Skjutningarna ökar – polisen får större befogenheter
339 skjutningar har skett i Sverige under 2020. Det är 40 fler än året innan. Därför ska polisen få större befogenheter och fler poliser ska synas mer i utsatta områden. Oppositionen tycker att åtgärderna är ”småduttande”.
Det är dyster statistik inrikesminister Mikael Damberg (Socialdemokraterna) lägger fram som bakgrund till kampen mot kriminella gäng.
I Stockholm har skjutningarna ökat med cirka 70 procent och då är 2020 inte helt över.
Polisen i Stockholm har identifierat åtta kriminella nätverk som bedöms som mest våldsdrivande.
Enligt biträdande chef Robert Karlsson vid polisregion Stockholm är polisen inne i en väldigt offensiv och kraftig fas mot de som anses vara de grövsta kriminella i Stockholmsområdet.
– Vi bestämde oss för att gå mot åtta nätverk i början på året, och just nu har vi ett hundratal häktade i de nätverken.
De nätverken finns i Märsta, Rinkeby, Husby, Vårby och Södertälje.
Karlsson säger att våldsspiralen och skjutningarna kan ha ökat genom polisens gripanden och beslag.
I maj drog den före detta rånaren som numera jobbar med problemunga Toni Tuunainen samma slutsats i en intervju för HBL.
– Även polisen startar konflikter när de beslagtar narkotikapartier som någon måste betala för. Det har ju polisen sagt många gånger ”när vi ingriper så startar vi en konflikt”. Den kan ibland bli dödlig.
I Sverige har den betytt att 42 människor har fått sätta livet till i skjutningarna. Det är 10 fler än i fjol.
Ökad närvaro och kameror
Enligt inrikesminister Damberg har polisen redan nu fått bättre verktyg i kampen mot de kriminella gängen. I april trädde en lag om hemlig dataavläsning i kraft, I praktiken betyder det att polisen har rätt att hacka misstänktas mobiler och datorer för att avlyssna kommunikation innan den krypteras.
Polisen har också rätt till datalagring, vilket betyder att man kan lagra till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig, uppgifter om abonnemang och samtal – vem som har pratat med vem. Dessutom är det lättare för polisen att fatta beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation.
Det som ändå glädjer Damberg är det faktum att det är enklare att använda kamerabevakning.
– Jag personligen är varm vän av kameror, jag tror att kameror ökar tryggheten och klarar upp fler brott, säger inrikesministern på en presskonferens om åtgärder mot gängkriminalitet.
– Min bild är att kameror gör skillnad. Att vi ska använda dem mer, att polisen har en expansionsplan för detta också. Men vi vill ha en redovisning. Hur använder man dem, hur jobbar man och hur samarbetar polisen också med andra som har kameror så att vi får maximal effekt av detta.
Damberg räknar upp de straffskärpningar som har införts, den senaste i början av december, som riktar sig mot innehav av illegala vapen och sprängämnen. Han säger att fem gånger fler har häktats för grovt vapenbrott, fler brott bedöms som grova och synnerligen grova och att smuggling av vapen och sprängämnen har blivit ”ett eget brott med strängare straff”.
Dessutom är andra straffrättsliga åtgärder på gång, men de utreds ännu: att effektivare kunna beslagta pengar som har förtjänats genom brott och att slopa den så kalllade ungdomsrabatten, som innebär lägre straff för dem som är under 18 år och något som kallas ungdomsövervakning som i praktiken betyder husarrest med fotboja.
Damberg säger att polisens närvaro redan nu har ökat. I Stockholm med drygt 300 poliser av de nästan 1 100 som har examinerats från polisutbildningen. Motsvarande antal är drygt 200 i både väst och syd. Nästa år ökar antalet utexaminerade till 1 400.
Polisen ska också tre gånger om året redovisa statistik över skjutningarna i utsatta områden och ta fram en uppdaterad lägesbild över situationen i dem. Och vilka åtgärder som görs nu och vad som ska göras i fortsättningen.
Även om skjutningarna har ökat i Stockholm och i Göteborgstrakten så har de minskat med nästan hälften i Malmö under de senaste fyra åren.
”Småduttande”
I september bjöd Moderatledaren Ulf Kristersson in den konservativa danska politikern, tidigare justitieminister Søren Pape Poulsen som anses vara hjärnan bakom den danska bandeloven – gänglagen – som innebär hårda straff för gängkriminella. Då ansåg Kristersson att Sverige åtminstone delvis borde ta modell av Danmark. Han rankade tre av åtgärderna som viktigast.
– Det är de dubbla straffen så att de sitter inne längre och inte kan rekrytera nya medlemmar. Visitationszonerna som polisen får möjlighet till och anonyma vittnen så att vi börjar komma åt tystnadskulturen.
Moderaternas rättspolitiska talesman Johan Forsell är inte imponerad av regeringens åtgärder.
Han vill se ordentliga skärpningar av straffen:
– Vi har personer som döms för fruktansvärt allvarliga brott som ändå får väldigt milda påföljder, framför allt innan man hunnit fylla arton. Man är ute efter några år. Vi behöver dubblera straffen för gängkriminalitet, för de här personerna går inte att ha ute i samhället, menar jag. De fortsätter bara att begå nya brott, och det enda som verkar hjälpa är stigande ålder, säger Johan Forsell till nyhetsbyrån TT.