Sjukskötare som smittades i våras fortfarande arbetsoförmögna
Eftersom covid-19 är en så ny sjukdom står det först nu klart att viruset kan ge långvariga symtom. Några sjukskötare som smittades i våras har fortfarande inte kunnat återvända till arbetet.
Vissa tycks repa sig väl efter att ha blivit sjuka av coronaviruset, medan andra får långvariga problem.
– Det är viktigt att utreda arbetsförmågan om patienten får långvariga symtom, säger Asko Järvinen, överläkare i infektionssjukdomar vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.
Järvinen har kännedom om några av sjukvårdsdistriktets egna sjukskötare som insjuknade i våras och som fortfarande inte har kunnat återvända till arbetet. De här skötarna ska inte ha smittats av sina patienter, utan antingen av kolleger eller på fritiden.
De nya uppgifterna om de långtidssjuka vårdarna kom fram då HBL ställde en fråga vid sjukvårdsdistriktets presskonferens om långtidssymtom och covid-19.
– Ännu har vi ingen statistik över hur många personer som har blivit arbetsoförmögna efter att ha varit sjuka i covid-19. Men i synnerhet om det gäller patienter som har haft ett svårt sjukdomsförlopp och behövt intensivvård finns det garanterat flera som ännu inte har kunnat återgå till arbetet, säger Järvinen.
Det är för tidigt att sia om coronaviruset kommer att resultera i livslång arbetsoförmögenhet och sjukpensioneringar.
– Det vet vi först om ett år, säger Asko Järvinen som under presskonferensen redogjorde för färsk forskning om vilka långtidssymtom som coronan kan ge upphov till.
Trötta och andfådda
Hälften av de personer som i våras behövde sjukhusvård i kinesiska Wuhan hade symtom ännu tre månader senare. Hälften var trötta och nästan 40 procent hade olika luftvägssymtom. Var femte uppgav att hen lätt blev andfådd och var tionde hade förhöjd vilopuls vilket sannolikt beror på sämre syreupptagningsförmåga.
Andra vanliga långtidssymtom var svettningar, bröstsmärta, muskelvärk, ledvärk och frossa, räknar Asko Järvinen upp.
Håravfall
En överraskande följd var att var tredje uppgav att de hade tappat hår efter sjukdomen.
En amerikansk undersökning som gjordes bland patienter tre veckor efter att de blev sjuka visar att 69 procent av männen och 61 procent av kvinnorna hade börjat jobba igen.
Men också bland dem som bara blev lindrigt sjuka kände över 40 procent symtom efter en månad och en fjärdedel fortfarande efter tre månader. Vanligast var problem med smak- eller luktsinnet, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, huvudvärk och hjärtklappning.
Kunskapen om folks hälsotillstånd efter en coronavirusinfektion baserar sig inte enbart på intervjuer. En amerikansk-engelsk studie undersökte 201 personer med långtidssymtom med hjälp av laboratorieprov och magnetundersökningar. Drygt trettio procent hade förändringar på hjärtat och lungorna. Också njurarna, levern, mjälten och bukspottskörteln uppvisade avvikelser hos en betydande del av de undersökta.
Personer som drabbats av corona löper också större risk än andra att få en psykisk diagnos efteråt, visar färsk forskning.
– Våra möjligheter att sköta dem som har fått långtidssymtom är än så länge bristfälliga. Vi vet ännu inte hur vi ska vårda de här patienterna. För patienterna kan det ändå vara betryggande att veta att långtidssymtom är synnerligen vanliga och att de flesta efter ett tag blir av med symtomen, säger Asko Järvinen.
Våra möjligheter att sköta dem som har fått långtidssymtom är än så länge bristfälliga. Vi vet ännu inte hur vi ska vårda de här patienterna. Asko Järvinen överläkare i infektionssjukdomar Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt
Efter superspridningen av corona i Kilterin koulu följer Vanda nu noga läget i stadens olika skolor. Man räknar ändå med att Myrbackaskolan är ett undantag och att corona inte sprids speciellt via skolorna.
Efter uppgifterna om att en tiondel av eleverna och personalen i Kilterin koulu testat positivt för corona har Vanda nu gått in för att följa hur smittläget i stadens olika skolor utvecklas väldigt noga. Att stänga grundskolorna är ändå inte aktuellt.
– Barnen behöver gå i skola. Under våren när grundskolorna stängde var de negativa konsekvenserna för stora, många blev väldigt mycket efter i skolarbetet och skadan var större än nyttan, säger stadsdirektör Ritva Viljanen.
Vanda har lyckats stoppa ökningen av antalet smittade per dag, men det har skett på något Viljanen betecknar som en för hög nivå. Hon konstaterar att skillnaderna mellan kommunerna i huvudstadsregionen inte är så stora, även om Esbo nu lyckats vända trenden nedåt.
För Vandas del tror Viljanen att samarbetet kring coronainformation med de religiösa samfunden och den coronabil som åker runt och informerar på nio eller tio språk börjar bära frukt. Hon konstaterar att man nu ser munskydd på alla håll i staden.
– Det gäller att hela tiden påminna om hur allvarlig situationen är. Mitt budskap är att vi tillsammans måste se till att den inte blir sämre, säger Viljanen.
Vanda förbereder sig nu också för julrusning på flygplatsen när finländarna kommer hem för att fira jul. Under nästa vecka räknar man med 35 000 passagerare via HelsingforsVanda flygplats och de kommer att testas utvalt. Alla som anländer har möjlighet att ta ett frivilligt test.
– Vi är väl förberedda, försäkrar stadsdirektören.
Ritva Viljanen påpekar att flygplatsen inte varit någon stor smittkälla, mindre än två procent av dem som anlänt till Finland via Helsingfors-Vanda har testat positivt för coronan, även om andelen den senaste veckan stigit något. En del av dem som fått ett positivt testresultat är sådana som haft corona men tillfrisknat, konstaterar hon.
Flygplatsens coronahundar har hittills luktat på prover från närmare 5 000 personer. Av de proverna har 24 varit positiva.