Ingen är immun för algoritmen
"Plötsligt känner vi alla någon som lite oväntat tycker på något sätt som bekymrar oss."
PETRA LAITI är sameaktivist och arbetar för inrikesminister Maria Ohisalo.
Ordet "algoritm” är något vi alla borde lära oss så snabbt som möjligt, för att kunna förstå vad som mest påverkar det vi ser på sociala medier. Om vi är helt ärliga borde vi ha sett detta redan flera år sedan, och inte bara för att hela världen följde hur USA:s presidentval 2016 påverkades åt båda håll. I flera år har det funnits bevis på att algoritmsystemet starkt påverkar innehållet som vi slukar, speciellt nu då en betydlig del av oss inte gör något annat än sitter framför en skärm.
Vi känner alla till stereotypin om ungdomar som spenderar för mycket tid på nätet och som blir negativt påverkade av det de ser. Det finns tillräckligt med exempel på fenomenet för att vi ska ta det på allvar. Vi vet också, att sociala mediers algoritmer kan påverka barn redan från mycket ung ålder. Det är inte alltför många år sedan som New York Times publicerade en artikel om hur Youtubes algoritm pumpade fram aggressiva och störande videor på Youtube Kids, Youtubes filtrerade version med innehåll för barn.
Algoritmen kände inte till skillnaden mellan legitima videor, som animationer och barnprogram, och videor vars mening var att skrämma barn. New York Times rapporterade att då man automatiserar utbudet på nätsidan kan inte algoritmen alltid kontrollera om innehållet är legitimt eller inte. I stället är algoritmen programmerad att maximera användarnas tid som de spenderar på nätsidan. Om du ser på en video rekommenderar algoritmen en annan video, som den har räknat ut att du kanske skulle vara intresserad av. För att locka dig att klicka på videon erbjuder algoritmen även innehåll som är ett steg mer extremt än videon som du ursprungligen såg på. När barn på Youtube Kids hade sett på tillräckligt med videor på sidan kunde det uppstå rekommendationer för videor med osakligt, provocerande, eller våldsamt innehåll, som var manipulerade till att locka barn att klicka på dem. Efter att New York Times publicerade artikeln blev det förstås uppståndelse – folk var arga och skrämda över att deras barn potentiellt hade blivit skadade av en plattform som föräldrarna litade på.
Efter att vi alla blivit påverkade av algoritmerna i flera år börjar vi nu se verkliga, oroväckande effekter. Plötsligt känner vi alla någon som lite oväntat tycker på något sätt som bekymrar oss. Vi kanske undrar varifrån sådana åsikter kommit och hur det är möjligt att en person vi trodde att vi känner inte alls tycker som vi gör. Men det finns något ännu viktigare i den frågan som vi borde ta ordentligt på allvar. Oavsett vilken åsikt du har om vaccin, 5G-nätverk, Biden eller Trump, kan du lika väl känna, beroende på innehållet du har konsumerat, att du inte riktigt kan lista ut varför dina medmänniskor tycker som de tycker. Det är så lätt att tro på att det finns en “allmän” sida på sociala medier där alla ser samma innehåll som du gör. Då algoritmen dikterar det du ser är det alltför lätt att tappa bort sig i en omgivning där du tror att du har kontroll över det du ser.
Att sociala medier polariserar folk i politiska frågor är inget nytt. Nu börjar vi dock se hur våra bubblor totalt kan stänga in oss i en ekokammare när det gäller i princip vad som helst. Tidigare har vi oroat oss över barnen och ungdomen, vi bekymrar oss över hur de blir påverkade av nätet och hur vi inte vet vad de ser. Men kanske vi borde vara lika oroade över oss själva. Kanske vi borde vara lika oroade över vuxna, som inte längre kan skilja mellan kritiskt tänkande och konspirationer menade att exploatera och skada oss.