensionen.
Sannfinländarna klankar och skuldbelägger ständigt invandrare och flyktingar. Men de motsätter sig även en bättre integration. Det finns många exempel i olika kommuner där Sannfinländarna röstat mot integrationsåtgärder. De kostar naturligtvis, men poängen är ju att de senare betalar sig.
Vi lever i ett enormt informationsflöde. Det är en utmaning att se bakom siffror, statistik och påståenden som delvis håller sträck, men som kan tolkas totalt fel och därmed ge en skev verklighetsbild.