Svenska Yle ska begränsa utbud på webben
Regeringen vill begränsa Yles textinnehåll på webben, också på svenska, för att respektera EU:s regler om konkurrens. Hufvudstadsbladets chefredaktör gör tummen upp och Svenska Yle säger sig vara redo för förändringen.
Regeringen föreslår att Rundradiolagen ska ändras så att det textinnehåll som Yle publicerar på webben i högre grad ska kopplas till bolagets audiovisuella material. Förslaget går till riksdagsbehandling nästa år.
Syftet är att precisera Yles allmännyttiga roll så att verksamheten följer EU:s regler om statligt stöd. I dag har Yle en konkurrensfördel då bolaget finansieras genom en medieavgift i samband med beskattningen. Därför kan konsumenterna ta del av Yles innehåll utan att stöta på betalväggar.
Kommersiella medier, som Hufvudstadsbladet, är beroende av annonsintäkter och prenumerationsavgifter, vilket gör att förutsättningarna för att nå ut på den gemensamma plattformen, webben, är ojämna.
Yle ska fortsatt få publicera texter på webben, på vissa villkor (se faktaruta). Propositionen behandlar Svenska Yle lika som den finska sidan. Det var otippat eftersom man antog att Svenska Yles regionala och lokala material skulle fogas till undantagen.
– Vi är glada för att regeringen respekterar EU-kommissionens önskemål om att förtydliga Yles roll, och inser att Finland inte kan bryta mot konkurrenslagstiftningen genom att tillåta ett undantag för Yles regionala nyheter på svenska, säger Susanna Landor, chefredaktör för HBL och ansvarig utgivare för lokaltidningarna Västra Nyland och Östnyland.
– Det finns ju bevisligen privata aktörer som producerar lokala och regionala nyheter på svenska – en marknad – och därför skulle Yle bryta mot lagen om man fortsatte med sina statsfinansierade textbaserade webbnyheter utan audiovisuell koppling i samma utsträckning som nu.
Johanna Törn-Mangs, direktör på Svenska Yle, hävdar att Yle inte bryter mot lagen utan följer den.
– De föreslagna bestämmelserna är tänkta att förtydliga den nuvarande regleringen.
Förändringen fortsätter
Johanna Törn-Mangs säger att det är bra att lagförslaget konstaterar att Yle ska ha också textinnehåll på webben. När lagen nu sätter ramar för detta blir ramarna desamma för den finska och svenska verksamheten.
– Likabehandlingen tyder på att Kommunikationsministeriet vill vara tydligt i den här frågan. De undantag som finns kvar i förslaget gäller hela Yle, också den svenska sidan, säger Törn-Mangs.
Om lagförslaget godkänns som sådant, hur mycket kommer läsarna på era sajter att gå miste om? – Lagen kommer att få direkta följder för en del av Yles verksamhet, men vi är redo för den förändringen, eftersom vi har flyttat fokus på webben till audio och video, och minskat antalet texter med 40 procent de tre senaste åren. Nu ska vi se om vi kan öka på förändringstakten och förnya vårt audiovisuella berättande ytterligare.
Johanna Törn-Mangs betonar att Svenska Yle inte startar från noll – tvärtom har redan över 90 procent av de regionala texterna på webben en koppling till audiovisuellt material. De görs nästan alltid i anslutning till inslag för radio eller tv.
– Rörlig bild och ljud är vår kärnkompetens som vi länge satsat på att vara starka på.
Menar du att era läsare på webben inte kommer att märka förändringen särskilt mycket? – Det vill jag inte säga. Jag säger att vi kommer att klara det här och vi är redo för förändringen.
"Försvagar inte Yle"
Susanna Landor på HBL betonar att varken KSF Media eller något annat kommersiellt mediehus vill se ett försvagat Yle.
– Det här handlar om att följa de rättsprinciper och EU-regler som finns för public service med statligt stöd. Där ser vi att Yle har haft en mycket mer omfattande satsning på textbaserade nyheter än motsvarande bolag i övriga Europa. Vi vill gärna ha ett starkt public service-bolag och gärna hitta samarbeten med Yle.
Men samtidigt som du inte vill försvaga Yle kommer det här att minska Yles utbud på webben? – Det är bara de textbaserade nyheterna som måste justeras. Som det broadcastingbolag Yle är kan man satsa ännu mer på det audiovisuella. Det handlar om omprioriteringar, inte en försvagning.
Forskare har ifrågasatt tidningshusens lobbning mot regeringen och antagandet att mindre textutbud på Yles sajter skulle öka läsarnas benägenhet att betala för tidningarnas digitala innehåll. I en debattartikel i HBL (17.12) resonerar forskarna Jenny Stenberg-Sirén och Carl-Gustav Lindén som att hotet mot de kommersiella mediernas lönsamhet snarare kommer från "teknikjättarna Silicon Valley" än från public service.
Hur tänker du kring det, Susanna Landor? – Jag tycker man ska hålla isär olika frågor. Det är en komplex situation för hela mediebranschen och där finns många utmaningar, men just det här lagförslaget handlar om att följa de rättsprinciper och EU-regler som finns för public service. Hade Svenska Yle fått sitt undantag vore det enligt vår, och tack och lov också regeringens, tolkning att gå emot EU:s regler.
Landor säger att Svenska Yle har betydligt mer textnyheter på webben är andra europeiska rundradiobolag – vilket Johanna TörnMangs dementerar. HBL uppfattar att Svenska Yles textutbud på webben i kombination med en begränsad och splittrad mediemarknad i Svenskfinland har försvårat tidningarnas lönsamhetsutmaningar.
HBL:s utmaning är att locka betalande kunder till sina digitala plattformar – kommer det här att hjälpa, Susanna Landor? – Som jag sade är det en komplex fråga. Att vi behöver engagera våra läsare mer och göra bättre innehåll är en annan sak, förstås relevant för vår överlevnad, och lönsamhetsutmaningen kräver flera åtgärder. Men vi ska hålla isär juridiken och det övriga.