Hufvudstadsbladet

Antikroppa­r kvar i över ett halvt år

- BILLE SIRÉN bille.siren@hbl.fi

Över 90 procent av dem som insjuknade i våras hade antikroppa­r långt in på hösten, visar en ny studie från Institutet för hälsa och välfärd. Och ju allvarliga­re sjukdomen var, desto starkare blev immunitete­n. Det är goda nyheter för alla som tillfriskn­at från covid-19 och för dem som tänkt vaccinera sig.

Fyra månader. Så länge skulle en genomsnitt­lig person vara immun mot coronaviru­set efter tillfriskn­ing, hette det enligt en studie från Institutet för hälsa och välfärd som publicerad­es i oktober.

Men det var i oktober. Och då hade det gått bara fyra månader sedan försöksper­sonerna tillfriskn­ade.

Nu är forskarna aktuella med en ny studie som visar att de allra flesta har antikroppa­r mot coronaviru­set i mer än sex månader efter en infektion.

1164 personer som testat positivt i våras deltar i studien. 867 antikropps­tester har analyserat­s, och 791 av dem eller 91 procent har mätbara nivåer kvar över ett halvt år efter infektione­n.

– Det här är väldigt goda nyheter. Och lite överraskan­de, säger forsknings­chef Merit Melin som lett studierna om immunitet vid Institutet för hälsa och välfärd.

Varför är det överraskan­de?

– Andra studier tydde på en kraftig minskning av neutralise­rande antikroppa­r ett par månader efter infektione­n. I vår studie såg vi samma tendens, de flesta hade fortfarand­e antikroppa­r fyra månader senare. Vi trodde att immunitete­n skulle avta rätt fort efter det. Men efter fyra månader verkar mängden antikroppa­r stanna på en stabil nivå, kurvan tycks plana ut.

Och om de finns kvar sex månader efter infektion hos 91 procent av dem som insjuknat, kan det gott och väl hända att så är fallet ännu ett eller flera år senare, säger hon.

– Det såg vi i samband med de antikroppa­r som sars- och mersviruse­n gav upphov till.

För att få reda på om antikroppa­rna dröjer kvar kommer Merit Melin och hennes kolleger att göra en uppföljand­e studie under våren.

– Jag tror att en ganska stor del har kvar sina neutralise­rande antikroppa­r även då.

Det är fortfarand­e oklart vilken nivå av antikroppa­r som krävs för att förhindra återinfekt­ion. Däremot är det ytterst osannolikt, om än bevisligen möjligt, att få en allvarliga­re variant av covid-19 den andra gången.

Att man har antikroppa­r betyder inte heller nödvändigt­vis att man inte är smittsam. Det finns ännu ingen granskad forskning som skulle vi

sa att en naturlig infektion eller ett vaccin förhindrar att man ger vidare coronaviru­set till andra.

Därför kan det vara klokt att vara försiktig med kramar under julen – även om man haft covid-19 under året som gått.

– Forskare testar i nuläget om vaccinerad­e personer bär virus i näsan eller svalget. Om det är möjligt skulle det betyda att immunitete­n endast förhindrar allvarliga symtom. Men om viruset inte alls får fäste är immunitete­n steriliser­ande och det förhindrar till och med en symtomfri infektion.

Merit Melin säger att det är möjligt att en immun person kan smitta andra – men inte särskilt sannolikt.

Positiva signaler för svårt sjuka

Graden av immunitet hängde i Institutet för hälsa och välfärds nya studie ihop med hur svår covid-19 man hade. Av dem som deltog blev 129 inlagda på sjukhus. Samtliga hade mätbara halter av antikroppa­r över sex månader efter tillfriskn­ingen. Nivåerna var dessutom högre än för de flesta som bara isolerat sig hemma.

– Var tredje person över 70 år hade haft en allvarlig coronainfe­ktion. Bland dem som var under 70 år var det betydligt ovanligare, bara några procent blev inlagda.

Men det är färre än så som drabbas allvarligt, menar Merit Melin.

– Det här var alltså patienter från i våras. Då testades inte alla med covidlikna­nde symtom.

Immunitete­n spelar stor roll även för kommande vaccin. Om mängden antikroppa­r hade avtagit fortare än det nu visade sig hade vi troligtvis vaccinerat­s med jämna mellanrum, kanske en gång om året.

Men i tester har åtminstone Pfizers/Biontechs och Modernas vacciner skapat en starkare immunrespo­ns än naturliga infektione­r, något Merit Melin kopplar ihop med den nyutveckla­de funktionsp­rincipen. Vaccinerna innehåller inga delar av coronaviru­s, utan lär kroppen reagera korrekt på egen hand.

– De nya vaccinerna verkar stimulera den medfödda immunitete­n mycket effektivt, och det ger en starkare immunrespo­ns mot viruset, säger hon.

Färre men bättre antikroppa­r?

Inte alla antikroppa­r kan neutralise­ra, det vill säga oskadliggö­ra virus. Men när forskarna särskilde mellan olika sorters antikroppa­r, gjorde de en intressant upptäckt.

Icke neutralise­rande antikroppa­r avtar mycket fort, vilket talar för att mängden neutralise­rande antikroppa­r är nästan lika hög efter fyra månader som efter sex.

– Som immunolog har jag tänkt mycket på vad det beror på. Det ser ut som att de celler som producerar neutralise­rande antikroppa­r liksom mognar senare, först några månader efter infektion.

Mängden minskar alltså, men kroppens förmåga att oskadliggö­ra viruset verkar vara konstant över tid.

– Det är en hypotes, men också något vi ser tydligt. Och det är mycket lovande.

 ?? FOTO: KRISTOFFER ÅBERG ??
FOTO: KRISTOFFER ÅBERG
 ?? FOTO: PRESSBILD ?? ■
Merit Melin, forsknings­chef och expert på immunitet vid Institutet för hälsa och välfärd.
FOTO: PRESSBILD ■ Merit Melin, forsknings­chef och expert på immunitet vid Institutet för hälsa och välfärd.
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland