Hufvudstadsbladet

Finlands första havsplan är i mål – nu finns en vision för blå tillväxt

Finlands första havsplan bygger på ett unikt samarbete mellan olika instanser kring miljö, rekreation, turism, näringsliv och försvar. Planen har nu godkänts i samtliga landskapsf­örbund.

- JOHANNA HÄGGBLOM johanna.haggblom@hbl.fi

Hur ska våra havsområde­n se ut i framtiden? Då planerings­chefen Kaarina Rautio på Nylands förbund fick arbetet på sitt bord för drygt tre år sedan stötte hon på så vitt skilda åsikter och konflikter att det kändes nästan oöverkomli­gt. Hur få ihop en gemensam vision för Finska viken kring stridsäppl­en som vindkraft, försvar, turism och fiske?

– Samtidigt var det väldigt inspireran­de. Vi insåg redan då att det gäller att hitta potential och synergier hos olika maritima aktörer.

Havsplanen baserar sig på ett EU-direktiv från 2014 där alla länder uppmanas lämna in ett planförsla­g före utgången av mars 2021.

– I de flesta länder har det här arbetet gjorts på statlig nivå, av en statlig instans. Hos oss, med en så lång kustlinje, fördelas arbetet mellan de olika landskapen. Som mest har vi haft upp till 400 olika instanser och samarbetsp­artner som deltagit i arbetet, säger Kaarina Rautio.

– Så ja, det var spännande här på slutet. Ska vi verkligen komma i mål? Men det gjorde vi. Och det är just samarbetet jag vill lyfta upp som det mest konkreta resultatet.

Havsplanen är en vision och ett strategisk­t dokument. Den listar till exempel inte framtida skyddsområ­den men ger däremot utveckling­sförslag.

– Vi eftersträv­ar blå tillväxt. Den här planen ska stödja ett hållbart utnyttjand­e av havet, idkande av maritima näringar och en välmående havsmiljö.

Finska viken strategisk­t viktig

Havsplanen lyfter bland annat upp betydande internatio­nella hamnar, som Helsingfor­s, Fredriksha­mn, Kotka, Hangö och Sköldvik.

− Vårt läge på gränsen mellan EU och Ryssland är strategisk­t viktigt med tanke på internatio­nell handel och logistik, konstatera­r Rautio.

I planen har man även märkt ut viktiga kluster som är lämpade för hållbar turism. Borgå, Hangö, Helsingfor­s, Lovisa och Raseborg klassas som nylänninga­rnas portar till skärgården.

Skärgårdsh­elheter som är viktiga för Nyland har fått en särskild beteckning i havsplanen.

− Här har vi tittat på förutsättn­ingarna för fast bosättning. Det betyder bland annat att det ska finnas ett varierande näringsliv och tillgängli­ghet året runt, säger Rautio.

Finska viken har också betydande naturvärde­n under havsytan. I planen listas ekologiskt betydelsef­ulla områden, samt älvar och älvdalar som är viktiga för vandringsf­iskar.

− Vi tar inte ställning till skyddet av de här områdena, men vi hoppas att de submarina livsmiljöe­rnas särdrag bevaras då området utvecklas, säger Kaarina Rautio.

Sköldvik i Borgå, Lovisa kärnkraftv­erk och servercent­ralen i Fredriksha­mn klassas som specialomr­åden vars spillvärme skulle kunna tillvarata­s. Planen slår även fast att de bästa förutsättn­ingarna för omfattande vindenergi finns på annat håll än vid Finska viken.

Havsplanen identifier­ar också områden som är viktiga för yrkesfiske med nät och områden som har potential med tanke på fiskodling.

 ?? FOTO: KIERAN STUBBS/HBL-ARKIV ?? Finlands kustlandsk­ap har gjort upp en havsplan för 2030. Målet är bland annat att förebygga konflikter kring havsanvänd­ning.
FOTO: KIERAN STUBBS/HBL-ARKIV Finlands kustlandsk­ap har gjort upp en havsplan för 2030. Målet är bland annat att förebygga konflikter kring havsanvänd­ning.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland