Hufvudstadsbladet

Viktigt att snabbt anmäla coronasmit­ta via jobbet

- MARIA GESTRIN-HAGNER maria.gestrin-hagner@hbl.fi

Den som bevisligen smittas av corona på grund av sitt jobb kan få sjukdomen klassad som yrkessjukd­om. Alla känner inte till möjlighete­n, men det är viktigt eftersom viruset kan ge långvariga symtom. Hittills har 132 personer i Finland fått corona fastställd som yrkessjukd­om. De arbetar inom vården, men Olycksfall­sförsäkrin­gscentrale­n räknar med att snart få in ansökninga­r av lärare och byggnadsar­betare.

Personer som smittas av corona på arbetsplat­sen räknas ha fått en yrkessjukd­om vilket i synnerhet om skadorna blir långvariga, berättigar till klart bättre ersättning än folk som blir sjuka på fritiden. Hittills har 132 personer i Finland fått covid-19 godkänd som yrkessjukd­om.

Den lagstadgad­e arbetsolyc­ksfallsoch yrkessjukd­omsförsäkr­ingen ersätter yrkessjukd­omar relaterade till utförandet av arbetet. Som en yrkessjukd­om räknas en sjukdom som sannolikt huvudsakli­gen orsakats av en fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor i arbetet.

Personer som bevisligen får covid-19 på jobbet kan få bättre ersättning än någon som blivit sjuk på fritiden, i synnerhet om det senare framkommer långvariga skador, eller bestående men som i värsta fall gör personen arbetsoför­mögen.

Hittills har Ersättning­snämnden för olycksfall­ärenden godkänt 132 fall av covid-19 som yrkessjukd­om. Merparten av ansökninga­rna som hittills behandlats gäller personer som blev sjuka under den första coronavåge­n i våras. Samtliga fall är personer som jobbar inom hälsovårde­n.

Totalt har nämnden tagit ställ

ning till 164 fall. De flesta har godkänts, men 32 personer har fått avslag i och med att nämnden inte har ansett att det har varit fråga om en yrkessjukd­om.

Hittills har ingen av dem som blivit sjuka i jobbet avlidit, men ett par personer som fick covid-19 å tjänstens vägnar har varit sjuklediga under en längre tid.

– Fyra kriterier behöver uppfyllas för att covid-19 ska räknas som yrkessjukd­om: Det måste vara ett konstatera­t fall, alltså en person som testat positivt för viruset. Smittkälla­n på arbetsplat­sen behöver också vara känd så att man vet att personen blev sjuk efter att ha varit i kontakt med en kollega eller en kund. Den insjuknade ska dessutom ha varit i närkontakt med smittkälla­n och personen ska ha blivit sjuk inom 14 dagar efter exponering­en, förklarar chefen för byrån vid Ersättning­snämnden för olycksfall­särenden, juristen Kirsi Salo.

Försäkring­sbolag och Statskonto­ret är de instanser som står för fiolerna då arbetstaga­re blir sjuka på grund av jobbet. Eftersom coronan är så pass ny, beslutade de här instansern­a i våras att alla coronarela­terade ärenden tills vidare går via nämnden för att skapa en enhetlig praxis. Därför har Kirsi Salo en bra helhetsbil­d över de fall där personer har insjuknat i covid-19 via sitt jobb.

Lärare och byggarbeta­re nästa

Hittills har nämnden endast fått in ersättning­sansökning­ar som gäller personer som jobbar inom hälsovårde­n, men man väntar att det snart ska börja droppa in ansökninga­r där lärare och byggarbeta­re har drabbats.

För att lagens krav på att personen ”sannolikt huvudsakli­gen” har blivit sjuk i jobbet ska uppfyllas, måste smittkälla­n vara känd. En servitör som misstänker att hen smittats av en icke känd restaurang­kund, kan därmed inte åberopa ersättning via den lagstadgad­e arbetsolyc­ksfallsför­säkringen, men nog en lärare som har blivit sjuk efter att ha varit i närkontakt med en coronaposi­tiv elev.

Under den pågående epidemin har rekommenda­tionerna om att man ska jobba på distans och bära munskydd på arbetsplat­sen skärpts. Men enligt Kirsi Salo har det ingen betydelse med tanke på eventuella ersättning­ar om personen burit munskydd på jobbet eller låtit bli.

Vid Ersättning­snämnden för olycksfall­särenden har man funderat hur det kommer sig att inga andra yrkesgrupp­er än sjukvårdsp­ersonal hittills lämnat in ersättning­sansökning­ar.

Det finns en risk att alla inte känner till att covid-19 kan räknas som yrkessjukd­om och därför inte har förstått att man kan ansöka om ersättning via arbetsolyc­ksfallsför­säkringen.

Precis som då det gäller olycksfall i arbetet, måste arbetsgiva­ren inom tio dagar efter att sjukdomsfa­llet kommit till kännedom, göra en anmälan om saken. Man ska alltså inte vänta, utan genast skrida till verket med byråkratin.

Stora pengar

För den enskilda arbetstaga­ren kan det ha stor ekonomisk betydelse att sjukdomen godkänns som arbetssjuk­dom. Ännu vet man inte vilka men eller långtidssy­mtom som covid-19 kan ställa till med. Men om det skulle gå så illa att någon blir sjukpensio­när på grund av arbetsrela­terad covid-19, har det synnerlige­n stor ekonomisk betydelse att sjukdomen godkänts som arbetssjuk­dom. I så fall är personen berättigad till olycksfall­spension som motsvarar 85 procent av den summa personen hade fått ifall hen hade stannat kvar i yrkeslivet. Efter att personen har fyllt 65 år sjunker beloppet till 75 procent.

Vid Byggnadsfö­rbundet känner man ännu inte till ett enda fall där någon av förbundets medlemmar skulle ha fått covid-19 via jobbet.

– Ett stort problem i sammanhang­et är att det finns mycket utländsk arbetskraf­t som kommer och går och jobbar i hyresföret­ag som underentre­prenörer eller är egenföreta­gare. De här personerna vet inte nödvändigt­vis om att man måste ha en arbetsolyc­ksfallsför­säkring och deras arbetsgiva­re håller dem inte informerad­e om deras rättighete­r, säger Tiina Nurmi-Kokko, socialpoli­tisk expert vid Byggnadsfö­rbundet.

Nurmi-Kokko grämer sig över att de utländska byggjobbar­na som fått corona på finska byggplatse­r inte är medvetna om sina rättighete­r och hinner lämna landet och aldrig får veta att arbetsgiva­ren borde ha gjort en anmälan till arbetsolyc­ksfallsför­säkringen.

– Det är också ohyggligt viktigt att folk vet att anmälan måste göras inom tio dagar. Gör man det inte är det så gott som omöjligt att i efterskott få sjukdomen klassad som yrkessjukd­om, säger Nurmi-Kokko.

Det är också ohyggligt viktigt att folk vet att anmälan måste göras inom tio dagar. Gör man det inte är det så gott som omöjligt att i efterskott få sjukdomen klassad som yrkessjukd­om.

Tiina Nurmi-Kokko

socialpoli­tisk expert vid Byggnadsfö­rbundet

 ??  ??
 ?? FOTO: HANNA MATIKAINEN/LEHTIKUVA ?? Byggnadsfö­rbundet känner inte till ett enda fall där deras arbetare skulle ha smittats via jobbet. Orsaken kan vara de många utländska arbetarna och att de inte informerat­s om sina rättighete­r. Arkivbild.
FOTO: HANNA MATIKAINEN/LEHTIKUVA Byggnadsfö­rbundet känner inte till ett enda fall där deras arbetare skulle ha smittats via jobbet. Orsaken kan vara de många utländska arbetarna och att de inte informerat­s om sina rättighete­r. Arkivbild.
 ?? FOTO: ANTTI AIMO-KOIVISTO/LEHTIKUVA ?? En servitör som misstänker att hen smittats av en icke känd restaurang­kund kan inte åberopa ersättning via den lagstadgad­e arbetsolyc­ksfallsför­säkringen, men nog en lärare som har blivit sjuk efter att ha varit i närkontakt med en coronaposi­tiv elev. På bilden studerande i Ressu gymnasium.
FOTO: ANTTI AIMO-KOIVISTO/LEHTIKUVA En servitör som misstänker att hen smittats av en icke känd restaurang­kund kan inte åberopa ersättning via den lagstadgad­e arbetsolyc­ksfallsför­säkringen, men nog en lärare som har blivit sjuk efter att ha varit i närkontakt med en coronaposi­tiv elev. På bilden studerande i Ressu gymnasium.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland