Konspirationer blommar upp i pandemins kölvatten
Samtidigt som vi kurar hemma framför datorerna har mängden vilseledande information på nätet exploderat under pandemin. Men för att en konspirationsteori ska få genomslag krävs ett långsiktigt arbete, och det vet både en Trump och en Halla-aho, menar forskaren Niko Pyrhönen.
Medborgarplatsen, luciahelgen. Ett femtiotal personer trotsar mörkret, kylan och myndigheternas förbud mot folksamlingar för att protestera mot coronarestriktionerna. Demonstranterna har anmält till polisen att de representerar yttrandefrihet, självbestämmande och mänsklighet.
På nätet samlar de betydligt fler under samma goda ändamål. På coronaskeptikernas sidor är det många som väntar på att sanningen ska avslöjas, censuren och förtrycket upphöra och makthavarnas verkliga avsikter komma i dagen. En namninsamling mot den felaktiga politiken, och mediernas felaktiga rapportering, har samlat närmare 3 000 underskrifter. Medborgarna uppmanas skicka brev till Institutet för hälsa och välfärd, ”då verkliga fakta berättar att det inte pågår någon som helst mer allvarlig epidemi än normalt i Finland”.
Coronaviruset erbjuder en tjänlig grogrund för desinformation, menar professor Aki-Mauri Huhtinen vid Försvarshögskolan, då det finns mycket osäkerhet kring det.
– Inte heller experterna vet med säkerhet vad som fungerar bäst, och situationen är inte helt förutsägbar eller under kontroll. Varje gång myndigheterna blir tvungna att revidera tidigare information är det som att hälla bensin på konspirationsteoretikernas lågor.
Huhtinen, som för närvarande är stationerad vid Natos kompetenscenter för strategisk kommunikation i Riga, deltar för Försvarshögskolans del i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om informationsberedskap som precis fått finansiering av Finlands Akademi. Projektet ska forska i sådant som styrning och lagstiftning men också hur medborgarna tar emot och producerar information. Försvarshögskolan deltar med fokus på verktyg för att motverka desinformation, och ett centralt område är sociala medier.
– Då mängden information ökar så ökar också mängden desinformation. Då folk skapar allt mer innehåll på nätet växer också lockelsen att skapa desinformation på samma sätt, säger Huhtinen.
En färsk rapport från Näringslivets delegation, Eva, visar att finländarnas förtroende för politikerna har rasat sedan vårens toppnoteringar. Inte ens en av fyra anser att den information politikerna kommer med är pålitlig, och mer än hälften anser att den inte är det. Lägst är förtroendet bland Sannfinländarnas anhängare – bara tre procent av dem anser att man kan lita på vad politikerna säger.
– I det läget är det lätt för desinformation och konspirationsteorier att få fotfäste, säger Huhtinen.
Sociala medier stänger konton
Ett problem är att de stora sociala medier-plattformarna inte från början är byggda för att filtrera bort desinformation.
– Det är först nu man börjat vakna upp, men att sålla i informationen kräver också en ekonomisk satsning. Dessutom finns automatiserade konton, bottar, som sprider information, och att skilja dem från diskussioner mellan verkliga människor är mycket besvärligt.
Redan för över ett år sedan började Facebook, Youtube och andra sociala medier städa i vaccinkritiska inlägg på sina sidor, och i höstas började Facebook för sin del stänga sidor relaterade till konspirations
teorin Qanon. Men att hålla jämna steg med desinformationen är svårt.
– Mängden desinformation på nätet har ökat kraftigt under pandemin, och till exempel mängden Qanonmaterial har sexfaldigats sedan mars. Man kan se att konspirationsteorierna tagit fart ordentligt. Pandemin har en central roll då den erbjuder en nyhetsram att knyta an till. Bara man länkar till en pandeminyhet kan man säga nästan vad som helst och ta sig in i det normala flödet, säger Niko Pyrhönen, forskare vid Ceren vid Helsingfors universitet och expert på högerpopulism och konspirationsteorier.
Qanon kunde vara ett spel eller en film: En ondsint elit duperar folket, försöker ta över världen och begår de mest groteska brott i det fördolda.
Satanism och pedofili är ingredienser, och ett nytt virus sprids vars faror överdrivs bara för att hålla folket på mattan.
Ett vaccin utvecklas som hotar göra oss alla till lydiga soldater medan läkemedelsindustrin och eliten cashar in pengarna. Men för den som letar finns ledtrådar på vägen till Det Stora Uppvaknandet, och bara den nye Messias – Donald Trump – kan rädda världen.
Också i Finland har teorin hittat sina följare, och då Facebook stängde den finska Qanonsidan i höstas hade den över 2 000 följare. Nu har en del av diskussionen flyttat över till andra grupper, och i flera finska grupper blandas Qanoninspirerat material med EU-kritik, coronaskepsis och texter om pedofili.
– Folk mobiliseras ofta av negativa berättelser som föder ilska, och den här typen av mobilisering hör till den radikalnationalistiska strömningens handlingslogik. Jämför man med hur radikalnationalisterna talade vid förra sekelskiftet låter det helt annorlunda nu. Då handlade det mycket om den vackra naturen och den goda karaktären, men nu handlar det om att allt går åt skogen och samhället som vi känner det går mot sitt slut, säger Pyrhönen.
För den som vill mobilisera med hjälp av rädsla och vrede gäller det ändå att bereda marken, menar Niko Pyrhönen.
– Långsiktighet belönas, och en Donald Trump och en Jussi Hallaaho har varit med länge. När man skapar nätverk av folk som talar på samma sätt under en längre tid är det lättare att manipulera folk och få dem med.
Underliggande finns enligt Pyrhönen berättelser som handlar om den vita majoritetsbefolkningen som håller på att pressas ut i marginalen, om okontrollerad invandring och eliten som skor sig på folkets bekostnad.
– I den här berättelsen passar sedan påståenden om valfusk bra in. Också coronakritiken mot munskydd och nya regler, myndigheter som kontrollerar folk och tvingar dem till lydnad passar bra i den dramaturgiska bågen, säger Pyrhönen.
Det låter nästan som en konspirationsteori i sig?
– Det finns förstås också andra typer av mobilisering, som handlar om till exempel vänstern eller Black lives matter. Just den här handlar om radikalhögerns frammarsch, och det är något som hållit på redan i över tio år. Det är ingen konspiration, det är bara att se på vilka krafter som finns bakom och vilka partier som drar nytta av de här strömningarna, säger Pyrhönen.
Högerpopulistisk flirt
Helsingfors centrum, ett par veckor tidigare. Några hundra personer med vajande finska flaggor i händerna samlas till den EU-kritiska Fixitdemonstrationen utanför Riksdagshuset. Vid den senaste Fixit-demonstrationen tidigare i höstas syntes också Qanon-symbolik på skyltarna, nu är den bortstädad.
❞ Qanon är ett slags verktygsback med alla möjliga narrativa element. Man klipper och klistrar, tar lite här och lite där och ser vad man kan åstadkomma. Det beror på vilken publik man vill attrahera.
Niko Pörhönen Forskare vid Ceren vid Helsingfors universitet
Men det är inte bara det finländska EU-medlemskapet, eller det önskade utträdet, som demonstranterna har omsorg om. Bland talarna finns också personer som på sociala medier ifrågasatt både det amerikanska valresultatet och coronapandemin, men också sannfinländska Europaparlamentarikern Laura Huhtasaari och riksdagsledamöterna Mauri Peltokangas och Ano Turtiainen äntrar talarstolen.
– Det finns gemensamma nämnare mellan högerpopulismen och en stor del av konspirationsteorierna, till exempel att eliten styr medierna och medierna ljuger för folket. Desinformationen gynnar till en del högerpopulisterna, men det är inte så att politikerna maskinerar den själva. Snarare är det så att då det finns en rörelse så flirtar man med den, som nu Huhtasaari och Turtiainen på Fixit. Det var inte de som ordnade något men de tog chansen att synas, säger Niko Pyrhönen.
Det har också riksdagsledamoten Veronika Honkasalo (VF) noterat. I ett skriftligt spörsmål frågar hon regeringen vad man ämnar göra för att skydda unga från Qanon och andra konspirationsteorier och erbjuda exitstrategier för dem som radikaliserats och vill ta sig ut.
”Qanonrörelsen sprids snabbt i olika alternativforum, och särskilt oroande är det att också en del finländska politiker drar nytta av Qanons konspirationsteorier i sin politik”, skriver Honkasalo i ett pressmeddelande i slutet av november.
Som en verktygslåda
Men långt ifrån all desinformation som rör sig på nätet handlar om Qanon eller den radikala högerns narrativ. En avknoppning är till exempel den finska grupp som fokuserar på att dela material om pedofili och vill rädda barnen från pedofilerna. En annan är yoga- och wellnesskretsarna, en bransch som lidit svårt av restriktionerna och där en del tagit till sig budskapet om att virusfaran är överdriven och kanske döljer en annan agenda.
Enligt Pyrhönen hänger mycket av tankegodset ändå ihop, även om många som köpt en del av paketet kanske inte identifierar sig med resten.
– Qanon är ett slags verktygslåda med alla möjliga narrativa element. Man klipper och klistrar, tar lite här och lite där och ser vad man kan åstadkomma. Det beror på vilken publik man vill attrahera, säger Pyrhönen.
Förra veckan publicerades ett upprop undertecknat av 135 yogalärare, som tar avstånd från desinformation och konspirationsteorier och lovar förhålla sig allvarligt till coronarestriktionerna och de hälsorisker som viruset innebär. Initiativet till namnlistan togs av yogaläraren Mia Jokiniva, som i höstas reagerade på att Qanonmaterial och annan information i samma anda börjat dyka upp på många yogalärares och wellnessinfluerares sociala medier, och ibland också på yogatimmarna.
Nu har diskussionen lugnat sig, och en hel del material har rensats bort från sociala medier.
– Många kanske inte var medvetna om alla dimensioner i det material de delade, men det är klart att det också finns de som håller fast vid sin egen sanning, säger Mia Jokiniva.
Nätverk granskar
Att motarbeta desinformation med fakta är ändå ofta lättare sagt än gjort, då den som har en avvikande åsikt lätt kan avfärdas som en del av konspirationen. En av dem som tagit som sin uppgift att försöka är medborgaraktivisten Johannes Koski, som själv är en aktiv debattör i sociala medier.
Koski lade märke till den ökade aktiviteten på nätet redan för ett år sedan. Då konspirationsteorierna tog ny fart med den andra coronavågen i höstas grundade han nätverket Kollektiivi. Missionen är att motverka och upplysa om konspirationsteorier i allmänhet och Qanon i synnerhet, och vid det här laget har nätverket ett hundratal medlemmar av forskare och aktivister.
– I början av coronakrisen märkte jag att det fanns allt mer desinformation på sociala medier. Sådant som spreds på andra håll i världen började synas också på finska konton. Under hösten verkar det som om den här aktiviteten har ökat ytterligare, säger Johannes Koski.
Samtidigt som plattformar som Facebook, Twitter och Instagram har städat bort vissa typer av material har Koski noterat att samma material flyttat till andra konton och grupper.
– Coronaskepticismen verkar vara det som nu ligger mest på ytan. Ser man på trafiken på olika konton verkar till exempel vissa influerare nu få mycket synlighet genom den här typen av material. Också de alternativa medierna skriver gärna om konspirationsteorier, säger Koski.
Vilka är det som vinner på det? – Det kan vara vissa politiker, influerare som får synlighet, alternativmedier som säljer mer annonser. Och de som samlar gräsrotsfinansiering för sina egna syften, säger Koski.
Genom nätverket Kollektiivi är det meningen att dels hålla ögonen på vad som rör sig på nätet, dels främja att det finns pålitlig information tillgänglig.
– Då det finns pålitlig information är det lättare för var och en att identifiera när någonting låter skumt.
Samtidigt finns det kanske en risk för att man gör reklam för konspirationsteorierna genom att fästa uppmärksamhet vid dem?
– Visst finns också en sådan risk. Men jag tänker mig ändå att det gör större nytta än skada att sprida pålitlig information. För dem som radikaliserats behövs ändå mer, det måste finnas exitprogram för dem som fastnat djupt i en kult som till exempel Qanon.
Enligt Niko Pyrhönen är det särskilt viktigt att hålla ett öga på dem som redan har makt och inflytande. Att hänga ut enskilda människor är inte konstruktivt, och riskerar knuffa dem ännu längre in i kaninhålet.
– Hur utnyttjar politiker och andra som har makt och synlighet desinformationen för sina egna syften och sprider den? Det är dem vi ska fokusera på, de som kan orsaka större skada.
Tredje coronavåg en risk
Enligt Aki-Mauri Huhtinen på Försvarshögskolan finns numera verktyg för att hålla koll på vad som bubblar på nätet. Det kan till exempel handla om hur mycket av diskussionen kring något nyckelord som förs av verkliga människor och hur mycket av betalda konton. Och fler verktyg utvecklas kontinuerligt.
– För myndigheterna gäller det att få igenom sitt eget budskap, nu till exempel om coronavaccinet. Då blir frågan förstås hur misstänksamma folk är, och vems argument man tror på. Myndigheternas uppgift är att upprätthålla diskussionen och framföra sina egna argument.
I Finland är förtroendet för myndigheterna trots allt på en god nivå.
– Men biter inte restriktionerna och vi får en tredje coronavåg finns en risk för att desinformationen och radikaliseringen ökar ytterligare, säger Huhtinen.
❞ När man skapar nätverk av folk som talar på samma sätt under en längre tid är det lättare att manipulera folk och få dem med.
Niko Pörhönen Forskare vid Ceren vid Helsingfors universitet