Idrotten är en del av samhället – inte en fristående del. Vi ser att kyrkan och idrotten inte hänger med i den utveckling som sker i samhället. Värderingar och etiska aspekter är i nyckelposition då idrotten ska utvecklas.
Terhi Heinilä, generalsekreterare för Kvinnoorganisationernas Centralförbund
Terhi Heinilä är en av Finlands främsta jämställdhetsexperter och ett av de tunga namnen inom idrott och jämställdhet i EU. – Jämställdhet inom idrotten borde inte handla om projekt utan om kontinuerlig verksamhet och finansiering som ska ses som en del av själva idrotten, säger hon.
Då Terhi Heinilä talar om jämställdhet är det skäl att lyssna. Med en lång, bred och djup erfarenhet av jämställdhetsarbete i olika sammanhang och varierande områden är hon en expert vars synpunkter och kunskap värderas högt både i Finland och internationellt.
Generalsekreteraren för Kvinnoorganisationernas centralförbund är en synlig samhällsdebattör som gärna tar ställning då organisationer inte tar kvinnor i beaktande och då jämställdhetsfrågor förbises.
Från och med årsskiftet är hon också medlem i EU-kommissionens högnivågrupp för idrott.
Det är från kontoret i centrala Helsingfors som Heinilä tillsammans med ordförande Eva Biaudet och de övriga på Kvinnoorganisationernas
centralförbund jobbar för att påverka tillsammans med sina sextio medlemsförbund och dess medlemmar.
– Det är en nordisk värdering och en av samhällets grundpelare. Vi var först med att få rösträtt för kvinnor och vi har varit bra på att diskutera kvinnofrågor i Finland. Vår sexualbrottslag och förnyelsen av familjeledigheterna släpar lite efter de övriga nordiska länderna vilket visar att vi måste arbeta hårt för att bli mer jämställda, säger Terhi Heinilä.
Som aktiv idrottare var friidrotten Heiniläs gren, efter idrottskarriären har hon arbetat inom orienteringsförbundet, Finlands Idrott och inom Undervisnings- och kulturministeriet. Hon har varit generalsekreterare för det internationella kvinnoidrottsnätverket IWG (International Working Group on Women & Sport), världens största nätverk för jämställdhet inom idrotten innan hon tog över som generalsekreterare för Kvinnoorganisationernas Centralförbund 2014.
År 2019 tilldelades hon Piikkaritpriset för sitt långvariga arbete och engagemang. Det är Undervisningsoch kulturministeriets jämställdhetspris inom idrotten i Finland.
Jämställdhet som del av verksamheten
Efter att ha jobbat med jämställdhetsfrågor inom idrotten i 30 år känner Terhi Heinilä till både utmaningar, strukturer och problemen
som bromsar upp och i vissa fall helt hindrar utvecklingen på fältet.
Samtidigt som det under senare år skett en förändring mot det bättre och idrotten börjat arbeta för jämställdhet på alla nivåer är jämställdhetsarbetet fortfarande inte en naturlig del av verksamheten inom alla organisationer. Ofta handlar det om olika tidbundna projekt med extern finansiering.
– Jämställdhet inom idrotten borde inte handla om projekt utan om kontinuerlig verksamhet och finansiering. Jämställdhet och jämställdhetsarbetet måste ses som en del av själva idrotten, säger Heinilä.
Det finns flera jämställdhetsprojekt på gång inom idrotten i Finland. Naiset vaikuttajina liikunnan pelikentillä och Johtaa kuin nainen fungerar under Olympiska kommittén medan EU-projektet På samma linje är ett samarbete mellan ungdoms- och idrottssektorn i Svenskfinland. Projektets genomförare är Föreningen Luckan och Finlands Svenska Idrott. Valmentaa kuin nainen avslutades tidigare i år.
– Det finns en enorm kunskap inom projekten och det skulle vara oerhört viktigt för idrotten att hålla fast vid de här personerna, säger Heinilä.
– Det här är en bra utmaning för den nya styrelsen i olympiska kommittén och vi på Kvinnoorganisationernas centralförbund är redo att samarbeta i dessa viktiga frågor.
Under 30 års jämställdhetsarbete har Terhi Heinilä sett både världen och idrotten ta steg i rätt riktning. Men det finns fortfarande saker som inte förändrats under åren. Det finns utmaningar på föreningsnivå ute på idrottsfältet och därför efterlyser hon nu större ansvar och engagemang hos idrottsledarna både nationellt och lokalt.
– Idrotten är en del av samhället – inte en fristående del. Vi ser att kyrkan och idrotten inte hänger med i den utveckling som sker i samhället. Värderingar och etiska aspekter är i nyckelposition då idrotten ska utvecklas, säger Heinilä.
– Ledarna inom idrotten måste förbinda sig till att göra förändringar. Jämställdhetsfrågan är en som absolut borde engagera alla. Det är viktigt att idrotten ser till att det finns samma förutsättningar för pojkar och flickor och att flickorna får samma möjligheter att avancera inom idrotten som pojkarna har.
Heinilä efterlyser mod och engagemang bland dagens och bland framtidens idrottsledare.
– Det måste finnas mod för att prata om svåra saker. I dag är vi i en situation då det ofta är omöjligt för kvinnor att tala om jämställdhet utan att råka ut för personliga påhopp. Den kulturen måste vi jobba för att förändra. Det är vår allas uppgift och ansvar att stå upp för sunda värderingar och mänskliga rättigheter, säger hon.
– Idrotten måste genomgå en förändring. Det är en förutsättning för att idrotten ska kunna existera i framtiden. Idrotten måste följa samhällets utveckling. Det finns många goda tankar och idéer i Finland men det skulle krävas lite mer engagemang, målmedvetenhet och fokusering för att de ska leda till konkreta handlingar.
Europeisk toppost
Förra veckan valdes Heinilä in i Europeiska kommissionens högnivågrupp för idrott. Gruppen har i uppgift att utarbeta en jämställdhetsstrategi för idrotten inom Europeiska unionen och Heinilä är den enda nordiska representanten i gruppen som består av erfarna och högt uppskattade experter inom idrotten. Hon uppmanades att ansöka då EU-kommissionen meddelade att gruppen skulle tillsättas.
– Det är en stor ära att få det här förtroendet. Jag visste inte att det var en grupp med så stor tyngd då jag sökte platsen. Det är också ett erkännande för den finländska idrottens långsiktiga jämställdhetsarbete och idrottspolitiska prioriteringar, säger Heinilä som var en av 15 personer som valdes in i gruppen bland 81 sökande.
I gruppen ingår tunga namn. Bland annat är medlemmen av internationella olympiska kommitténs (IOK), OS-medaljören i fäktning Claudia Bokel från Tyskland med, precis som internationella triathlonförbundets ordförande, IOK-medlemmen Marisol Casado från Spanien, Irlands olympiska kommittés ordförande, ordföranden för de europeiska olympiska kommittéernas (EOC) jämställdhetskommitté Sarah Keane, tidigare EU-parlamentarikern, tidigare handbollsproffset Bogdan Wenta från Polen, tidigare EU-parlamentarikern och medlemmen i kommittén för kvinnors rättigheter Emine Bozkurt, internationella studieförbundets vice generalsekreterare Kole Gjeloshaj från Belgien, landslagsfotbollsspelaren Sarah Gregorius från Nya Zeeland, tidigare tennisproffset och OS-medaljören Dominique Monami från Belgien och europeiska landhockeyförbundets ordförande Marijke Fleuren från Nederländerna.
Och förstås Heinilä som har tidigare erfarenhet av motsvarande arbete.
– Det här blir en fortsättning på det initiativ och det arbete som gjordes under Finlands IWG-ordförandeskap för att utarbeta en jämställdhetsstrategi för idrotten inom EU 2014–2020. Till exempel antalet kvinnor på ledande poster inom idrotten har på många sätt stampat på stället, även om enstaka framsteg lyckligtvis har gjorts. Det är en fantastisk nyhet att jämställdhetsarbetet fortsätter via samarbete mellan opinionsbildare på högsta nivå.
❞ Det måste finnas mod för att prata om svåra saker. I dag är vi i en situation då det ofta är omöjligt för kvinnor att tala om jämställdhet utan att råka ut för personliga påhopp.
Terhi Heinilä
Generalsekreteraren för Kvinnoorganisationernas centralförbund